Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill säga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen är att jämföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska användandet. Utifrån detta är målet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhället hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsätter ha i det nuvarande användandet av tekniken. Frågeställningen fokuserar på hur stor roll bilden av det medialiserade samhället spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrågor formulerats för att tydliggöra arbetet. Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig främst i medialiseringsteorin och media literacy. Dessutom presenteras kommunikativa strategier, top-down och bottom-up samt Maslows behovstrappa för att ytterligare kunna problematisera de empiriska resultaten. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med både elever och beslutsfattare. Dessa har sedan transkriberats och analyserats utifrån de tidigare nämnda teorierna i tre analysteman; beslut, implementering och användning. Uppsatsen påvisar att det medialiserade samhället skapade ett upplevt måste för skolorna att följa med i teknikutvecklingen vilket underbyggde besluten för de flesta 1:1-satsningar. I och med ett beslut som med tydlighet anspelar på ett top-down-perspektiv skapas en ytlig instruktionsgrund till användarna. Tillgången till bara ett fåtal instruktioner skapade ett behov av att lärare och elever själva bildade sig en uppfattning om hur datorerna skulle användas på bästa sätt. Den nivå av mediekompetens som studien uppvisar indikerar även på att den i vissa fall är överskattad från beslutsfattarhåll. Detta har i sin tur lett till att det förändrade arbetssätt, som var beslutsfattarnas mål, främst syns genom ett utbyte av skrivdon från papper och penna till datorer hos eleverna.

<p>Outsourcing av IT-tjänster har ökat storartat de senaste tio åren. Det var efter att Rank Xerox år 1994 outsourcade hela sin IT-avdelning som outsourcingen fick sitt stora genombrott (Augustson och Bergstedt Sten, 1999). The Outsourcing Institute (2001) och Augustson och Bergstedt Sten (1999) menar vidare att outsourcingen har förändrats sedan genombrottet. Motiven till varför företag väljer att outsourca sina IT-tjänster är också något som har förändrats sedan genombrottet år 1994. Dock är det troligt att den största förändringen skett de senaste fem åren. Detta på grund av den snabba utvecklingen inom IT, den ökade konkurrensen samt den ökade globaliseringen. Två motiv som har förändrats är kostnadsreduktion och satsning på kärnkompetens. I detta examensarbete har därför undersökts huruvida motiven kostnadsreduktion och satsning på kärnkompetens har förändrats de senaste fem åren och varför. För att undersöka detta användes metoden litteraturstudie för att kunna studera material från och med 1998 fram till och med 2004. Resultatet visar ingen större förändring vad gäller motivens betydelse. Dock går det ana att satsning på kärnkompetensen ansågs vara något viktigare år 1998 och att kostnadsreduktion ansågs viktigast år 2003. Det råder dock ingen entydighet om vilket motiv som var viktigast respektive år.</p>

Vår studie syftar till att förstå om och på vilka sätt 1:1-satsningen i form av surfplattor har kommit att förändra grundlärares läs- och skrivundervisning i ämnet svenska. Detta har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken grundlärare i en större svensk stad. Resultatet analyseras med hjälp av det sociokulturella perspektivet och Wahlströms didaktiska teori. Resultatet visar att lärare har förändrat sin läs- och skrivundervisning på flera sätt. Framförallt har skrivundervisningen förändrats genom att lärarna ger mer respons och följer elevernas skrivprocess på närmare håll. Lärarna visualiserar på nya sätt och har kontakt med sina elever på sätt som inte var möjliga innan 1:1-satsningen. Läsundervisningen har däremot inte förändrats i samma utsträckning. Lärarna använder dock mer individanpassade texter samt appar för att utveckla elevernas kunskaper.

Outsourcing av IT-tjänster har ökat storartat de senaste tio åren. Det var efter att Rank Xerox år 1994 outsourcade hela sin IT-avdelning som outsourcingen fick sitt stora genombrott (Augustson och Bergstedt Sten, 1999). The Outsourcing Institute (2001) och Augustson och Bergstedt Sten (1999) menar vidare att outsourcingen har förändrats sedan genombrottet. Motiven till varför företag väljer att outsourca sina IT-tjänster är också något som har förändrats sedan genombrottet år 1994. Dock är det troligt att den största förändringen skett de senaste fem åren. Detta på grund av den snabba utvecklingen inom IT, den ökade konkurrensen samt den ökade globaliseringen. Två motiv som har förändrats är kostnadsreduktion och satsning på kärnkompetens. I detta examensarbete har därför undersökts huruvida motiven kostnadsreduktion och satsning på kärnkompetens har förändrats de senaste fem åren och varför. För att undersöka detta användes metoden litteraturstudie för att kunna studera material från och med 1998 fram till och med 2004. Resultatet visar ingen större förändring vad gäller motivens betydelse. Dock går det ana att satsning på kärnkompetensen ansågs vara något viktigare år 1998 och att kostnadsreduktion ansågs viktigast år 2003. Det råder dock ingen entydighet om vilket motiv som var viktigast respektive år.

IT är idag en naturlig och integrerad del av samhället, samtidigt påvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fått fullt genomslag i skolan och att användning ofta är i form av en ersättare till ett annat verktyg snarare än ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att påvisa intentionen har styrdokumenten, såsom skollag och läroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmål är att digitalisera skolan. Dagens skolsystem är decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra på IT. Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gällande IT-användning i skolan (i exempelvis läroplanen), eventuellt påverkar hur och i vilken utsträckning lärare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frågeställningar formulerades: Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan? Påverkar dessa tolkningar lärarnas syn på IT i det pedagogiska arbetet? Hur och i vilken utsträckning använder lärarna IT i sin undervisning? Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken personliga intervjuer med informanter på två kommunala gymnasieskolor. Dessa skolor har så kallad 1:1-satsning, vilket innebär en dator per elev och lärare. Resultatet från intervjuerna analyserades sedan i förhållande till den teoretiska referensramen. Där framkom det bland annat att skolledningens vision gällande användandet av IT inte var helt förankrad bland lärarna och därmed inte i enlighet med teorin. Diskussionen visar på både likheter och skillnader mellan denna studies resultat och tidigare forskning. Den stora skillnaden är att IT-användningen i denna undersökning visar sig vara högre än vad tidigare anger och datorn användes inte av de intervjuade lärarna som endast en ersättare till tidigare verktyg. I slutsatsen besvaras studiens frågeställningar och på så vis kan studiens syfte ses som uppfyllt. Skolledningen anser att IT ska vara en naturlig del av skolan, vilket bland annat visar sig genom 1:1-satsningen som ger lärarna rätt förutsättningar att arbeta digitaliserat. Lärarna anser att IT stödjer deras pedagogiska och didaktiska undervisningsmetoder och använder sig regelbundet av IT och digitala lärresurser.

Syftet med vår studie är att undersöka om, och i sådant fall hur, företag arbetar med att behålla sin befintliga personal. Utgångspunkten för studien är att individer idag lever med en föränderlig arbetsmarknad, vilket kräver en anpassning från arbetsgivare för att möta arbetstagares växande krav. Studien är genomförd med metoden Grundad teori och baseras på sju intervjuer och tre textanalyser från de medverkande företagens hemsidor. Den grundade teori som växt fram och som utgör vårt resultat är att det är utmanande att behålla sin personal, vilket kan hanteras med hjälp av vår kärnkategori, bred satsning på personalen. För att hjälpa till att förklara kärnkategorin består den utvecklade teorin av åtta övriga kategorier, som utgör viktiga komponenter i arbetet för att behålla sin personal. Dessa är utveckling, intern rörlighet, arbetsklimat, förmåner, strukturerat arbete, mångfald, trygg arbetsgivare och flexibilitet. För att fördjupa förståelsen för vårt resultat har vi analyserat detta med hjälp av tidigare forskning inom studieområdet samt applicerat ett teoretiskt ramverk bestående av monopolkapitalismen, human resource management och den affärsmässiga karaktären. Studien bidrar till en förståelse för företags olika satsningar som visat sig vara viktiga i arbetet med att behålla sin personal.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver.Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi.Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 – 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga.

Studien genomfördes på Hydroware Technology AB med syftet att få ökad förståelse för monteringsprocessen i ett industriellt tillverkande företag, för att kunna visualisera helheten av processen samt kunna synliggöra icke värdeskapande aktiviteter. För att kunna uppnå syftet och besvara studiens undersökningsfråga gjordes en nulägesanalys för hela produktionen samt en fokuserad analys av den valda delprocessen. Vidare utfördes ett antal experiment för att undersöka hur olika variabler kunde påverka förbättringsarbetet. Resultatet av studien diskuterades och mynnade ut i ett antal rekommendationer, som fallföretaget kunde ha användning av i sitt effektiviseringsarbete. I de sista kapitlen redogjordes förslag för hur företaget skulle kunna förbättra sitt arbetssätt och bidra till en hållbar utveckling. Det finns fler förbättringsmöjligheter på fallföretaget och forskarna rekommenderar vidare studier för att effektivisera fler delprocesser och uppnå det önskade framtida tillståndet.

Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera. När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället. Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden. Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom. Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet. Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.

<p>Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera.</p><p>När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället.</p><p>Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden.</p><p>Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom.</p><p>Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet.</p><p>Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.</p>