I denna studie undersöktes möjligheter och hinder med informationsflödet utifrån sekretess mellan Socialtjänst och Polis inom Sociala insatsgrupper. Mycket tydde på att tillit utgjorde grunden för möjligheter och hinder inom all form av samverkan mellan olika aktörer. Men det som denna studie syftade till var att generera en djupare förståelse för vilka komponenter som skapar tillit mellan samverkande myndigheter och klient. I denna kvalitativa studie intervjuades SIG-samordnare i sex olika kommuner för att få en bild av hur man i praktiken kan navigera sekretessen och samtidigt främja tillit mellan myndigheter och målgruppen unga/unga vuxna i kriminalitet. Studiens resultat visade att det finns ett förtroende för samverkansprojektet nationellt och informanterna upplevde att arbetet i grunden är upplagt för ett bra informationsflöde. En slutsats från studien var att det finns utmaningar i informationsflödet i det praktiska arbetet med målgruppen utifrån att Polis och Socialtjänst hade olika perspektiv och angreppsätt som grundas i olika institutionella logiker. Ytterligare en slutsats blev därmed att det är tilliten på individnivå, relationer, flexibilitet, tydlig rollfördelning och kommunikationskompetens som utgör viktiga komponenter för att främja tillit mellan klient och samverkande aktörer. Utifrån denna slutsats diskuterades utmaningarna med att navigera sekretessbestämmelserna samt att leva upp till dessa komponenter på grund av Polisens och Socialtjänstens delade målbild utifrån olika perspektiv på individ- och samhällsnivå.

De som träffar barn, unga och deras vårdnadshavare i sin yrkesverksamhet har en anmälningsplikt som syftar till att skydda barn som far illa, eller misstänks fara illa. Denna länk mellan socialtjänsten och utsatta barn är mycket viktigt för ett fungerande skyddsnät i samhället. Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rättsliga förutsättningarna för anmälningsplikten och dess tillämpning. Frågeställningar som väglett arbetet är hur ser anmälningspliktens bakgrund ut, vad är gällande rätt och hur tillämpas anmälningsplikten, hur går en orosanmälan till och vad händer när den är gjord, samt hur förhåller sig anmälningsplikten till regler om sekretess. För att besvara frågorna har den rättsdogmatiska metoden använts. Av resultatet framgår att anmälningsplikten inte alltid följs och att det kan bero på att anmälningspliktiga har för lite kunskap om vad misshandel av barn innefattar, eller att det finns en rädsla för hur vårdnadshavarna kommer reagera, eller att socialtjänsten inte ingriper. Det krävs tydliga rutiner för hur anmälningsplikten ska hanteras i verksamheter som har att göra med barn, unga och dess vårdnadshavare, samt utveckling och kompetensutveckling för att veta när man är skyldig att anmäla.

Syfte. Syftet med studien är att belysa viktiga aspekter i mötet mellan sjuksköterskan och patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska slutenvården. Bakgrund. Patienter som lider av psykisk ohälsa vårdas frekvent i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskor på medicin och kirurgavdelningar möter och vårdar dessa patienter tillsammans med undersköterskor och läkare, men är de som har omvårdnadsansvaret för patienterna. Design. Kvalitativ intervjustudie. Metod. Åtta legitimerade sjuksköterskor vid kirurg och medicinavdelning med olika långa anställningstid, intervjuades individuellt. Alla sjuksköterskor utom en intervjuades på sin arbetsplats inom arbetstid. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat. Kategorier som formades från det analyserade materialet var; Erfarenheter, reflektioner och information är grundelement för det goda mötet och; Kunskap och samordning underlättar vårdarbete. Resultatet visar att sjuksköterskor i den somatiska slutenvården upplever att de har en önskan och en vilja att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskriver i stor utsträckning att tidsbrist hos sjuksköterskan och bristen på möjlighet till sekretess mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterska är faktorer som påverkar bemötande, vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Vidare upplever sjuksköterskorna att kunskapsbrist om psykisk ohälsa, stressig vårdmiljö och begränsad möjlighet till konsultation är faktorer som påverkar vården av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats. Sjuksköterskorna upplever att tidsbrist påverkar vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Sjuksköterskorna önskar kompetensutveckling i området psykisk ohälsa och ett utvecklat samarbete kring personer med psykisk ohälsa. Både med yrkesgrupper på avdelning och med psykiatrisk klinik, för ökad vårdkvalitet för personer med psykisk ohälsa.

The purpose of this study was to investigate how the social services and the police co-operate with each other when they come into contact with an individual within their realms of influence. It has been shown in a report by Fridolf (2008) that co-operation is not the aim itself but used as a mean to reach for better processes and better results. We have used qualitative interviews in the study, where three social workers and three policemen have participated from the same municipality to answer our questions. To analyze our result we have used system theory and organization theory. The result of our study shows that within this specific municipality the two agencies co-operate very well. The main reasons why are that co-operation has been going on for a long time and that because of this they have been able to build up a good strategy that works well. Another reason is the fact that this very municipality is relatively small, which in its turn leads to closeness to each other which makes it easy to get in contact and to be aware of who the others involved are. However, this very co-operation can sometimes cause friction, because of the fact that the police and the social services do not always get the same picture of the youth that they are working with. This is because both agencies get to see the youth in different circumstances. The police see the youth from the perspective of being a perpetrator and the social services see the youth from the perspective of needing help. This is something that from both sides can be looked upon as being unfavorable in certain circumstances which could also in other words cause a friction in the co-operation. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur organisationerna socialtjänsten och polisen samarbetar. Det har visat sig, precis som Fridolf (2001) påstår i sin rapport, att samarbete inte är målet i sig utan en resurs för att skapa en bättre process och ett bättre resultat. Vi använde oss av kvalitativ metod för att utföra vår studie. Vi utförde därmed kvalitativa intervjuer där tre socialtjänstarbetare och tre poliser har deltagit från samma kommun för att svara på våra frågor. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av systemteori och organisationsteori. Fungerar inte arbetet mellan de båda organisationerna kan detta bli förödande för individen. Resultatet av vår studie visar att inom denna specifika kommun fungerar samarbetet mycket bra. De skäl som nämns är att samarbetet har pågått under en lång tid och att man därför har lyckats bygga upp en god strategi som fungerar väl. Andra skäl som nämns är att just denna kommun är förhållandevis liten, vilket i sin tur leder till att närheten till varandra gör att man lätt kan få kontakt och att man vet vilka alla de som är involverade är. Det som kan ses som negativt i samarbetet och som ibland kan skapa friktion mellan dem, är det faktum att polisen och socialtjänsten inte alltid får samma bild av ungdomen de arbetar gemensamt med. Detta eftersom de båda aktörerna oftast får se ungdomen i olika sammanhang. Polisen ser ungdomen från perspektivet förövare och socialtjänst ser ungdomen från perspektivet hjälpbehövande. I och med detta bemöter de olika aktörerna ungdomen på olika sätt. Detta är något som från båda håll kan ses som ofördelaktigt i vissa tillfällen vilket med andra ord kan skapa friktion i samarbetet.

Special forces have been a part of nations military capabilities for quite some time but what is it really that they can contribute with that is beyond the means of more conventional forces, and how should an operation executed by special forces be conducted? During the Falklands war, the Special Air Service (SAS) performed numerous operations that were important to the overall campaign of retaking the Falkland Islands, but why were they successful, and in some cases unsuccessful?   This paper aims to utilise McRavens theory on relative superiority to see if it possible to explain why special operations succeed or fail. Through a qualitative case study, the principles of McRavens theory are applied on two separate operations which were conducted by the SAS during the Falklands war. The principles being Simplicity, security, repetition, surprise, speed and purpose. These principles together form the basis on which relative superiority is achieved and as this paper shows can help to explain why special forces succeed or fail with their missions. The results of the paper also show that even if the principles are a prerequisite for success, the elements which make up these principles do not necessarily need to be fulfilled for an operation to be successful.   In summary, this paper shows that McRavens theory on relative superiority can be used to explain why special forces succeed or fail. But it is important to note that the elements themselves which the principals are built upon of do not necessarily spell success on their own.

The purpose of this Master thesis is to examine how college library managers perceive shelves of book reservation system in an integrity perspective. Privacy is an important part of everyday life in the society of today and according to some people, for example a former library lawyer in the Swedish Royal Library, these shelves conflicts with the Swedish law of Secrecy (Sekretesslagen 9 kap. 22 §). I am therefore interested in how they perceive this system: what weaknesses and strengths it has, why they implemented it, how they have interpreted this law. To answer this I have used a qualitative method called phenomenography and done interviews with five college library managers. The result shows three different ways of experiencing this system. The answers as to why they implemented the system and what strengths and weaknesses it has were quite coherent among the managers. This is a system that first and foremost is very practical for both library visitors and staff. This is one part of the development towards self-services. They showed a fear that books could be lost (a small risk), other library users could see your book reservation and that it sometimes was much work for the staff to maintain the system. The conclusion is that the three different ways of experiencing this system are: the relationship (between the law and the system) is decisive, the relationship is important but practical circumstances even more important and the relationship is insignificant. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med denna uppsats är att redogöra för de bestämmelser kring sekretess och anmälningsplikt som berör skolan. Jag är även intresserad av att ta reda på vilka hinder och möjligheter som kan uppstå i samband med tillämpningen av dessa regler. Genom en kvalitativ undersökning har jag försökt att få svar på mina frågor och de som intervjuades var rektorer på olika skolor. För att bredda undersökningen har jag dessutom valt att intervjua rektorer från tre olika kommuner och från två skilda skolor inom varje kommun. </p><p>Genom informanterna har det framkommit mycket information om hur arbetet med sekretess och anmälningsplikt ser ut i skolan. Relativt tydligt är att det inom skolan finns brister över hur detta arbete sker. Kunskapen kring anmälningsplikt visade sig dock vara större än den kunskap som finns kring sekretessbestämmelserna och det är något som rektorerna är väl medvetna om. De menar dock att det är ett problematiskt område just på grund av att gränsdragningarna mellan vad som bör eller ej bör göras är svåra att dra. De möjligheter som ses i arbetet är chansen att kunna skydda eleverna och hjälpa de barn, och ibland även hela familjen, som har det svårt. Det har även framkommit att i slutändan är arbetet med sekretess och anmälningsplikt nästan alltid något som blir positivt för familjen, även om det kan vara problematisktunder arbetets gång. </p><p>Alla informanterna menar att sekretess och anmälningsplikt är något som är nödvändigt i skolan och större delen av dem är nöjda med de regler som finns. I resultatavsnittet presenteras rektorernas syn på dessa bestämmelser, hur de går tillväga vid tillämpningen av dem och de hinder och möjligheter som kan uppstå i detta arbete.</p>

<p>I Sverige har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte är sekretessbelagda. Att en allmän handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen där det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga.</p><p>I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos Försäkringskassan som är skyddade av sekretess och vilka som får lämnas ut. Av uppsatsen framgår att det är Försäkringskassans handläggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lämnas ut eller inte. I vissa fall kan handläggare dock överlämna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgår hur bedömningen bör gå till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga. Dessutom finns det några undantag för att information som är sekretessbelagd ändå kan lämnas ut.</p><p>När sekretessprövning utförs av Försäkringskassan utifrån de få riktlinjer som finns blir bedömningarna många gånger skönsmässiga. Anledningen är att riktlinjerna är oklara. Med andra ord innebär det att sekretessbedömningar kanske inte alltid blir korrekt utförda när det saknas klara riktlinjer.</p>

Syftet med denna uppsats är att redogöra för de bestämmelser kring sekretess och anmälningsplikt som berör skolan. Jag är även intresserad av att ta reda på vilka hinder och möjligheter som kan uppstå i samband med tillämpningen av dessa regler. Genom en kvalitativ undersökning har jag försökt att få svar på mina frågor och de som intervjuades var rektorer på olika skolor. För att bredda undersökningen har jag dessutom valt att intervjua rektorer från tre olika kommuner och från två skilda skolor inom varje kommun. Genom informanterna har det framkommit mycket information om hur arbetet med sekretess och anmälningsplikt ser ut i skolan. Relativt tydligt är att det inom skolan finns brister över hur detta arbete sker. Kunskapen kring anmälningsplikt visade sig dock vara större än den kunskap som finns kring sekretessbestämmelserna och det är något som rektorerna är väl medvetna om. De menar dock att det är ett problematiskt område just på grund av att gränsdragningarna mellan vad som bör eller ej bör göras är svåra att dra. De möjligheter som ses i arbetet är chansen att kunna skydda eleverna och hjälpa de barn, och ibland även hela familjen, som har det svårt. Det har även framkommit att i slutändan är arbetet med sekretess och anmälningsplikt nästan alltid något som blir positivt för familjen, även om det kan vara problematisktunder arbetets gång. Alla informanterna menar att sekretess och anmälningsplikt är något som är nödvändigt i skolan och större delen av dem är nöjda med de regler som finns. I resultatavsnittet presenteras rektorernas syn på dessa bestämmelser, hur de går tillväga vid tillämpningen av dem och de hinder och möjligheter som kan uppstå i detta arbete.

I Sverige har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte är sekretessbelagda. Att en allmän handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen där det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga. I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos Försäkringskassan som är skyddade av sekretess och vilka som får lämnas ut. Av uppsatsen framgår att det är Försäkringskassans handläggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lämnas ut eller inte. I vissa fall kan handläggare dock överlämna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgår hur bedömningen bör gå till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga. Dessutom finns det några undantag för att information som är sekretessbelagd ändå kan lämnas ut. När sekretessprövning utförs av Försäkringskassan utifrån de få riktlinjer som finns blir bedömningarna många gånger skönsmässiga. Anledningen är att riktlinjerna är oklara. Med andra ord innebär det att sekretessbedömningar kanske inte alltid blir korrekt utförda när det saknas klara riktlinjer.