No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskolläraren beskriver sandlådan som en arena för förskolebarns samspel. Studien bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna är betydelsefulla personer för barnens samspel i sandlådan. Deras inställning till lek och samspel är viktigt för att stötta barnen i deras lärande och utveckling. I studien har tre viktiga begrepp vuxit fram värdegrundsarbete, konflikthantering och lekens betydelse.

Sammanfattning   Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp. Högskolan i Skövde.   Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv.   Sidantal: 27   Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh.   Handledare: Susanne Gustavsson.   Datum: januari 2014   Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap.   Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan. I bakgrunden presenteras forskning om naturvetenskap i förskolan och teorin utgår från det sociokulturella perspektivet. Insamlandet av data har skett genom videofilmning som består av sammanlagt 28 filmsekvenser.  Materialet har analyserats och bearbetats med hjälp av Susanne Klaars reflektionsverktyg. Studiens resultat visar att barns handlingar i sandlådan kan möjliggöra ett naturvetenskapligt meningsskapande. Pedagoger har enligt studiens resultat rika tillfällen att påverka och utveckla barns meningsskapande och utveckla intresset för naturvetenskap genom att tolka, bekräfta och sätta ord på de handlingar med naturvetenskaplig karaktär som sandlådan erbjuder. Barns naturliga intresse för naturvetenskap får med stöd av pedagogers guidning mot ett naturvetenskapligt meningsskapande, ökad möjlighet för lärande och förståelse genom de handlingar som sker. / Abstract   Study: Degree project in teacher education, advanced level 15hp. University of Skövde.   Title: Preschool children’s activities in the sandbox. A qualitative study of children’s meaning-making in the sandbox from a natural science perspective.   Pages: 27   Authors: Helena Jebens och Jörel Sandh.   Tutor: Susanne Gustavsson.   Date: January 2014   Keywords: Meaning- making, preschool, the sandbox, the natural sciences.   The study highlights the children's opportunities for scientific meaning-making in the sandbox. As teacher’s in the preschool's activities, we have seen children activate themselves on a daily basis in the sandbox, but not reflected of the natural sciences meaning-making that is possible there. We also have in our activities highlighted by talks with other teachers that natural science are perceived as difficult and complicated. The study's purpose is to investigate which natural sciences meaning-making is possible in the sandbox. In the background is presented research on natural science education in preschool and the theory is based on the socio-cultural perspective. The collection of data has been made by videotaping which consists of a total of 28 sequences. The material has been analyzed and processed with the help of Susanne Klaars reflection tool. Results of the study show that children's actions in the sandbox can allow a natural science meaning-making. Teachers, according to the results of the study, have rich opportunities to influence and develop children's meaning-making and developing interest in natural science by interpreting, confirming and put into words the acts of natural scientific character which the sandbox offers. Children's natural interest in natural science, with the support of teacher’s guidance toward a meaning making of natural science, increased opportunity for learning and understanding through the activities that is done.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka och få en ökad förståelse kring hur pedagogerna använder utomhusmiljön i verksamheten, samt se gårdens betydelse för barns lärande, specifikt i och runt omkring sandlådan. Bakgrund: Det har under utbildningens gång vuxit fram ett intresse kring utomhuspedagogikhos oss båda och därför valde vi att ha det som huvudfokus i vår studie. När vi sedan började läsa tidigare forskning såg vi att det ofta vad hela utomhusmiljön, alternativt flera olika platser, som studerats då. Vi tog även del av forskning som beskrev sandlådan som en plats som barn vistas mest vid. Detta blandat med egna tidigare erfarenheter blev grunden till valet av sandlådan som huvudfokus i vår studie. Metod: Vi valde att använda oss av observationer som metod för vår studie. Observationerna genomfördes på två olika förskolor. Resultat: I vår studie har vi kunnat se att pedagoger använder sandlådan som ett redskap för att få barnen att reflektera över sina tankar och tidigare erfarenheter. Det är även en plats där barnen får testa sig fram genom att prova olika tillvägagångssätt för att uppnå det resultat de önskar och därigenom ett lärande.

Under de senaste åren har finanssektorn förändrats och en bidragande faktor är teknisk innovation. Teknisk innovation kan utveckla tillhandahållandet av finansiella tjänster som finansiella aktörer såsom banker erbjuder till sina kunder. En jurisdiktion kan främja utvecklingen av finansiella tjänster, antingen genom en finansiell sandlåda eller en innovationshubb. En finansiell sandlåda är en säker miljö där banker och bolag vars verksamhet endast består av teknisk innovation (FinTech-bolag), kan testa sina oreglerade affärsmodeller. Testutrymmet kontrolleras av en tillsynsmyndighet. För närvarande har över 50 jurisdiktioner upprättat en finansiell sandlåda och flera europeiska länder har redan en sandlåda i drift eller överväger att införa en. Flera olika EU-institut, som exempelvis Europeiska kommissionen och Europaparlamentet, är positiva för att införa en reglering av finansiella sandlådor på EU-nivå. Finansiella sandlådor är endast utformade som nationella finansiella sandlådor. Syftet med denna masteruppsats är att utreda huruvida EU behöver reglera finansiella sandlådor och i så fall om regelverket bör antas som ett direktiv eller en förordning. Slutsatsen av denna uppsats är att finansiella sandlådor behöver regleras även om vissa medlemsstater inte vill upprätta en egen nationell sandlåda. En anledning till varför finansiella sandlådor är behövliga i EU är för att de främjar konkurrensen mellan olika finansiella aktörer. Dessutom är finansiella sandlådor ett tillfälle för nya marknadsaktörer såsom FinTech-bolag att växa. Väljer EU att inte reglera finansiella sandlådor kommer det att hämma den fria rörligheten för finansiella tjänster. Den mest effektiva lösningen för EU hade varit att anta ett direktiv om harmoniserade nationella finansiella sandlådor. Genom att anta regelverket som ett direktiv får medlemsländerna själva bestämma vilka bestämmelser som ska implementeras i den nationella lagstiftningen. / In recent times, the financial market has changed and a contributing factor is technological innovation. Technological innovation can develop the provision of financial services which companies such as banks offers their consumers. There are two ways a jurisdiction can promote the development of financial services; either through a regulatory sandbox or an innovation hub. A regulatory sandbox is a safe environment where banks and companies who only works with technological innovation (FinTech-companies) can test their unregulated business models. The environment is controlled and monitored by a supervisory authority. Regulatory sandboxes are available in more than 50 different jurisdictions, and an increasing number of European countries are either thinking of establishing one or have already done it.   Within the European Union, some organisations such as the European Commission and the European Parliament have expressed their willingness to regulate regulatory sandboxes at Union level. For now, sandboxes can only be set up as a national regulatory sandbox. The purpose of this master’s thesis is to investigate whether the Union needs to regulate regulatory sandboxes and if so, should the Union introduce a directive or a regulation on harmonized national regulatory sandboxes.    The investigation of this thesis shows that regulatory sandboxes are needed even though some Member States are unwilling to establish one. Regulatory sandboxes are needed in the Union because it furthers the competition between companies offering financial services. Regulatory sandboxes also help new entrants such as FinTech-companies to grow. If the Union does not regulate regulatory sandboxes, it will hinder the free movement of services. The best outcome for regulation, would be if the Union adopted a directive on harmonized national regulatory sandboxes. The regulation should be adopted as a directive because it facilitates Member States in determining which provisions should be implemented in national legislation.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlådan tillsammans med barnen. Två metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka är ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att få fram ett så tydligt resultat som möjligt. I resultatet framgår det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlådan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlådelek för att vara med och benämna olika matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benämner matematiken så synliggörs den för barnen. Artefakter som finns i sandlådan såsom hinkar, spadar och former är till god hjälp för barnens matematiska lärande. / The purpose of the study is to provide knowledge about how teachers visualize mathematics by playing in the sandbox with the children. Two approaches have been adopted in order to investigate this which are unstructured observations and semi-structured interviews. These methods were chosen to complement each other to produce the clearest results possible. The results show that teachers' awareness of the mathematics that occur in the sandbox is of great importance. The teachers should be involved in the children´s sandbox play to participate and designate various mathematical concepts that appear. By teachers terms mathematics is made visible on the children. Artefacts found in the sandbox, such as buckets, shovels and forms are helpful to children's mathematical learning.

Denna uppsats behandlar skapandet av en mjukvarusandlåda, en metod med syfte att automatiskt kunna installera programvara och avlyssna trafiken som skickas på nätverket i händelse av att programvaran gör anslutningar under eller efter installationen som inte begärts av användaren och som kan vara oönskade. När beteenden som kan klassas som olämpliga uppdagas i proprietär programvara finns det ofta ett företag som står bakom programvaran, men i många fall av programvara med öppen källkod finns det ingen att lägga skulden på. Därför är det viktigt att själv kunna utvärdera programvara och av denna anledning skapas denna metod för att en användare ska kunna testa programvara innan den driftsätts. För att uppfylla denna funktionalitet skrevs ett skript som sedan används för att testa en grupp olika programvaror. Resultaten av testerna visar på att vissa programvaror inte gjorde några anslutningar, vissa gjorde anslutningar som var nödvändiga och vissa gjorde anslutningar som kan ifrågasättas beroende på vilka krav som finns.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hus barn i sandlådan använder sig av artefakter i samspelet med andra. För att besvara detta syfte har vi studerat barn i sandlådan utifrån följande frågeställningar: Vilka medierade handlingar skapas mellan barn i deras lek i sandlådan med hinkar, spadar, formar och plasttallrikar? Hur använder barn sina tidigare erfarenheter i lek med materialet i sandlådan? Studien utgår från sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen samspel, artefakter och medierade handlingar vilka är förutsättningar för barns lek och lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod genom videoobservationer och fältanteckningar. Observationerna har utförts på två förskolor i södra Sverige. Utifrån interaktionsanalys har sedan observationerna analyserats. I resultatet framkommer det att de handlingar med artefakter som barn skapar i samspelet med andra är verbala och icke-verbala och är i relation till det vi menar är artefaktens förutbestämda användningsområde, med andra ord att gräva med en spade eller fylla en hink med sand. Barn använder även sina tidigare erfarenheter och fantasi med materialet i sandlådan, där både artefakterna och sanden omvandlas i leken utifrån barns tidigare erfarenheter och genom fantasi. Artefakterna och sanden omvandlas i huvudsak till redskap för matsituationer där artefakterna används i relation till det förutbestämda användningsområdet. Studiens i huvudsakliga slutsats är att artefakterna och naturmaterialet möjliggör och/eller begränsar barns handlingar och erfarenheter i sandlådan.

Syftet med denna studie är att undersöka barns sociala interaktion samt hur pedagoger möjliggör denna interaktion under leken i utomhusmiljön. Studiens forskningsfrågor är följande: vilken betydelse har tillträdet till leken för det sociala samspelet i de yngre barnens lek och hur skapar pedagoger möjlighet för ett socialt samspel mellan de yngre barnen under den fria leken i sandlådan? Denna studie tar inspiration från ett sociokulturellt perspektiv och Lev Vygotskij som är grundare till detta perspektiv. Denna kvalitativa studie närmar sig ett resultat genom utförda videoobservationer och fältanteckningar med fokus i sandlådan med interaktionsanalys som analysmetod. Studien genomfördes på två förskolor under tre tillfällen vardera. Studien resulterade i att de yngre barnen på förskolan samspelade genom att imitera varandra där de utförde liknande handlingar. Genom att barnen utförde liknande handlingar fick leken en gemensam handlingsram vilket visade sig vara av vikt för barnens sociala samspel. Det framkom även att pedagogerna både möjliggjorde och hindrade barnens samspel i leken. Pedagogerna möjliggjorde samspelet mellan barnen genom att stötta dem in i andra barns lek. När pedagogerna blev för delaktiga i barnens lek och styrde lekens handlingsram kunde detta leda till att barnens sociala samspel avbröts. Resultatet visade även på att utifrån hur pedagoger såg möjligheter med artefakterna styrdes barnens lek men även barnens användande av artefakterna i leken medförde att andra barn tog efter och imiterade deras handlingar.

‘Virtuell lek med sand och vatten’ är ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet är att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvärldarna är målet att underlätta övergången mellan de digitala, passiva spelaktiviteterna och mer fysiskt stimulerande aktiviteter. Med utgångspunkt i den klassiska sandlådan ville jag undersöka och utveckla sandlådans potential. Med lekredskapets möjligheter till varierad aktivitet och rörelse, samt ramen och sandens höjdanpassning är målet att bjuda in en större bredd av besökare och bland annat öka tillgängligheten för vuxna och besökare med funktionshinder. / Virtuell lek med sand och vatten