No description available.

I mörkret av coronapandemins framfart har frågor lyfts kring hanteringen av den kris som pandemin har inneburit för samhället. Information hos en viss myndighet har inte kunnat komma till användning hos en annan myndighet på grund av den snåriga lagstiftning som avser skydda den enskilde. Syftet med detta arbete har varit att undersöka myndigheters hantering av sekretessbelagd information i ett krisläge. För att undersöka rådande rättsläge har en rättsdogmatisk metod använts samt information hämtad från myndighetsföreskrifter. Analys av det rådande rättsläget och tillämpbar lagstiftning visar att det finns möjligheter att bryta sekretessen i flera fall. Befintliga sekretessbrytande bestämmelser gör inte skillnad på krissituation och vardag: sekretesskyddad information hanteras på samma sätt oavsett pågående kris eller ej.

I uppsatsen diskuteras utökade sekretessgenombrott hos socialtjänsten som åtgärd för att motverka terrorismrelaterad brottslighet. Uppsatsen har två syften. Det första syftet är att klargöra under vilka förutsättningar socialtjänsten får lämna uppgifter till polisen om personer som är misstänkta för terrorismrelaterad brottslighet enligt nuvarande lagstiftning. Syftet uppnås genom en redogörelse för regler om offentlighet och sekretess, samt regler som styr myndigheters utbyte av information. Det andra syftet, som är det mest centrala i uppsatsen, är att diskutera huruvida det bör införas sekretessgenombrott som innebär att socialtjänsten får lämna uppgifter till polisen om personer som är misstänkta för brott enligt finansierings- och rekryteringslagen. I augusti 2018 presenterades en utredning som genomförts på uppdrag av regeringen där en sekretessbestämmelse med denna innebörd föreslås. För att uppnå uppsatsens andra syfte studeras målen med socialtjänstlagstiftningen. Det konstateras att sekretess är en grundläggande förutsättning för att uppnå målen och att utökade sekretessgenombrott hos socialtjänsten bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Vissa intressen kan dock motivera sekretessgenombrott och intresset av att motverka terrorismrelaterad brottslighet skulle kunna vara ett sådant. Vidare studeras lagarna gällande terrorismrelaterad brottslighet, närmare bestämt terroristbrottslagen, finansieringslagen och rekryteringslagen. Slutsatsen i denna del är att dessa lagar innehåller ett flertal otydliga begrepp och att komplicerade straffrättsliga bedömningar krävs för att konstatera om handlingar utgör brott enligt vissa av bestämmelserna i lagarna. Delar av lagarna har dessutom hastigt arbetats fram för att leva upp till internationella åtaganden och tycks motiverade av hotet från islamistisk terrorism, trots att det inte nämns uttryckligen. Till sist studeras konflikten mellan sekretessgenombrott hos socialtjänsten och den enskildes grundlagsskyddade rätt till personlig integritet och yttrandefrihet. Det konstateras bland annat att ett införande av det för uppsatsen aktuella sekretessgenombrottet knappast skulle vara förenligt med proportionalitetsprincipen. Slutsatsen i uppsatsen är att sekretessgenombrott som innebär att socialtjänsten får lämna uppgifter till polisen om personer som är misstänkta för brott enligt finansierings- och rekryteringslagen inte bör införas.

BakgrundPersoner som arbetar inom den svenska barnomsorgen har en skyldighet att anmälamisstankar om att ett barn far illa till socialtjänsten. Barn som utsätts för någon form avmisshandel utvecklar olika former av avvikande beteenden. De verksamma pedagogerna har iuppgift att uppmärksamma dessa barn och utefter detta arbeta pedagogiskt för att stödja dessabarn i sin utveckling.SyfteSyftet med studien är att undersöka pedagogers tolkningar och erfarenheter kringanmälningsplikten samt hur de beskriver sitt arbete för att hjälpa barn som far illa. Vidarebehandlar studien socialtjänstens arbete kring en anmälan.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av öppna intervjuer. Respondenternabestod av tre förskollärare, tre förskolechefer samt en socialsekreterare. Det hjälpmedel vibrukat under intervjuerna är ljudupptagning följt av transkribering av inspelningen.ResultatResultatet visar att det finns en osäkerhet och rädsla i att göra en anmälan hos mångaverksamma pedagoger. Den största rädslan ligger i vårdnadshavarnas reaktion då en anmälansker. Resultatet pekar också på att stöd från arbetslaget, chefer eller specialpedagoger är enviktig faktor för de verksamma pedagogerna kring en anmälan. Pedagogerna har delademeningar om hur misstankar bör behandlas. Det framkommer även att verksamma pedagogersamt chefer önskar större deltagande i processen kring en anmälan. / Program: Lärarutbildningen

<p>Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen?</p><p>Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.</p><p>Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier. Att sekretesslagen upplevs som ett hinder i såväl samarbete inom en verksamhet som mellan verksamheter. Sekretesslagen upplevdes slutligen också kunna vara mer ett hinder än ett skydd för den enskilde individen.</p><p>Sekretesslagen är omfattande och inte lätt att tolka. Kanske skulle lagen kunna vara tydligare och inte lämna lika stort utrymme för tolkning. Vi tolkar dock resultatet som att det snarare är kompetensen hos de som brukar lagen som borde vara högre. Respondenterna i undersökningen har för lite utbildning om och för dålig kunskap kring sekretesslagen. Okunskapen ger upphov till tankefällor och feltolkningar av lagen.</p>

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen? Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys. Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier. Att sekretesslagen upplevs som ett hinder i såväl samarbete inom en verksamhet som mellan verksamheter. Sekretesslagen upplevdes slutligen också kunna vara mer ett hinder än ett skydd för den enskilde individen. Sekretesslagen är omfattande och inte lätt att tolka. Kanske skulle lagen kunna vara tydligare och inte lämna lika stort utrymme för tolkning. Vi tolkar dock resultatet som att det snarare är kompetensen hos de som brukar lagen som borde vara högre. Respondenterna i undersökningen har för lite utbildning om och för dålig kunskap kring sekretesslagen. Okunskapen ger upphov till tankefällor och feltolkningar av lagen.

I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut. De frågor som föranleder min framställning lyder huruvida FATCA är förenlig med folkrättsliga regler för extraterritoriell jurisdiktion samt om FATCA strider mot den rådande banksekretessen i Sverige. FATCA:s extraterritoriella tillämpning innebär att svenska finansiella institut ställs inför en utmaning när de ska efterleva FATCA på ett korrekt vis utan att samtidigt bryta mot svenska regler om banksekretess. Det resultat jag kommit fram till är att FATCA strider mot flera folkrättsliga principer, däribland territorialitetsprincipen, den personella suveräniteten och politisk suveränitet. Vidare strider FATCA även mot den svenska banksekretessen eftersom ett svenskt finansiellt institut inte kan upprätthålla en betryggande sekretess gentemot sina kunder om de väljer att sluta ett avtal om informationsutlämnande med IRS. Finansiella institut i Sverige får inte lämna ut inhämtade uppgifter till en myndighet i utlandet. Ett informationsutlämnande ska ske genom en svensk myndighet eftersom avvikelser från sekretessbestämmelsen endast bör göras i fall som kan godtas av den svenska rättsordningen. Den svenska finansbranschen väntar på att den svenska regeringen ska ingå ett bilateralt avtal med USA som tillåter finansiella institut att rapportera information, som bestämmelserna enligt FATCA kräver, direkt till Skatteverket. Målsättningen med ett sådant avtal är att förenkla implementeringen av FATCA och undvika lokala legala problem. Avtalet tillåter Sverige att använda ett lokalt angreppsätt för regelefterlevnad och sänker kostnader som kommer att uppstå när FATCA nu ska tillämpas av finansinstitut i Sverige och över hela världen.

Bakgrund: Många faktorer kan påverka patienters upplevelser av att bo på sjukhus, bland annat vårdmiljön och i vilket rum patienten blir placerad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att bo på sjukhus under sin vårdtid. Metod: En litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar som vetenskapligt granskats och bedömts. Resultat: Materialet sammanställdes i fyra kategorier: positiva och negativa aspekter för flerbäddssalar samt positiva och negativa aspekter för enkelrum. Resultatet visade att det finns både för- och nackdelar för patienten i de olika boendeformerna. Vissa patienter uppskattade det sällskap som flerbäddssalar kunde erbjuda, medan andra patienter ville ha lugn och ro som enkelrum erbjöd. Diskussion/Slutsats: De aspekter som framkom i resultatet är viktiga för sjuksköterskor att ha i åtanke när hon tilldelar patienter rum vid inskrivning på sjukhuset.

<p>Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket är en del av området informationssäkerhet. Informationsklassning innebär att information delas in i olika nivåer beroende på hur värdefull den är för en verksamhet. Utifrån en informationsklassning väljs sedan lämplig skyddsåtgärd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel då lämplig skyddsåtgärd innebär att skyddet varken är för högt eller för lågt. De säkerhetskrav som verksamheter bör beakta är, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgänglighet.</p><p>Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i vilka informationsklasser som används ute i verksamheter för de tre informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsområden.</p><p>Resultatet och analysen tyder på att det vanligaste sättet att klassa information på är genom att benämna klasserna för sekretess, riktighet och tillgänglighet med siffror från ett till tre. Dock skiljer sig informationsklassning åt mellan olika verksamhetsområden och ibland även inom samma verksamhetsområde. Att klassningen skiljer sig åt beror på att det inte finns någon generell klassningsmodell att tillämpa utan varje verksamhet gör sin egen klassningsmodell.</p>

Denna studie behandlar ämnet sekretessbelagd information och hur det påverkar relationer mellan företag som ingår i et partnerskap. Vi har utgått från att ta reda på hur anställda på Saab Aeronautics hanterar detta och hur deras kommunikation och tillit till partners påverkas av sekretessbelagd information.   Det teoretiska underlaget som presenteras i denna uppsats består huvudsakligen av en sammanställning av forskning gällande döljandet av information inom företagsrelationer. För att vidare redogöra för forskning i ämnena kommunikation och tillit mellan partners, men även hur döljandet av information påverkar kommunikation och tillit i partnerrelationer.   Vi har baserat det empiriska underlaget på intervjuer med anställda hos Saab Aeronautics, dock med olika arbetsuppgifter för att få en bredare förståelse av hur sekretessbelagd information påverkar partnerrelationer ur olika aspekter. Sekundärdata har även samlats från Saab Aeronautics interna dokument för att studera de riktlinjer som redan finns hos företaget gällande informationsutbytet med partners när sekretessbelagd information är inblandad.   Slutsatserna som undersökningen har påvisat är att det både kan finnas positiva och negativa aspekter med att hålla information hemlig inom partnerrelationer. Sekretessbelagd information påverkar kommunikationen mellan partners eftersom inte all information kan delas, vilket vidare resulterar i att tilliten mellan parterna blir lidande. För att förbättra relationer till dess partners behöver Saab Aeronautics etablera tydliga kontaktvägar sinsemellan, men även att delge så mycket information som möjligt dels för att skapa tillit men även för att inte hämma utvecklingen av gemensamma produkter. Även att den interna kommunikationen förbättras och att det finns klara riktlinjer inom företaget om vad som kan delges till partners är viktigt för att inte skada företaget.