For the Texas A&M University Nuclear Science Center reactor a fuel depletion code was created to develop real-time fuel management capability. This code package links MCNP8 and ORIGEN26 and is interfaced through a Visual Basic code. Microsoft Visual Basic was used to create a user interface and for pre-and post-processing of MCNP and ORIGEN2 output. MCNP was used to determine the flux for all fuel and control rods within the core while ORIGEN2 used this flux along with the power history to calculate buildup and depletion for tracking the fuel isotopic evolution through time. A comparison of MCNP calculated fluxes and measured flux values were used to confirm the validity of the MCNP model. A comparison to Monteburns was used to add confidence to the correctness of the calculated fuel isotopics. All material isotopics were stored in a Microsoft Access database for integration with the Visual Basic code to allow for isotopics report generation for the Nuclear Science Center staff. This fuel management code performs its function with reasonable accuracy. It gathers minimal information from the user and burns the core over daily operation. After execution it stores all material data to the database for further use within NSCRFM or for isotopic report generation.

<p> </p><p>I denna studie har grundskollärare fått beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data är samlade via en enkät. Arbetet syftar till att undersöka på vilka sätt lärare engagerar en sådan informell lärandemiljö i sin undervisning och hur de får besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att ställa frågor om hur lärare planerat, genomfört och följt upp ett besök. Lärarna uttrycker att sciencecentret är en resurs för elever, men också för lärare. För elevernas del lyfter lärarna fram att det främst fungerar som intresseväckare och kunskapsförmedlare och för lärarnas del främst genom att det bidrar till deras ämneskompetens. Till detta kommer att de goda förutsättningar för lärande av naturvetenskap, som eleverna uppnår som en följd av besöket, inte engageras fullt ut i det uppföljande arbetet i skolan. I detta arbete indikeras därför en utvecklingspotential och dess implikationer diskuteras. En aspekt är lärares möjlighet att, tillsammans med personalen, planera besöket så att läraren på bästa sätt kan organisera och följa upp. Ytterligare studier behövs för att bättre förstå informella lärandemiljöers betydelse för skolans möjlighet att skapa relevanta undervisningsmiljöer för eleverna. Detta arbete visar klara tecken på att science-center skulle kunna ha en ökad sådan betydelse.</p><p> </p>

Studiens syfte är att skapa kunskap om hur några lärare vid science center respektive klasslärare bedriver fysikundervisning för elever i årskurs 1-6. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och grundar sig på intervjuer. Följande tre frågor har ställts och besvarats: 1) Vilket innehåll från kursplanen i fysik genomförs utanför klassrummet enligt lärare vid science center respektive klasslärare? Båda lärarkategorierna bedriver undervisning i Kraft och rörelse, Fysiken i naturen, Fysiken i vardagslivet, samt Fysiken och världsbilden. 2) Vilka arbetssätt uppger lärare vid science center respektive klasslärare att de använder sig av vid fysikundervisning? Båda lärarkategorierna uppger ett undersökande arbetssätt, fältstudier och observationer samt kommunikativt arbetssätt. 3) Vilka likheter och skillnader finns mellan den undervisning i fysik som beskrivs av lärarna vid science center jämfört med den undervisning som beskrivs av klasslärarna? Den största likheten är att båda lärarkategorierna utgår från ett undersökande arbetssätt. Den mest framträdande skillnaden är att lärare vid science center inte använder sig av dokumentation. En slutsats är att båda lärarkategorierna bedriver fysikundervisning utanför klassrummet med ett varierat centralt innehåll. Klasslärarna väljer i hög grad själva arbetssätt men att dessa varierar beroende på vilka resurser som finns samt vilken erfarenhet läraren har. Science center kan erbjuda andra aktiviteter eftersom det där finns andra resurser än på skolorna och i skolornas närmaste omgivning. / <p>Fysik</p>

Det är idag ett problem att STEM-ämnen (Science, Technology, Engineering, Mathematics) framför allt verkar locka vissa grupper av elever, beroende på exempelvis kön, klass och etnisk bakgrund. Detta kan förklaras med att dessa elever har högre vetenskapligt kapital, ett begrepp som baseras på Bourdieus teorier om habitus, fält och kapital. De elever som verkar ha högst vetenskapligt kapital enligt internationella studier tillhör grupperna pojkar, medelklass och vita/sydasiatiska/från Mellanöstern. Detta arbete har i därför i samarbete med Vattenhallen undersökt huruvida elever från Skåne har olika vetenskapligt kapital beroende på kön, klass och etnisk bakgrund samt om detta vetenskapliga kapital kan påverkas positivt av ett studiebesök på Vattenhallen science center.  Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, där elever i årskurs nio fick genomföra en enkät före och nästan samma enkät efter ett besök på Vattenhallen. Statistiska analyser i IBM SPSS utfördes därefter på svaren. Resultaten visar att eleverna visar samma uppdelning gällande kön och klass som i andra studier, men resultaten angående etnisk bakgrund verkar mer oklara, vilket de även var i de internationella studierna. Medelvärdet för det vetenskapliga kapitalet hade ökat för nästan alla undersökta grupper, men inget statistiskt signifikant resultat uppmättes gällande detta. Slutsatsen är att det är mycket möjligt att Vattenhallen kan påverka elevers vetenskapliga kapital, men att vidare studier behövs för att kunna få ett mer säkert resultat.

I denna studie har grundskollärare fått beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data är samlade via en enkät. Arbetet syftar till att undersöka på vilka sätt lärare engagerar en sådan informell lärandemiljö i sin undervisning och hur de får besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att ställa frågor om hur lärare planerat, genomfört och följt upp ett besök. Lärarna uttrycker att sciencecentret är en resurs för elever, men också för lärare. För elevernas del lyfter lärarna fram att det främst fungerar som intresseväckare och kunskapsförmedlare och för lärarnas del främst genom att det bidrar till deras ämneskompetens. Till detta kommer att de goda förutsättningar för lärande av naturvetenskap, som eleverna uppnår som en följd av besöket, inte engageras fullt ut i det uppföljande arbetet i skolan. I detta arbete indikeras därför en utvecklingspotential och dess implikationer diskuteras. En aspekt är lärares möjlighet att, tillsammans med personalen, planera besöket så att läraren på bästa sätt kan organisera och följa upp. Ytterligare studier behövs för att bättre förstå informella lärandemiljöers betydelse för skolans möjlighet att skapa relevanta undervisningsmiljöer för eleverna. Detta arbete visar klara tecken på att science-center skulle kunna ha en ökad sådan betydelse.

Som övergripande syfte vill denna studie undersöka hur två förskolegrupper kan meningsskapa i två olika utställningar genom att beskriva, analysera och jämföra dessa två förskolegruppers multimodala kommunikation vid utställningsbesök. Genom syftet vill denna studie ge ökad kunskap om multimodal kommunikation hos två förskolegrupper i två olika utställningar. I syftet ingår att studien önskar öka kunskapen om hur semiotiska resurser kan användas och vad som fokuseras genom språkbruk, som kommunikativa villkor för lärande i utställningar. Studien har en design av en komparativ etnografisk fallstudie. Videoinspelningar, MP-3 ljudinspelningar, deltagande observation och fältanteckningar har använts som instrument för datainsamling. Genom strategiska urval valdes 11 stycken treåriga förskolebarn och tre pedagoger för att besöka en utställning vid Naturhistoriska Museet och nio femåriga förskolebarn med två pedagoger for att besöka en utställning vid Tom Tits Experiment (science center). Det insamlade materialet transkriberades multimodalt och kunde därefter analyseras som text. Multimodal interaktionsanalys (Norris 2004, 2014) och ett språkbruksraster (Rostvall &amp; West 2001) användes för analys. Resultatet visade markanta skillnader mellan utställningarna. Av den multimodala interaktionsanalysen visade utställningen vid ett science center en bredare användning av semiotiska resurser, då alla artefakters meningserbjudanden var både visuella och taktila, en del artefakter erbjöd även auditiva meningserbjudanden. Språkbruket i samma utställning var mycket varierat och barnen anmodade varandra. Slutsatsen blir av detta att förskolegruppernas a) meningsskapande villkoras av språkbruk och att b) om meningsskapandet ska ske i samarbete ökas den möjligheten dess mer symmetriska de sociala relationerna är.

Several museums and science centers around the world are investigating how to increase interest in scientific subjects among children. One way to increase a person's commitment and interest in science is to start a conversation about it. This thesis examines how illustrations in exhibition signs at Tom Tits Experiment can add more knowledge about the science behind the experiment the gyro wheel. The signs are primarily aimed at the adult visitors, who in turn want to be able to explain what the experiment means to their children. The illustrations are meant to be easy to remember and provide knowledge about the gyroscope and the areas of use of the gyroscopic effect in everyday life. The results of the study showed that as long as the information is perceived as interesting by the users, then that could be enough in order to engage and arouse their interest. The illustrations themselves did not have to be complicated or exaggerated for visitors to remember them and want to talk about them. / Ett antal museum och science centers världen över undersöker hur man kan öka intresset för teknik och naturvetenskap hos barn. Ett sätt att öka en persons engagemang och intresse för ämnesområdena är att börja samtala om dem. I detta examensarbete undersöks hur illustrationer i utställningskyltar på Tom Tits Experiment kan tillföra mer kunskaper kring vetenskapen bakom experimentet gyrohjulet. Skyltarna riktar sig i första hand till de vuxna besökarna som i sin tur vill kunna förklara vad experimenten innebär för sina barn. Illustrationerna är skapade för att vara lätta att minnas och ge kunskaper om gyroskopet och gyrokraftens användningsområden i vardagliga sammanhang. Resultatet av studien visade att för att väcka engagemang och intresse hos användarna kan det räcka med att informationen i skylten upplevs som intressant av besökarna. Illustrationerna behövde inte vara komplicerade eller överdrivna för att besökarna skulle minnas dem och vilja samtala om dem.

The metrical structure is a fundamental aspect of music, yet its automatic analysis from audio recordings remains one of the great challenges of Music Information Retrieval (MIR) research. This thesis is concerned with addressing the automatic analysis of changes of metrical structure over time, i.e. metric modulations. The evaluation of automatic musical analysis methods is a critical element of the MIR research and is typically performed by comparing the machine-generated estimates with human expert annotations, which are used as a proxy for ground truth. We present here two new datasets of annotations for the evaluation of metrical structure and metric modulation estimation systems. Multiple annotations allowed for the assessment of inter-annotator (dis)agreement, thereby allowing for an evaluation of the reference annotations used to evaluate the automatic systems. The rhythmogram has been identified in previous research as a feature capable of capturing characteristics of rhythmic content of a music recording. We present here a direct evaluation of its ability to characterise the metrical structure and as a result we propose a method to explicitly extract metrical structure descriptors from it. Despite generally good and increasing performance, such rhythm features extraction systems occasionally fail. When unpredictable, the failures are a barrier to usability and development of trust in MIR systems. In a bid to address this issue, we then propose a method to estimate the reliability of rhythm features extraction. Finally, we propose a two-fold method to automatically analyse metric modulations from audio recordings. On the one hand, we propose a method to detect metrical structure changes from the rhythmogram feature in an unsupervised fashion. On the other hand, we propose a metric modulations taxonomy rooted in music theory that relies on metrical structure descriptors that can be automatically estimated. Bringing these elements together lays the ground for the automatic production of a musicological interpretation of metric modulations.

abstract: Los Angeles long served as a center of technological and scientific innovation and production, from nineteenth-century agriculture to twentieth-century aerospace. City boosters used spectacle-filled promotional strategies to build and maintain technological supremacy through industry. Evaluating the city’s premier industry-focused science museum, the California Science Center, is therefore a must. The California Science Center is one of the most-visited museums in the United States and is in the historic Exposition Park. Yet, no thorough analysis has been done on its influential history. This dissertation is an interdisciplinary study of the California Science Center, from its 1870s beginnings as an agricultural fairground, to the construction of the world’s fair-inspired State Exposition Building in the 1910s, to its post-World War II redesign as the California Museum of Science and Industry. It uses regional history, design history, and museum studies to evaluate the people behind the museum’s construction and development, how they shaped exhibits, and the ideologies of progress they presented to the public. This dissertation builds on established historical components in Los Angeles’ image-making, primarily boosterism, spectacular display, and racism. The museum operated as part of the booster apparatus. Influential residents constructed Exposition Park and served on the museum board. In its earliest days, exhibits presented Anglo Los Angeles as a civilizing force through scientific farming. During the Cold War, boosters shifted to promote Los Angeles as a mecca of modern living, and the museum presented technology as safe and necessary to democracy. Local industries and designers featured centrally in this narrative. Boosters also used spectacle to ensure impact. Dioramas, Hollywood special effects, and simulated interactive experiences enticed visitors to return again and again. Meanwhile, non-white residents either became romanticized, as in the case of the Mexican Californios, or ignored, as seen in the museum’s surrounding neighborhood, primarily-African American, South Central. Anglo elites removed non-whites from the city’s narrative of progress. Ultimately, this dissertation shows that the museum communicated city leaders’ ideologies of progress and dictated exhibit narratives. This study adds nuance to image-making in Los Angeles, as well as furthering regional analysis of science museums in the United States. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation History 2018

This dissertation brings attention to the communication processes taking place during design of an Idea Zone at a science center. It focuses on the conceptual phase of design, during which designers seek to integrate the ideas and needs of stakeholders into design processes through such frameworks as Participatory Design (PD). In bringing a focus on communication process to conceptual design frameworks such as PD, I explore the assumed roles behind participatory design processes and the contexts created through those processes during actual design work. As these Idea Zone design efforts took place in a museum and also within the context of an ongoing action research program there, I explored the organizational challenges of cultivating spaces and conversations where designers, community members, researchers, and other participants cooperatively explored contexts and spaces for jointly designing together. A central assertion of this work is that the World Café, a designed discussion format, fits with the needs of a science center for inviting community participation in design processes. A related goal of this work was to test that assertion not as a success or failure but as an emergent and contingent process requiring changes and course adjustments through reflective practice. To do this, my central method was an ethnographic engagement in the spirit of action research where with the Museum of Science and Industry (MOSI) in Tampa, Florida I planned for and hosted a series of World Cafés revolving around design of an Idea Zone in the science center. Café participants included MOSI leadership and board members, designers, community members, University of South Florida (USF) students, museum staff, and other stakeholders. Data sources from the World Café included the Café planning efforts, conversations and other data generated during the Cafés themselves, as well as organizational outcomes from hosting the Cafés. Outcomes in this sense might include, for example, the potential for future Cafés around design of the Idea Zone or how what is learned in the Café becomes integrated into other Idea Zone design processes or everyday organizational contexts such as meetings at MOSI. In addition to the Café and as part of understanding Café outcomes, I also drew from data generated through follow-up interviews I conducted with Café participants including designers, community members, and others. Finally, I drew upon ethnographic data generated through my observations and interactions within the Idea Zone and the larger scene of MOSI, ranging from everyday conversations with museum visitors to the possibility of performances in the space. With this research we (MOSI, the MOSI community, and I) learned together 1) how assumptions and issues of participation play out during group communication processes in the conceptual phase of design, 2) about ways of engaging in ethically challenging work of designing group communication processes for design, 3) how generative metaphors for the group communication process might emerge from the World Café that foster flexible and inviting space for participatory design, and 4) how each of these local questions related to designing communication for design of the Idea Zone play out within the larger organizational context of MOSI specifically and science centers more broadly. Key outcomes from these four research questions include practical contributions to design for learning spaces in MOSI, how the World Café fits with Participatory Design processes at a science center and also potential redesigns for the future, how the World Café metaphor became a way to rapidly prototype new museum experiences, and how democratic invitations offered by MOSI to the community brought about creative possibilities for community design of the Idea Zone and for staff to engage in designing MOSI's broader organizational processes of change.