Uppsatsens syfte är att undersöka vilken funktion och betydelse kroppen har i första säsongen av CSI: Crime Scenen Investigation (CBS, 2000-). Detta eftersom det kan ge en ökad förståelse för de föreställningar som omgärdar kroppen i vår kultur idag. Författaren gör närläsningar av analysobjektet som relateras till relevant litteratur, såväl som tidigare praktiker och representationer av kroppslighet. I den första delen undersöker författaren vilken roll kroppen spelar i utredningsarbetets sökande efter en säker sanning. Författaren konstaterar att utredarna använder sig av en kroppslig utredningsteknik och att kroppen dessutom ses som en privilegierad form av bevis, vars tillgänglighet ökar med hjälp av obduktionsförfarandet och olika teknologiska hjälpmedel. Vidare ifrågasätter författaren hur långsökta slutsatser om individen dras från kroppen. Till sist föreslår författaren att tron på säker kunskap känns betryggande i en tid då kroppen ses som föränderlig och där begrepp som verklighet och sanning blivit flytande. I den andra delen undersöker författaren hotfull kroppslighet och hur dessa hot eventuellt neutraliseras. Författaren drar här fyra huvudsakliga slutsatser: 1. Den uppstyckade kroppen är skrämmande eftersom den uppfattas som gränsöverskridande och utredarnas ihopsamlande av kroppsdelar är ett sätt att återskapa de ursprungliga gränserna. 2. Döden är ytterligare en gränsöverskridande praktik som dessutom innebär kroppens totala förintelse, utredningsarbetet är en kamp mot döden som strävar efter att återupprätta livet. 3. Utredarnas förhållande till den döda kroppen är synnerligen komplext eftersom de bör förbli objektiva, men samtidigt inte får riskera att objektifiera den döda kroppen. 4. Själva filmmediet kan ses som ett hot mot kroppen genom sitt fragmenterande bildspråk, men också som ett försvar mot döden genom förmågan att skildra rörelse.

Kritiskt tänkande och förmåga till källkritik är angeläget en fungerade demokrati och därmed en uppgift för skolan. Källkritik beskrivs i litteraturen som en metod om vilken det finns mycket skrivet. Kritiskt tänkande är däremot svårare att definiera, trots att det tycks finnas en samsyn om dess betydelse, inte minst idag när vi möts av stora mängder information via många olika kanaler. Syftet med denna studie är att belysa hur lärare ser på skolans och sin egen betydelse för att elever ska utveckla ett kritiskt tänkande och kunskaper i källkritik. Sex lärare har intervjuats. Lärarna undervisar i samtliga ämnen med undantag slöjd, i årskurserna 4-5, varav en specialpedagog. Studien visar att samtliga lärare anser att kunskaper inom källkritik och förmåga till kritiskt tänkande är viktigt främst relaterat till ökad informationsmängd, Internet och sociala medier. För lärarna är källkritik både lätt definiera och exemplifiera. Källkritik uppfattas som underordnat kritiskt tänkande som i sin tur är svårdefinierat för lärarna. Lärarna anser dock att eleverna inte ska behöva vara källkritiska gentemot skolan och lärarna. Eleverna ska känna sig trygga med att skolan och lärarna förmedlar det som är sant. / <p>Godkännande datum: 2017-06-07</p>

The purpose of this survey is to analyze how civics teachers relate to freedom of speech in their classrooms. To examine this I want to study following questions a) What arguments for and against freedom of speech in the classroom do the teachers use? b) What strategies do the teachers use in class discussions to not risk result into conflicts or violating expressions? To analyze this, I have used a qualitative method in terms of interviews with six different teachers from both primary schools and secondary high schools. This was made on different locations in Sweden. The main theoretical points for this survey have been from Ulf Petäjäs freedom of speech theories how the western countries of democracy and its populations today doesn´t consider its value, but instead mostly talk about its boundaries. Also, Carsten Ljunggren and Ulrika Unemar Östs strategies amongst teachers when it comes to class discussions, what roles they choose to assume. For example, a moderator who let the students discuss freely, or an educator to maintain control over the classroom. And finally, Tomas Englunds deliberative discourse and Olga Dysthes dialogical dialogue regarding strategies how teachers engage in class discussions. The conclusions that I find are that the freedom of speech, teachers strategies and the teachers view towards the freedom of speech is never static but conditional to the climate of the discourse, depending on which subject they teach and how well they know their students. Which leads to my most definitive conclusion, that the freedom of speech among these teachers in this suvery is situation contingent.

Denna studie är en kvalitativ diskursanalys av prisbelönad journalistik - i denna studie vinnare av Lukas Bonniers Stora Journalistpris, kategori: årets berättare - avsedd att jämföra den mot ett teoretiskt ramverk av god journalistik. Studien bygger på ett teoretiskt ramverk av god journalistik som formats med hjälp av olika teorier för den liberala pressideologin samt kvalitativa analyser av prisbelönta verk med avsikt att studera deras verklighetsbeskrivning, metod och budskap.De frågor som besvaras är vilka metoder som använts i skapandet av prisbelönta, journalistiska verk och hur dessa stämmer överens med den teoretiska normen för god journalistik. Resultatet visar att prisbelönad journalistik framgår mer subjektivt och känsloladdat än den objektiva och neutrala rapportering som det teoretiska ramverket efterfrågar.

Title: IN THE NAME OF GOD. THE YEARS 1096-1098 OF THE FIRST CRUSADE The purpose of this essay is an attempt to understand how God is understood during the First Crusade 1096-1098. How feelings such as fear, shame, betrayal are perceived and portrayed. An Emotional Historical approach. In addition, a qualitative text analysis is applied to see how the concepts are described in sources such as letters and a chronicle. My predominant result and how I understand my source material is that God is the greatest and the power that governs human destiny. As a result, he decides who wins the crusade. Fear is hidden or repressed by ascending into God plus the feeling of being fulfilled by Him. When doing something shameful you break the knight ideal. It occurs, and in some cases leads to an exclusion from the community of knights and nobles and exclusion from the church. Exclusion can be revoked by once more go on a crusade. Betrayal is attributed to the enemy but is used to the same degree by the Crusaders.

Den här uppsatsen granskar dokumentärfilmen Könskriget från 2005 i syfte att undersöka hur filmstilistiska val formar dess sanningsanspråk. Eftersom uppsatsens genomförande förutsätter att filmen faktiskt har lyckats med detta inkluderas en övergripande redogörelse för filmens politiska och samhällsmässiga konsekvenser vilket ska verka för att legitimera uppsatsens utgångspunkt. Analysen utgår från en närläsningsmetod utifrån vilken en teori om sanning och dokumentärfilm appliceras på filmen. Med utgångspunkt i Louise Spences och Vinicius Navarros teoretiska resonemang erbjuder uppsatsen en grundläggande förståelse för sanningsbegreppets förhållande till dokumentärfilm för att i analysen fokusera på klippning, kameraarbete och ljud i relation till konstruerandet av ett sanningsanspråk. Mer specifikt undersöks dessa faktorer utifrån hur de förhåller sig till hur filmen strukturerar sina argument, vilka som agerar vittnen, hur vittnesmålen behandlas samt hur ljud och bild samverkar. Slutsatsen sammanfattar vad analysen visar och återkopplar till den tidigare forskningen och till den del som behandlar filmens samhällskonsekvenser.

På senare år har dokumentärfilmsgenren hamnat i skottlinjen för en kritik som riktar sig mot sanningsrelativism och falska nyheter. Den här uppsatsen undersöker hur svenska dokumentärfilmare förhåller sig till de krav på äkthet och transparens som förväntas av dem, och i vilken mån dessa krav avspeglar sig i filmarnas arbete. Intervjuer med fyra svenska dokumentärfilmare ligger till grund för uppsatsen och frågorna som ställts står i direkt koppling till den debatt som florerat de senaste åren kring huruvida dokumentära berättelser i likhet med journalistik och nyheter riskerar att bli sanningsrelativa. Forskning visar på ett samband mellan dagens medieklimat och urvattnandet av sanningsbegreppet genom framväxten av exempelvis trollsidor och ”fake news”, vilket delvis också förändrat samtalet om sant och falskt på den dokumentära arenan. Resultatet av undersökningen visar att filmarna tagit intryck av den förändrade diskurs som på senare år växt fram kring dokumentärfilmens autenticitetskrav, men att detta inte förändrat deras sätt att närma sig sitt material och hur de ser på sin yrkesroll. Däremot finns en stor medvetenhet kring vikten av en öppen dialog, transparens kring den kreativa processen och värdet i en informerad publik.

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse. / Students’ empathic comprehension and ability to act against oppression and racism are intimately related to the insight which can be acquired from watching the testimonies of Holocaust survivors. The lesson that can be learned from the Holocaust gives a solid support in the shaping of a cultural norm for educational and pedagogical purpose, this norm is based on the fundamental moral values of society: democracy, human rights, tolerance, patience and resistance towards racism and totalitarian ideologies. This study has a theoretically based perspective and result in a concrete suggestion of how one might carry on the subject matter of the testimonies from Holocaust survivors into the future.The base of the theoretical discussion employs a hermeneutical perspective to examine the usefulness, trustworthiness and significance of oral history as a source. This hermeneutical perspective is also utilized in analyzing how the testimonies can be used to develop an empathic understanding out of a theoretical model. The essay discusses the hardship of testifying and the difficulties that surface in the communication between speaker and interlocutor. Ultimately the essay theorizes concerning the use of testimonies conveyed through motion pictures and how these should be analyzed to achieve empathic comprehension.

Studien visar upp på vilka olika sätt det Internetbaserade uppslagsverket Wikipedia framställs i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, från april 2005 och fram till november 2007. Diskurser i ledare, artiklar och krönikor synliggörs och kopplas till den större debatt om kunskap som Wikipedia blivit en del av.

<p>Studien visar upp på vilka olika sätt det Internetbaserade uppslagsverket Wikipedia framställs i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, från april 2005 och fram till november 2007. Diskurser i ledare, artiklar och krönikor synliggörs och kopplas till den större debatt om kunskap som Wikipedia blivit en del av.</p>