<p>Matematikprestationer och attityder till ämnet har nationellt och lokalt visat på en nedåtgående trend. Det finns således ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lärare upplever sig påverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, då vi tror att lärares tolkningsprocesser är centrala för utvecklingssatsningars utfall. Umeå kommun har för att stärka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa Umeå (Prioritet Matematik i Umeå), bland kommunens samtliga lärare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstå subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med några lärare. Med ett urval av både lärare i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år kan likheter, skillnader samt paralleller dras mellan verksamhetsområdena. Av resultaten i sin helhet kan sägas att utvecklingssatsningen enligt urvalet haft en stor upplevd påverkan på lärarnas verksamhetsvardag. Studien har undersökt hur lärare upplever att satsningen påverkar förberedandet och genomförandet av matematikaktiviteter samt hur de upplever den kompetensutveckling som anordnas genom satsningen. De flesta lärarna upplever sig påverkas i sin verksamhetsvardag beträffande tidsanvändning, upplevd medvetenhet, trygghet och inspiration.</p>

Matematikprestationer och attityder till ämnet har nationellt och lokalt visat på en nedåtgående trend. Det finns således ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lärare upplever sig påverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, då vi tror att lärares tolkningsprocesser är centrala för utvecklingssatsningars utfall. Umeå kommun har för att stärka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa Umeå (Prioritet Matematik i Umeå), bland kommunens samtliga lärare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstå subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med några lärare. Med ett urval av både lärare i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år kan likheter, skillnader samt paralleller dras mellan verksamhetsområdena. Av resultaten i sin helhet kan sägas att utvecklingssatsningen enligt urvalet haft en stor upplevd påverkan på lärarnas verksamhetsvardag. Studien har undersökt hur lärare upplever att satsningen påverkar förberedandet och genomförandet av matematikaktiviteter samt hur de upplever den kompetensutveckling som anordnas genom satsningen. De flesta lärarna upplever sig påverkas i sin verksamhetsvardag beträffande tidsanvändning, upplevd medvetenhet, trygghet och inspiration.

This thesis investigates the implementation of information technology (IT) in Tranås First there is a short background of the development and area of the use of information  technology. Some of the questions in this paper are how different actors invest in information technology, what plans they have for the future and how they handle the question of education about information technology. Something Tranås perhaps need some more of, to be received in the way of success, is more information and education about information technology just as well as incorporate it in the education. The most obvious observation to be made is perhaps that Tranås city community is one of the most active actors when it comes to make priorities in favour for information technology and also to give encouragement to the enterprises in Tranås. / <p>Det förekommer några blanka sidor i uppsatsen. Sidan 92 saknas i alla exemplar.</p>

Att kunna läsa och skriva är ett mäktigt verktyg att behärska för att lära, ta in information och för att påverka omvärlden. Genom att läsa och skriva kan vi sprida viktig information. Dessutom är läs- och skrivkunskaper ett viktigt verktyg för lärandet i alla ämnen något som bekräftas av Skolverket (Skolverket 2019a). Flera satsningar har genomförts i syfte att förbättra undervisningen och i sin tur öka läs- och skrivkunskaper bland elever både i landet och utanför. Läslyftet är en av dem och denna studie undersöker vad som anses ha fungerat bra och vad som kan ha försvårat det kollegiala lärandet. Syftet med denna studie är att undersöka läslyftet som en praktik där intentionen var att förbättra lärarnas förmåga att undervisa språkutvecklande utifrån handledarens perspektiv. Defrågeställningar som besvaras är 1) Vad var syftet med Läslyftet? 2) Vad anser respondenterna hindrade och möjliggjorde praktiken? och 3) Hur såg rollerna ut inom praktiken? För att besvara studiens syfte och frågeställningar lärare i svenska och lärare i svenska som andraspråkslärare från två olika kommuner som varit handledare i läslyftet intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och diskuteras i förhållande till teorin om praktikarkitekturer och tidigare forskning. Praktikarkitekturen syftaratt synliggöra de arrangemang inom en praktik som möjliggör eller hindrar praktiken. Läslyftet ses som en praktik och det är främst respondenternas egna erfarenheter som haranalyserats. Resultatet pekar på att det finns flera möjliggörande och hindrande arrangemang men att praktiken över lag ses som positiv. Det är tydligt att handledarna stötte på hinder förpraktiken, såsom idéer om att vissa ämneslärare inte behöver arbeta språkinriktat, eller att vissa lärare inte har tid att arbeta med satsningen. Mycket i denna studie pekar på att de sociala-politiska och materiella-ekonomiska arrangemangen spelar en stor roll för att praktiken ska gå framåt genom att skolledningen behöver vara bestämd och tydlig med vad alla ska göra och att det behövs reserveras tid för att praktiken ska fungera. Det är också viktigt att rektorn på skolan är bestämd i denna fråga, inte ger sig för de hindrande attityderna och samarbetar med handledarna för att bidra till en mer effektiv satsning.

Förlossningsvården är ett område som har varit omdiskuterat under de senaste åren.  På grund av personalbrist och en pressad arbetsmiljö har flera förlossningsavdelningar i landet varit tvungna att läggas ner. Som en reaktion på detta har både personal och patienter protesterat mot hur vården bedrivs och har då försökt att påverka politiker till att prioritera förlossningsvården.  Bemanningsbristen och arbetsmiljön har varit rörelsens främsta frågor och de har även önskat att öka patientinflytandet inom förlossningsvården. Patientinflytande förespråkas allt oftare i vården idag och enligt Patientlagen uppmanas patienter att försöka öka sin delaktighet i vården (SFS 2014:821). Som följd av det missnöje som både personal och patienter uppvisade slöts en statlig överenskommelse som utökade de ekonomiska medlen till förmån för kvinnohälsovården, med fokus på förlossningsvården.  Denna studie syftar till att undersöka hur den ekonomiska satsningen har bidragit till att förstärka förlossningsvården. Frågeställningarna rör huruvida satsningen har skapat förutsättningar för att öka bemanningen och förbättra arbetsmiljön samt om förutsättningar för patientinflytande ges. För att besvara frågeställningarna används metoden kvalitativ textanalys där innehållet i dokument rörande den ekonomiska satsningen och förlossningsvården analyseras.  Resultatet av studien visar att den ekonomiska satsningen har skapat många förutsättningar för att förstärka förlossningsvården och studien presenterar flertalet exempel på hur arbetet fortskrider inom områdena bemanning och arbetsmiljö. Även exempel på förutsättningar för patientinflytande ges. Slutsatsen är att satsningen har bidragit till en förstärkt förlossningsvård även om flera insatser som initierats fortfarande är pågående och svåra att se utfallet av idag.

<p>Abstract</p><p>Aim</p><p>The aim of this study has been to survey the background of the youths in the selection group which participated in the Dream action day, to evaluate if the project succeeded and support the Swedish Ski Association with their recruiting process. The questions of issue have been: Which ethnical, demographical and economical backgrounds do the youths of the selection group have that participated in the Dream action day? Is there any common denominator among those who was drawn to continue? Do the youths want to contribute to expand the sport? Is Dream action Day a good way to reach out to the target group?</p><p>Method</p><p>Through a strategic selection made by the Swedish Ski Association 44 youths participated in a day during which they tried snowboard. They have been a part of our quantitative data collection and we have chosen six to interview. The interviews have been executed in form of semi structured interviews.</p><p>Results</p><p>The results clearly show that few of the participants had any connection to the sport, neither from home nor from friends. Most of the ones that caught interest in snowboard had an interest in athletics but not in team sports. Girls were for the most part more hesitant in their answers. Everybody, including the ones that didn’t catch interest, thought the day as a whole was successful and that they would do it again.</p><p>Conclusions</p><p>The attempt with Dream action day has been a good way to attract a new target group. The next step in the process will be to maintain interest through continued marketing. What the Ski Association has to have in mind during this project is how important the social aspect is. Snowboard is a unique product, which has to be drawn to attention as a method to draw new youths. Besides the fact that the Ski Association will expand the sport, it will also help to activate youths.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga bakgrunden hos den urvalsgrupp som deltagit under Dream action day samt att undersöka vilka som lockades av sporten. Vår ambition är även att stödja Svenska skidförbundets i sin rekryteringsprocess samt utvärdera om satsningen varit lyckad. Vår frågeställning har varit följande: Vilken etnisk, demografisk och ekonomisk bakgrund har dem som deltar under Dream action day? Finns det någon gemensam nämnare hos de som lockats fortsätta åka? Vill dessa ungdomar vara med och bredda sporten? Är Dream action day ett bra sätt att nå ut till målgruppen?</p><p>Metod</p><p>Genom ett strategiskt urval gjort av Svenska skidförbundet har man lyckats locka 44 ungdomar till en dag där de har fått prova på snowboard. Dessa ungdomar har ingått i vår kvantitativa datainsamling och utifrån den valde vi ut sex personer att intervjua. Intervjuerna har skett i semistrukturerad form.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att få av de ungdomar som deltog under Dream action day hade någon koppling till sporten vare sig hemifrån eller genom kompisar. Av dem som blev intresserade hade de flesta ett idrottsintresse men inte som lagidrottare. Flickor var överlag mer tveksamma i sina svar om de ville fortsätta eller inte. Alla även de som inte blev intresserade, tyckte att dagen som helhet var lyckad och åker gärna på en liknande dag igen.</p><p>Slutsats</p><p>Försöket med Dream action day har varit ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Nästa steg i processen är att bibehålla ett intresse genom fortsatt marknadsföring. Vad Skidförbundet måste ha i åtanke när detta görs är hur viktig den sociala aspekten är. Snowboard är en unik produkt och det måste lyftas fram som en metod att locka nya ungdomar. Förutom att man breddar sporten hjälper man till att aktivera ungdomar socialt.</p>

Abstract Aim The aim of this study has been to survey the background of the youths in the selection group which participated in the Dream action day, to evaluate if the project succeeded and support the Swedish Ski Association with their recruiting process. The questions of issue have been: Which ethnical, demographical and economical backgrounds do the youths of the selection group have that participated in the Dream action day? Is there any common denominator among those who was drawn to continue? Do the youths want to contribute to expand the sport? Is Dream action Day a good way to reach out to the target group? Method Through a strategic selection made by the Swedish Ski Association 44 youths participated in a day during which they tried snowboard. They have been a part of our quantitative data collection and we have chosen six to interview. The interviews have been executed in form of semi structured interviews. Results The results clearly show that few of the participants had any connection to the sport, neither from home nor from friends. Most of the ones that caught interest in snowboard had an interest in athletics but not in team sports. Girls were for the most part more hesitant in their answers. Everybody, including the ones that didn’t catch interest, thought the day as a whole was successful and that they would do it again. Conclusions The attempt with Dream action day has been a good way to attract a new target group. The next step in the process will be to maintain interest through continued marketing. What the Ski Association has to have in mind during this project is how important the social aspect is. Snowboard is a unique product, which has to be drawn to attention as a method to draw new youths. Besides the fact that the Ski Association will expand the sport, it will also help to activate youths. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga bakgrunden hos den urvalsgrupp som deltagit under Dream action day samt att undersöka vilka som lockades av sporten. Vår ambition är även att stödja Svenska skidförbundets i sin rekryteringsprocess samt utvärdera om satsningen varit lyckad. Vår frågeställning har varit följande: Vilken etnisk, demografisk och ekonomisk bakgrund har dem som deltar under Dream action day? Finns det någon gemensam nämnare hos de som lockats fortsätta åka? Vill dessa ungdomar vara med och bredda sporten? Är Dream action day ett bra sätt att nå ut till målgruppen? Metod Genom ett strategiskt urval gjort av Svenska skidförbundet har man lyckats locka 44 ungdomar till en dag där de har fått prova på snowboard. Dessa ungdomar har ingått i vår kvantitativa datainsamling och utifrån den valde vi ut sex personer att intervjua. Intervjuerna har skett i semistrukturerad form. Resultat Resultaten visar att få av de ungdomar som deltog under Dream action day hade någon koppling till sporten vare sig hemifrån eller genom kompisar. Av dem som blev intresserade hade de flesta ett idrottsintresse men inte som lagidrottare. Flickor var överlag mer tveksamma i sina svar om de ville fortsätta eller inte. Alla även de som inte blev intresserade, tyckte att dagen som helhet var lyckad och åker gärna på en liknande dag igen. Slutsats Försöket med Dream action day har varit ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Nästa steg i processen är att bibehålla ett intresse genom fortsatt marknadsföring. Vad Skidförbundet måste ha i åtanke när detta görs är hur viktig den sociala aspekten är. Snowboard är en unik produkt och det måste lyftas fram som en metod att locka nya ungdomar. Förutom att man breddar sporten hjälper man till att aktivera ungdomar socialt.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad svenskundervisning. De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande. Användandet av IKT i svenskundervisningen verkar leda till lite mer aktiva och motiverade elever och en anledning kan vara ett hos läraren elevcentrerat, individanpassat förhållningssätt gentemot sina elever. En annan orsak kan vara att teknikens hjälp bland annat ger mer tid för lärarstöd under lektionerna. Dessutom kan vi i studien urskilja att skolledningens inställning är direkt avgörande för hur IKT-utvecklingen på skolan fortlöper och att deras inställning speglas i svenskläraren, samt att 1:1-satsningar i initialskeenden ofta är problematiska men att ledningsgruppen är avgörande för vilken riktning den framtida utvecklingen tar.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som behandlar IKT-verktyg och dess inverkan på grundskolans undervisning. Studien bygger på en analys av sex stycken lärarintervjuer där lärarna utifrån sina erfarenheter och perspektiv ger en tydligare bild av de positiva och negativa aspekterna av surfplattans användning i grundskolans undervisning. Den syftar även på att analysera och synliggöra elever som eventuellt kan gynnas eller missgynnas av att ha en surfplatta i sin undervisning. Studien belyser olika påverkansfaktorer till IKT-användningen, exempelvis lärares IKT-kompetens, lärares attityder, IT-infrastrukturen och vikten av skolans IKT-pedagog. Studiens resultat visar på att IKT-verktyg ska ses som ett komplement till vanlig traditionell undervisning. Det ska finnas en balans där den traditionella undervisningen kan utvecklas och bli bättre med IKT-verktygets hjälp. IKT-verktyg såsom surfplattan ger lärare en möjlighet att använda sig av andra metoder i sin undervisning som kan bidra till att inkludera fler elever i undervisningen. Vidare så visar studiens resultat att surfplattan kan bidra med en ökad studiemotivation för elever och den visar på vikten av att arbeta med 21st century skills där eleverna får utveckla kunskaper som är viktiga arr behärska inför framtiden. Sammanfattningsvis, så innebär ett arbete med 21st century skills att göra den digitala tekniken till en naturlig del i vardagen och att lära inför framtiden.

Syftet med denna studie är att få större kunskap om NT-projektet, vilket är en kommunalsatsning på naturvetenskap och teknik, och om denna satsning gjort någon skillnad när det kommer till pedagogernas arbete med kemi i kommunens förskolor. Vidare kommer det också undersökas om de som arbetar med NT-projektet har någon särskild utbildning. Detta då det finns intresse att utvärdera NT-projektet och deras ”NT-lådor” samt införskaffa kunskap inom detta område inför framtida arbete inom kommunen ifråga. Kvalitativ- och kvantitativforskningsmetod har använts för att nå fram till frågeställningen. Jag har genomfört en kvalitativ intervju som var ostrukturerad. Ostrukturerade intervjuer liknar vanliga samtal och passar bäst i detta sammanhang då jag inte har stor kunskap när det kommer till NT-projektet. Jag har även genomfört en enkätundersökning som riktade sig till pedagogerna i tretton förskolor. Resultatet av intervjun ledde till en större inblick i NT-projektet och dess arbete.  Enkätundersökningens resultat visar på betydelsen av material, kunskap och tid, faktorer som uppfattas som bristfälliga i den pedagogiska verksamheten i dagsläget. / The purpose of this study is to gain a greater knowledge of the NT project, which is a local government investment in science and technology, and if this effort made ​​a difference when it comes to the teachers' work in chemistry in the municipal preschools. Furthermore, it will also examine whether those who work with NT project has any special training. There is an interest to evaluate NT-project and their "NT-boxes" and acquire knowledge in this area for future work within the community in question. Qualitative and quantitative research methods have been used to reach the issue. I conducted a qualitative interview that was unstructured. Unstructured interviews are similar to regular conversation and fits best in this context, this because I do not have great knowledge regarding the NT-project. I have also carried out a survey which was directed to the educators in thirteen preschools. The result of the interview led to a greater insight into the NT-project and its achievements. Questionnaire survey results show the importance of materials, knowledge and time, factors that are perceived as deficient in the preschool in the current situation.