No description available.

Purpose: The aims of this study were to: (1) evaluate the prevalence of compliance of Postgraduate Pediatric Dentistry Programs (PPDPs) in the United States with the current American Academy of Pediatric Dentistry (AAPD) sedation guidelines and Commission On Dental Accreditation (CODA) sedation curriculum requirements and identify barriers to and facilitators for implementation of such guidelines; (2) identify changes to-date in sedation practices of PPDP since the previously published AAPD sedation guidelines (2011); and (3) determine the independent association of compliance of PPDP with program setting. Methods: A 40-item questionnaire was emailed to all postgraduate pediatric dentistry program directors (PPDPDs) of CODA accredited programs in the U.S. (n=74). Bivariate analysis, chi-square, Monte Carlo simulation and Kruskal-Wallis tests were used to analyze the data. Results: 70% of surveyed participants responded (n=52). On average, PPDPs were found to be compliant with both AAPD and CODA sedation standards. The bivariate analysis showed that both current setting of PPDPs and PPDPDs training setting did not affect the compliance of the program with the AAPD and the CODA sedation guidelines. Directors that stated receiving an “excellent sedation training” were more likely to be compliant with the CODA sedation standards (p=0.01). In this study, a major perceived barrier for increasing the number of non-IV conscious sedation cases per residents was a lack of patient pool (37%). When comparing changes in the sedation practice of PPDPs between 2009 and 2011, more sedation emergency drills were found to be performed in 2015 (p=0.05). Conclusion: Most PPDPs were compliant with both the AAPD and CODA sedation standards. Most PPDPDs were in favor of the 2013 increase number of sedation required by CODA. Both PPDPD training setting and PPDP setting did not affect the compliance of the programs with the AAPD sedation guidelines and the CODA sedation standards. PPDPs with PPDPDs who reported an excellent sedation training were more likely to be more compliant with the CODA sedation guidelines. Finally, PPDP setting did not affect the number of patients receiving non-IV conscious sedation or the number of sedation ER experienced per year.

Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet för personer med livshotande sjukdom och deras närstående. Patientens fysiska, psykosociala och andliga problem ska lindras. Dessutom ska närstående stöttas genom sjukdomstiden och det sorgearbete som följer. Den palliativa vården vilar på de fyra hörnstenarna symtomlindring, kommunikation, teamarbete och närstående. Närstående har en naturlig roll inom den palliativa vården och deras behov ska uppmärksammas. EAPC’s definition av palliativ sedering beskriver en kontrollerad sänkning av medvetandet för att lindra svårbehandlade symtom. Sjuksköterskans ansvarsområde vid palliativ sedering innebär bland annat att värna patientens välbefinnande men även att informera och stötta närstående under döendeprocessen. Kunskap om hur närståendes erfarenheter vid palliativ sedering behövs för att deras behov ska kunna synliggöras och tillmötesgås.       Syftet med denna studie var att belysa närståendes erfarenheter av palliativ sedering inom palliativ vård. Metoden som valdes var systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara peer reviewed, skrivna på engelska och inte äldre än 15 år Litteratursökningar i databaserna PubMed, CINAHL, PsychINFO och MEDLINE resulterade i 12 inkluderade artiklar, samtliga etiskt godkända och kvalitetsgranskade. Data analyserades sedan med innehållsanalys.   Resultatet består av de fyra kategorierna symtomlindring, kommunikation, teamarbete och närstående. Närstående upplevde själva lindring då patientens lidande lindrades. De plågades av det faktum att de inte längre kunde kommunicera med patienten efter att sedering påbörjats. Även om de samtyckt till den palliativa sederingen funderade de i efterhand på vem den gynnat. Den emotionella påverkan hos närstående var stor och de upplevde mycket oro.   Slutsatsen av denna studie är att de flesta närstående är nöjda med den palliativa sederingen men situationen är mycket påfrestande för dem. De tar svåra beslut och upplever mycket oro och lidande. Kommunikation med och stöd från vårdpersonal är därför viktigt. Sårbara närstående bör identifieras och erbjudas ytterligare stöd. / Palliative care aims to improve the quality of life for people with terminal diseases and their relatives. Physical, psychosocial and spiritual problems of the patient shall be prevented and relieved. Additionally, relatives should be supported throughout the illness and the mourning that follows. Palliative care rests upon the four cornerstones symptom relief, communication, team work and relatives. Relatives have a natural role within palliative care and their needs should be payed attention to. EAPC’s definition of palliative sedation describes a controlled decrease of consciousness to relieve intractable symptoms. The nurses responsibility during palliative sedation includes protecting the patients well-being, as well as informing and supporting relatives during the dying process. Knowledge about relatives’ experiences during palliativ sedation is required in order for their needs to be made visible and accomodated.    The aim of this study was to illuminate the relatives’ experiences of palliative sedation within palliative care.    The systematic review method that was utilized in this study. The inclusion criterion was that the articles were to be peer reviewed, written in English and not more than 15 years old. The serches for articles were conducted in the databases PubMed, CINAHL, PsychINFO and MEDLINE. It resulted in 12 included studies, all of which had an ethical approval and were quality controlled. Data was then analyzed with content analysis.   The result consists of the four categories symptom relief, communication, team work and relatives. Relatives experienced relief when the patiens suffering was alleviated. They suffered because they could no longer communicate with the patient after sedation had started. Even though they had given their consent to the palliative sedation, afterward they thought about who it had favoured. The emotional impact on the relatives was great and they experienced a lot of anxiety.   In conclusion, most relatives are pleased with the palliative sedation but the situation is very distressing for them. They make difficult decisions and experience a lot of anxiety and suffering. The communication with and support from health professionals is therefor vital. Vulnerable relatives should be identified and offered additional support.

Bakgrund: Djup sedering har negativa effekter såväl för respiratorvårdade patienter som för verksamheten. Det har medfört att fler patienter vårdas med lätt eller ingen sedering. Mindre sedering har visat sig vara utmanande och ställt högre krav på intensivvårdssjuksköterskor i flera aspekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering. Metod: En kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Patientens situation och upplevelse har betydelse för intensivvårdssjuksköterskors upplevelser, Att ha patienten i fokus, Kommunikationen med patienten är betydelsefull samt Att ha en fungerande patientnära miljö. Att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering innebar många känslor och upplevelser för intensivvårdssjuksköterskorna. Sederingsgraden uppfattades ha betydelse och om patienten kunde vara fysiskt delaktig underlättade det. Patienten var i fokus och personcentrerad vård var en viktig faktor. Patientupplevelsen fick ofta styra sederingen. Kommunikation var betydelsefullt men det fanns hinder som kunde försvåra omvårdnadsarbetet. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde den patientnära miljön viktig. Närvaro och uppmärksamhet krävdes, teamet spelade stor roll. Kunskap, erfarenhet och en bra planering skapade trygghet. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering var att det krävde tid, närhet och uppmärksamhet. En lugn, trygg och bekväm patient gav en bättre upplevelse för intensivvårdssjuksköterskorna. En personcentrerad vård var viktig att bedriva och det underlättade omvårdnadsarbetet om patienten och personalen kunde kommunicera. Kunskap, erfarenhet, teamarbete och en bra planering skapade en trygg upplevelse för intensivvårdssjuksköterskorna. / Background: Deep sedation has negative effects both for mechanical ventilated patients and for the organisation. This has resulted in an increasing number of patients being treated with light or no sedation. A lower sedation grade has proven to be challenging and has placed higher demands on intensive care nurses in multiple regards.  Aim: The aim of the study was to describe intensive care nurses’ experiences of caring for intubated patients with light or no sedation. Method: A qualitative and descriptive design were implemented. Ten intensive care nurses were interviewed with semi-structured interviews. A qualitative content analysis was used. Result: Four main categories emerged: The patient's situation and experience are important for the intensive care nurses' experiences, Having the patient in focus, The communication with the patient is important and Having a functioning environment close to the patient. Caring for intubated patients with light or no sedation involved many feelings and experiences for the intensive care nurses. The degree of sedation was perceived to be important and if the patient could be physically involved it made it easier. The patient was the focus and person-centred care was an important factor. The patient experience was often allowed to guide the sedation. Communication was important, but there were obstacles that could make nursing care difficult. The intensive care nurses experienced the environment close to the patient as important. Presence and attention were required, the team played a big role. Knowledge, experience and good planning created security. Conclusion: The intensive care nurses' experiences of caring for intubated patients with light or no sedation was that it required time, presence and attention. A calm, safe and comfortable patient provided a better experience for the intensive care nurses. A person-centred care was important to carry out and it facilitated the nursing care if the patient and the staff could communicate. Knowledge, experience, teamwork and good planning created a safe experience for the intensive care nurses.

Bakgrund: Rapid sequence induction and intubation (RSII) används för att snabbt och säkert söva och intubera patienter som har en hotad eller ofri luftväg på grund av sjukdom eller trauma. Det är ett komplext ingrepp där potenta läkemedel används som slår ut den spontana andningsdriven. Att genomföra svåra interventioner i prehospital miljö i Sverige är något som behöver studeras för att skapa en förståelse för komplexiteten av den avancerade prehospitala sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att genomföra prehospital RSII inom helikopterverksamheten. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare från olika helikopterbaser runt om i Sverige. Inhämtad data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysarbetet producerade tre kategorier: varje vårdtillfälle är unik i situationen, att skapa en optimal arbetsmiljö och vikten av kunskap, fortbildning och teamarbete. Slutsats: Att genomföra prehospital RSII upplevdes inte som en stressande intervention då besättningarna överlag besitter mycket erfarenhet och en hög formell och reell kompetens. Styrkan är att momentet övas kontinuerligt och att det finns rutiner med tydliga checklistor som efterföljs. Att bedöma om det är mest optimalt att genomföra interventionen i helikoptern och därmed lyfta snabbt mot sjukhus, eller stanna kvar på skadeplats och genomföra RSII tenderade att rendera i storlek på helikopter och sågs som en av de stora skillnaderna som påverkade erfarenheten. Att ständigt överväga det optimala tillvägagångssättet i varje intervention sågs som nödvändigt och anpassning av utrustning sågs som en viktig erfarenhet.

Bakgrund: Att bedöma och upprätthålla adekvat sedationsnivå till patienter är en av intensivvårdssjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter. Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) används för att bedöma patienternas sedationsnivå. Djup sedering innebär ökade risker för patienten och därför är nuvarande rekommendationer att sedera patienterna ytligt. Motiv: Trots nuvarande rekommendationer är det vanligt att patienterna har en för djup sedationsnivå. Det är därför viktigt att analysera om sedationsmål uppfylls genom att studera sederingsnivåer samt undersöka om det finns könsskillnader avseende sederingsnivåer. Syfte: Syftet var att studera om patienter som är djupt sederade i högre utsträckning uppfyller sederingsmål, samt att studera om det finns skillnad mellan könen i uppfyllt sederingmål och bedömd sederingsnivå. Metod: Studien genomfördes med kvantitativ design genom en retrospektiv journalgranskning. Materialet inhämtades från en intensivvårdsavdelning med ett konsekutivt urval under perioden 2016-2022. 22 400 bedömningstillfällen enligt RASS analyserades. RASS delades in i 3 kategorier: rastlös, ytlig och djup. Uppfyllt sederingsmål indelades i Ja eller Nej.  Resultat: Det fanns ett signifikant samband mellan bedömd sederingsnivå och uppfyllt sederingsmål (phi = 0,459, p = <0,001). En högre andel ytligt sederade patienter (86,1%) når angivet sederingsmål. Det fanns en signifikant skillnad mellan könen avseende sederingsnivå (phi = 0,0393, p = <0,001), där män var något djupare sederad än kvinnor. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas huruvida sederingsmål uppfylls eller inte beroende på kön (phi = 0,00715, p = 0,285). Konklusion: Resultatet visar att ytligt sederade patienter i större utsträckning når uppsatta sederingsmål. Vidare är män något djupare sederade än kvinnor. Resultatet belyser vikten av att aktivt arbeta med att patienter som är djupt sederade i högre usträckning ska nå avsedda sedationsmål och därmed kan intensivvården förbättras.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.