Städerna i Sverige växer och med det även de miljöproblem som urbaniserade områden medför. Sedumtak är en dagvattenhanteringslösning som medför ett flertal miljöfördelar, men det är fram till idag inte klargjort om anläggningen av sedumtak i Stockholmsområdet är samhällsekonomiskt försvarbart. Syftet med denna studie är därför att avgöra om anläggningen av sedumtak är samhällsekonomiskt lönsamt i Stockholmsområdet. En samhällsekonomisk konsekvensanalys har genomförts i Huddinge kommun där nettonuvärdet av ett sedumtak-projekt har sökts. Det finns lite värderingslitteratur gällande sedumtak och ett andra mål med uppsatsen har därför varit att undersöka om en trovärdig samhällsekonomisk konsekvensanalys kan genomföras i ett område där litteraturen är knapphändig.De identifierade nyttorna som sedumtak medför är minskad avrinning från tak, upptag av luftföroreningar och koldioxid, reduktion av buller, sänkt utomhustemperatur lokalt, ökat försäljningsvärde på bostäder samt förlängd livslängd på underliggande tak. Kostnaderna som uppstår är en ökad investeringskostnad, utsläpp av fosfor samt ökade underhållskostnader. Den största kostnaden är investeringskostnaden och den största nyttan är värdeökning av bostäder. Dessa nyttor och kostnader har så långt det är möjligt kvantifierats och värderats och beräkningar med nuvärdesmetoden visar på att anläggningen av sedumtak är samhällsekonomiskt lönsamt. Känslighetsanalysen visar på att resultatet är trovärdigt. Analysen har visat på att det är möjligt att genomföra en trovärdig samhällsekonomisk konsekvensanalys i ett område där litteraturen är knapphändig, förutsatt att målet är att avgöra om projektet är lönsamt eller inte och inte hur lönsamt det är. Det finns ett behov att utföra en liknande studie som denna, men som behandlar anläggningen av sedumtak i en större skala. Resultaten från detta examensarbete kan användas av beslutsfattare, planerare och andra tjänstemän inom samhällsbyggnadssektorn då det innefattar generell information om sedumtak samt en ekonomisk analys av investeringen. / The cities in Sweden are growing, and so too are the environmental problems that accompany development. Sedum roofs are stormwater management tools that come with many benefits, yet it is uncertain whether or not sedum roofs are in fact an advisable endeavor for society. This study aims to investigate whether sedum roofs in the Stockholm region are a profitable investment for society. A cost-benefit analysis (CBA) has been carried out in the municipality of Huddinge where the net present value of a sedum roof project is sought. The literature of green roof valuation is scarce, and a second aim is therefore to investigate if a reliable CBA can be conducted in an area where available data are limited. The identified benefits of sedum roofs are stormwater retention, air pollution and carbon dioxide removal, noise reduction, reduced outdoor temperature, increased sales value of apartments and increased life time of roof membrane. The costs that occur are an increased investment, spillage of phosphorus and increased maintenance costs. These costs and benefits have, as far as possible, been quantified and translated into monetary values. The greatest cost is that of investment, and the greatest benefit is the increased sales value of the apartments. Results from the CBA show that a sedum roof in the Stockholm region is a profitable investment for society. The sensitivity analysis indicates that these results are reliable. This study has shown that it is possible to conduct a reliable CBA in an area where the literature is scarce if the aim is to investigate whether a project is profitable for society or not, but not if the aim is to investigate how profitable a project is. A further study, in which a greater scale of sedum roof installation is considered, could be valuable. Decision makers, planners and operatives in city planning and the built environment can use the results from this master thesis in their work, as it provides general information about sedum roofs as well as an economic analysis of the investment.

Gröna tak är en gynnsam lösning till urbaniseringens negativa effekter, som exempelvis minskad biologisk mångfald, sämre luft och problem med dagvattenhantering. Sedumtak, ängstak och biotoptak är några av de olika typer av gröna tak som finns. Sedumtaket har många fördelar och passar bra till Sveriges nordliga klimat. Syftet med denna studie är att studera hur bibliotekets sedumtak på Högskolan i Gävle har fungerat under en tidsperiod på 18 år, samt anledningen till valet av det gröna taket. Frågeställningarna ska besvaras med hjälp av en litteraturstudie kombinerat med intervjuer.  Litteraturstudien framhåller att det finns flertalet fördelar med gröna tak såsom god dagvattenhantering, ökning av fåglar och insekter, bättre luftkvalitet, minskad energianvändning i byggnader, minskar den urbana värmeöeffekten och att det är estetiskt tilltalande. Fördelarna blir mest märkbara i urbana miljöer med brist på grönytor och i sydligare klimat. Underhållsbehovet av gröna tak beror på flera faktorer. I Sverige är extensiva taksystem vanligast, vilket är den tunnaste tjockleken av gröna tak. Denna typ kräver minst underhåll och kostnader. Underhållet sker med gödsling, bevattning och ogräsrensning vid behov.  Det resultat som gick att komma fram till från intervjuerna var att bibliotekets gröna tak främst valdes på grund av att det var estetiskt tilltalande och passade bra in i omgivningen. En tävling anordnades av Akademiska Hus för att ta fram det bästa förslaget på det nya biblioteket där tre olika arkitektkontor deltog. Det vinnande förslaget blev biblioteket med det gröna taket ritat av Tirsén och Aili Arkitekter (idag Stark Arkitekter) som fångade intresset för många. Från att det gröna taket byggdes till idag, har knappt något underhåll behövts och det underhåll som har utförts har varit enligt planerna. I början, under takets garantitid, framkom det däremot att det slarvats med underhållet på grund av brist på kunskap. Förutom några mindre avvikelser i underhållet och att det gröna taket har krävt noggrannare projektering samt ett mer komplicerat grundarbete, har taket fungerat precis som planerat.  Den slutsats som går att dra utifrån arbetet är att ett grönt tak kan vara ett bra alternativ om rätt förutsättningar för taket finns. Fördelarna med ett grönt tak är många, däremot inte lika påtagliga i ett nordligare klimat eller i en icke urban miljö. Litteraturstudien visar att rätt typ av grönt tak kräver minimalt med underhåll. Intervjuerna bekräftar även att detta stämmer på bibliotekets gröna tak. Det gröna taket har fungerat enligt planerna utan några komplikationer och kommer att fortsätta göra, om taket sköts på liknande sätt som det har gjort från att det byggdes. / Green roofs are a favorable solution to the negative effects of urbanization, such as reduced biodiversity, poorer air and problems with stormwater management. Sedum roofs, meadow roofs and biotope roofs are some of the different types of green roofs available. The sedum roof has many benefits and is well suited to Sweden’s northern climate. The purpose of this study is to study how the library’s sedum roof at the University of Gävle has functioned over a period of 18 years, as well as the reason for choosing the green roof. The questions must be answered using a literature study combined with interviews. The literature study highlights that there are several benefits of green roofs such as good stormwater management, increase in birds and insects, better air quality, reduced energy use in buildings, reduced heat island effects and that it is aesthetically pleasing. The benefits are most noticeable in urban environments with a lack of green spaces and in more southerly climates. The maintenance requirement of green roofs depends on several factors. In Sweden, extensive roof systems are most common, which is the thinnest thickness of green roofs. This type requires the least maintenance and costs. Maintenance takes place with fertilization, irrigation and weeding if necessary. The result that can be drawn from the interviews is that the green roof of the library was mainly chosen because it was aesthetically pleasing and fitted in well with the surroundings. A competition was organized by Akademiska Hus with the reason to produce the best proposal for the new library, which three different architectural offices participated in. The winning proposal was the library with the green roof designed by Tirsén and Aili Arkitekter (today Stark Arkitekter) which caught the interest of many. From the construction of the green roof to today, hardly any maintenance has been required and the maintenance that has been required has been according to the plan. In the beginning, during the roof's warranty period, it emerged that maintenance was neglected due to a lack of knowledge. Apart from some minor deviations in maintenance and the fact that the green roof has required more careful planning and more complicated foundation work, the roof has worked exactly as planned. The conclusion that can be drawn from the work is that a green roof can be a good alternative if the conditions are right. A green roof's benefits are many, but not as obvious in a more northern climate or in a non-urban environment. The literature study shows that the right type of green roof requires minimal maintenance and the interviews also confirm that this is true according to the green roof of the library. The green roof has performed as planned without any complications and will continue to do so if the roof is maintained in a similar manner as it has been since it was built.

ABSTRACT A Comparative Study of Three Growing Media and Four Plant Groups Under Extensive Green Roof Conditions in San Luis Obispo, California Todd A. Nelson Green roof growing media and plant species are critical factors when deciding on the best materials for a project. Growing media must be chosen in accordance with load bearing capacities of structures and water requirements of the plant material. Plant species must be able to thrive in the climate of the green roof and withstand a green roof’s harsh environment. The objectives of this research were: (1) to determine which of three extensive green roof growing media support the most growth of Sedum, a proven extensive green roof plant genus; and (2) to determine which of four plant groups provides the most media coverage under extensive green roof conditions. Sedum growing in a granular growing media blend with higher organic matter and larger particles provided more coverage than Sedum growing in a medium with smaller particles with lower organic matter and an experimental foam medium. Sedges covered the soil faster than Sedum, grasses, and Mediterranean species. These results will help green roof designers and landscape architects anticipate the plant growth rates during the first 36 weeks of new projects and choose more effective growing media blends. They can also observe the growth patterns of the plant groups to choose plant material that will achieve the functional objectives of a green roof more efficiently. These results are applicable to green roofs designed for moderate California coastal climates and regions with similar weather conditions.

Bruket att täcka in tak och väggar med växtlighet är något som ökar mer och mer. Klimatförändringar tvingar oss att förändra vårt förhållningssätt till naturen och tänka mer klimatsmart. Vidare skapar de hårdgjorda ytor som dominerar i städer problem med avrinning av regnvatten samt lokalt varmare miljöer som inte förekommer naturligt. Gröna tak och växtväggar skulle kunna vara en del av lösningen på dessa problem. Det här arbetet svarar på vilka typer av olika gröna tak och växtväggar som finns tillgängliga idag i Sverige samt vilken typ av grönt tak som går att använda vid olika sorters takläggning. Det undersöktes även hur gröna tak och växtväggar påverkar omgivningen och klimatet, lokalt och i viss mån globalt. Arbetet tar också upp hur vi människor påverkas av att ha gröna tak och växtväggar i den urbana miljön.

The aim of this diploma thesis was to elaborate a literature survey and especially to conduct an experimental study of ecological demands of the critically endangered species Sedum villosum. The localities, on which S. villosum formely occurred, disappeared largely because of habitat destruction by draining and plowing of wet meadows, or by the abandonment followed by development of high vegetation and biomass accumulation. Therefore, this work could contribute to the knowledge of shadow influence and surrounding vegetation concurency on seed germination and flowering of this species. Retrieved knowledge can be later used for rescue program realization (repatriation options, strengthening populations, habitat requirements). The experiments showed a significant negative effect of the shading and the presence of surrounding vegetation (sedges, brown mosses and peat mosses) on germination and flowering of S. villosum. Furthermore, it was found that S. villosum is able to germinate directly on water surface, with seed germination even higher than on wet soil. The experimental sowing, planting and subsequent monitoring of germination, growth and survival of S. villosum at the rehabilitated area of Knížecí Pláně (NP Šumava) showed that it is possible to strengthen S. villosum population by sowing and planting autochthonous material on prepared areas with a torn down turf. As an acceptable tools seems to be using mulch from mown in the area of the original population. Similar process can be used in the future for restoring historical localities of this species.

Som följd av den pågående urbaniseringen har de naturliga förutsättningarna för regn och smältvattnet att infiltrera i marken och återgå till sitt kretslopp på naturlig väg försvunnit i städerna. I Stockholm leds ungefär hälften av dagvattnet via VA-nätet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnätet  och är svåra för reningsverken att hantera. Istället för att ledas ut i VA-nätet ska dagvatten strävas efter att hanteras lokalt. Arbetet lägger fokus på dagvattenhanteringen för takparken på ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1. Projektet ritas av White arkitekter och ska certifieras enligt BREEAM och där nå den högsta klassningen Outstanding. Hållbar användning av mark och vatten är därför en av de viktiga frågorna i detta projekt. Syftet med arbetet är att omarbeta ett gestaltningsförslag av PARK1´s takpark samt att presentera lösningar för dess dagvattenhantering. Detta utförs med hänsyn till framtida klimatförändringar och byggnadens vattenkretslopp samt samordning och tillgänglighet. Arbetet utförs främst genom litteraturstudier, men har också kompletterats genom samtal, diskussioner och studiebesök. AutoCAD, SketchUp och Photoshop används för att illustera den planerade parken samt dess växter, funktioner och konstruktionslösningar. Dimensioneringen av brunnar och stammar görs med hänsyn till 100-årsregn för att klara framtida klimatförändringar. Med hjälp av nederbördsstatistik beräknas sannolik nederbörd för parken, denna mängd motsvara det dagvatten som ska hanteras lokalt. Avrinningsytan går från att vara en parkeringsplats där allt dagvatten belastar VA-nätet till att bli en takpark där dagvattnet utnyttjas till bevattning och 25 procent av byggnadens WCspolning. Dagvattnet blir direkt på platsen omvandlat till spillvatten och som följd blir tillförseln till vatten- och avloppsnätet från byggnaden jämn och stabil och färskvattenförbrukningen sänks. / As a result of ongoing urbanization, natural conditions for rain and meltwater to infiltrate in the ground and regress to the natural water cycle have disappeared in cities. About half of the stormwater in Stockholm is transported through the municipal water sewerage system directly to sewage treatment works. The flow of stormwater varies vigorously, causing flow peaks that overburden the system and treatment works. The aim should be to handle and use the stormwater locally instead of releasing it to the system. The focus of this bachelor thesis is how stormwater from a soon to be built construction project in Stockholm can be handled. The project, PARK 1, is designed by the architectural  firm White Arkitekter and is set to be BREEAM certified and to reach the classification outstanding. Therefore, sustainable use of land and water resources is one of the key matters in the project. The purpose of the study is to rework a existing design proposal for the rooftop garden planed on PARK1 and present solutions for stormwater usage. Consideration must be taken to future climate changes, coordination among disciplines and accessibility. The work was conducted mainly through literature studies and complemented by discussions and site visits to reference projects. AutoCAD, SketchUp and Photoshop were used to illustrate plans and details of the park proposal with its plantations, activities and technical solutions. Estimations of the quantity of roof outlets and dimensions of vertical downpipes were made for 100-year rain conditions. Through quantitative analysis of precipitation statistics the expected precipitation were calculated. Which after runoff covers the irrigation needs of the  park and 25 percent of the water needed for flushing of the buildings WC:s. The runoff surface is altered from being a parking lot where all stormwater ends up in the municipal water sewerage, to a rooftop garden where all of the stormwater is handled locally. This allows stormwater to be transformed into wastewater on sight, thereby contributing to a steady flow in sewer pipes in addition to help lower the buildings fresh water consumption.

No description available.

This diploma thesis deals with problematics of tram tracks with vegetation cover. The research part of the work contains the overview of currently used systems of green tram tracks in Europe and their advantages and disadvantages with respect to sustainability of a vegetation cover. 3 different variations of a green tram track at a particular location in Brno at Nové Sady street are compared in the second part of the thesis. The low maintenance vegetation and intesively planted vegetation are compared from both financial and ecological points of view. Life cycle costs analysis and multicriterial analysis were used for the comparison.