Överrapportering vid skiftbyte är en komplex men mycket viktig del av en sjuksköterskas arbete och det finns ett antal olika modeller att följa. Med denna litteraturstudie är syftet att undersöka forskningen om patienters och sjuksköterskors uppfattning om överrapporteringsmetoden bedside.Metoden utgår från Goodmans sju steg vid en systematisk litteraturöversikt. Fyra teman framkom ur de valda artiklarnas resultat: tidsåtgång under bedsiderapportering, bedsiderapportering som informationskälla och grund till säker omvårdnad, Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under bedsiderapportering, sekretess. Det tydligaste i resultat är att bedsiderapportering tillgodoser både patienters och sjuksköterskors informationsbehov och gör patienten delaktig i omvårdnaden. Med hjälp av Imogene Kings teori om interpersonella system diskuteras resultatet. / Handover at change of shift is a complex but very important part of nurses work and there are a number of different models to follow. In this study, the purpose is to investigate the research about patients and nurses perspectives of bedside reporting. The method is based on Goodman’s seven steps in a systematic literature review. Four themes emerged from the outcome of the selected articles: time during bedside handover, bedside handover as an information source and foundation for safe care, patient participation and interaction between patients and nurses during bedside handover, confidentiality. The most significant outcome of the results is that bedside handover meet both patients and nurses' information needs and involves the patient in the nursing care. With the help of Imogene King's theory of interpersonal systems the result is discussed.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva pedagogers tankar kring anmälningsplikten och vilka hinder som kan uppstå i samband med anmälningsplikten enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet också förbereda oss inför kommande anmälningssituationer i våra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring ämnet på skolan där vi gjort vår undersökning. Våra huvudfrågor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmälningsplikten? Vilka hinder kan uppstå vid tillämpning av anmälningsplikten? Resultaten har vi nått genom litteraturstudier och intervjuer. Intervjuerna är gjorda med en rektor, en skolsköterska och fyra pedagoger på en skola. Våra huvudsakliga resultat visar att det finns både negativa och positiva tankar kring anmälningsplikten och att det kan finnas ett flertal hinder på vägen från misstanke till att en anmälan blir gjord. Vi har också kommit fram till att det finns en del möjligheter som kan underlätta för pedagogen att tillämpa anmälningsplikten. Vårt resultat visar även att det inte finns något gemensamt tillvägagångssätt för hur en anmälan görs på skolan, då det är oklart vem det är som ska stå för anmälningen; pedagogerna själva eller skolan genom ledningen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur socialarbetare, skolpersonal och polis samverkar i brottsförebyggande syfte för barn och ungdomar, i ett särskilt utsatt område i Sverige. Vi ville även undersöka vilka förutsättningar och hinder som fanns i den samverkan. Studien är baserad i ett särskilt utsatt område i Sverige där dessa professioner har en etablerad samverkan för att kunna arbeta brottsförebyggande för barn och ungdomar. Intervjuer har valts som insamlingsmetod samt en tematisk analys för att analysera materialet. En central teori i denna studie är samverkansteori och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och begreppet handlingsutrymme för att analysera hur samverkan utformades mellan aktörerna. Studien har också socialkonstruktionismen som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.  Resultatet visade att det krävs en gemensam syn kring samverkansarbetet för att den ska bli gynnsam och effektiv. Flera av intervjupersonerna betonade att samverkan underlättats då det redan finns ett samverkansavtal i staden. De olika professionerna hade likaså en bra kontakt med varandra som gjorde att samverkansarbetet blivit smidigt. Vidare har samverkansarbetet underlättats då socialarbetare och polis delar kontor. Dock kunde omständigheter som organisationskultur göra det svårare för de olika aktörerna att samverka. I dessa fall har en mall som definierar roller och ansvar arbetats fram. Ibland upplevdes det som att det fanns en brist på förståelse och kunskap mellan de yrkesverksamma. Sekretessen var i vissa fall påfrestande, dock fanns det sekretessbrytande bestämmelser i de fall det behövdes som exempelvis en samtyckesblankett.

Studien handlar om att studera samverkan mellan socialtjänst och skola och deras upplevelser av det, samt eventuella främjande och hämmande faktorer för samverkan. Studiens ansats är kvalitativ och datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog en skolkurator, en socialsekreterare, en chef för individ-och familjeomsorg och en rektor från olika kommuner i Sverige. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. De viktigaste slutsatserna är att främjande faktorer för samverkan är att skapa goda relationer till varandra, att ha respekt för varandras yrken och roller, och att det finns en ödmjukhet inför varandras uppdrag. Studien visar att de hämmande faktorerna för en fungerande samverkan handlar om brist på kunskap om varandras verksamheter, brist på återkoppling, brist på resurser och att sekretessen kan försvåra samarbetet.

Syftet med uppsatsen har varit att utreda sekretessreglernas bakgrund och uppbyggnad för att vidare förklara om det påverkar myndigheters möjlighet att byta information i brottsförebyggande syfte, med utgångspunkt gällande unga upp till 21 år. För att besvara syftet har den rättsdogmatiskmetoden använts där lagar, förarbeten, doktrin, domstolspraxis och JO-beslut kommer analyseras. Myndigheter behöver ofta dela information i brottsförebyggande syfte, idag finns bland annat den sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighet- och sekretesslagstiftningen (2009:400, OSL) som gäller unga upp till 21 år. I uppsatsen förklaras varför den nuvarande lagstiftningen upplevs som snårig och komplex, vilket i kombination med avsaknaden av praxis och konkret vägledning för tjänstemän leder till en osäker och restriktiv handläggning. Därtill uppmärksammas hur andra faktorer, såsom arbetsplatskultur, påverkar informationsutbyte mellan myndigheter.

Företagshemligheter åtnjuter skydd enligt lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL). Det centrala begreppet i definitionen av företagshemligheter är “information”, vilket medför att know-how kan åtnjuta skydd av FHL, förutsatt att den uppfyller lagens krav. För att harmonisera skyddet för företagshemligheter inom Europeiska unionen (EU) har direktivet om företagshemligheter antagits som senast ska träda i kraft den 9 juni 2018. Ändringarna som direktivet kan bidra till är främst att FHL tydliggörs i viktiga avseenden. Varken FHL eller direktivet ålägger någon part som har tagit del av företagshemligheter tystnadsplikt. I avtalsrelationer mellan företag tillämpas därför sekretessklausuler, vilket i regel avses ge ett starkare och effektivare skydd för företagshemligheter. Rättsläget om möjligheten att avtala om sekretess är emellertid osäkert, vilket kvarstår i direktivet. I uppsatsen framkommer att det i begreppet “know-how” innefattas kunskap och erfarenheter som finns hos företag men som ofta är kopplad till individer, framförallt teknisk know-how. Know-how konstateras innefatta kunskap som kan vara en del av grundstommen i ett företag eller optimera något som redan existerar i det, exempelvis en process. Den är inte underkastad några formkrav, bortsett från definitionen i Tekniköverföringsförordningen, och kan existera utan att företag har vidtagit åtgärder. Know-how kan således uppstå i det tysta. I begreppet “företagshemligheter” kan all information som cirkulerar i ett företag innefattas, förutsatt att informationen hålls hemlig och är kopplad till dess förmåga att konkurrera. Begreppen “know-how” och “företagshemligheter” skiljer sig således åt eftersom know-how i princip är knuten till individer medan “företagshemligheter” är knutet till företag. Det framkommer även i uppsatsen att direktivet, jämfört med FHL, inte medför ett ökat skydd för know-how i Sverige eftersom begreppet “information” i FHL inte vidgas. Direktivet medför emellertid ett ökat skydd för know-how i EU. Slutligen framkommer i analysen att proaktiva åtgärder och utvärdering av information är viktiga åtgärder för företag för att i framtiden skydda sin know-how. Sekretessklausuler är en möjlighet för företag att skydda know-how som inte omfattas av direktivet, och sedermera kommande FHL, i avtalsrelationer. En risk som företag borde ha i åtanke framöver är att åtgärder för att hemlighålla information kan komma att tillmätas olika betydelse beroende på i vilket land, och i enlighet med vilket lands lagstiftning, dessa vidtas i. / Trade secrets are protected by the Act on the Protection of Trade Secrets (1990:409) (PTS) in Sweden. The key notion to this law is “information”, which makes it possible for know-how to be covered by this law, provided that it fulfils the requirements of PTS. In order to harmonize the protection of trade secrets within the European Union (EU) the directive about Protection of Trade Secrets has been adopted, which is due to take effect latest by the 9th of June 2018. The amendments that the directive contributes to the PTS are primarily to clarify the PTS in important aspects. Neither the PTS, nor the directive imposes confidentiality upon any party who has granted trade secrets. Therefore, companies are adapting non-disclosure clauses in their business relationships, which generally mean a stronger and more effective protection of trade secrets. The legal situation about the possibility to arrange confidentiality is unclear. This unclearness remains in the directive. It appears that all knowledge and experience that exists in a company can be included in the concept “know-how”, but it is mostly connected to individuals, especially technical know-how. It is also noticed that know-how can form part of the ground in a company or optimize something that already exists in it, e.g. a process. Know-how is not subject to any formal requirements, apart from the requirements in the Technology Transfer Block Exemption Regulation, and may exist without any actions taken by companies. Thus, know-how can occur in the silence. Any information that is circulating in a company can be included in the concept “trade secrets”, provided that the information is kept secret and is linked to its ability to compete. The concepts “know-how” and “trade secrets” differ since know-how is mostly connected to individuals and trade secrets to companies. Furthermore, it appears that the directive, compared to the PTS, will not increase the protection of know-how in Sweden, since the directive does not enlarge the concept “information” in the PTS. However, the directive will increase the protection of know-how in the EU. Finally, it appears that proactive arrangements and evaluation of information will be important arrangements for companies in the future in order to protect their know-how. Non-disclosure clauses are a possibility for companies to protect their know-how that is not covered by the directive, and subsequently the forthcoming PTS, in contractual relations. A risk that companies should keep in mind in the future is that arrangements to keep information secret may be given different significance depending on the country, and in accordance with which country’s legalisation, in which they are taken.

<p>Hans Olof Alsén, born 16 august 1926, is a Swedish Social Democrat politician who served as the County Governor of Uppsala from 1986 to 1992. During the 1960s, -70s and -80s he had several political commissions including Member of Parliament and government Undersecretary. In addition he had numerous Board of Directors assignments in different business corporations as well as in non commercial associations both prior to, during and after the County Governor period.</p><p>This paper describes the organizing and cataloguing of Hans Alsén's personal archives. The documents at hand were deposited at the regional state archives (Landsarkivet) in Uppsala in 2008 and 2009 by Alsén himself. The documents almost exclusively cover the County Governor years 1986-1992. At a previous occasion Alsén deposited another set of personal documents at the archival institution Folkrörelsearkivet in Uppsala. The Alsén personal archives at Folkrörelsearkivet cover the years 1955-1989 which chronologically corresponds to his political career and activity prior to the County Governor post. The four years of chronological overlapping by the two archives is worth noting.</p><p>This paper addresses some of the principal problems and consequences concerning the mix up of governmental documents in personal archives, for example when it comes to searchability, accountability and secrecy. Furthermore the issue of archives, from one and the same person of origin, split up on several archival institutions is treated as well as some of the more practical problems encountered during the organizing process.</p><p>The Hans Alsén archives 1986-1992 was organized and catalogued by Tony Engström as part of the Master Programme in Archival Science at the University of Uppsala.</p>

Hans Olof Alsén, born 16 august 1926, is a Swedish Social Democrat politician who served as the County Governor of Uppsala from 1986 to 1992. During the 1960s, -70s and -80s he had several political commissions including Member of Parliament and government Undersecretary. In addition he had numerous Board of Directors assignments in different business corporations as well as in non commercial associations both prior to, during and after the County Governor period. This paper describes the organizing and cataloguing of Hans Alsén's personal archives. The documents at hand were deposited at the regional state archives (Landsarkivet) in Uppsala in 2008 and 2009 by Alsén himself. The documents almost exclusively cover the County Governor years 1986-1992. At a previous occasion Alsén deposited another set of personal documents at the archival institution Folkrörelsearkivet in Uppsala. The Alsén personal archives at Folkrörelsearkivet cover the years 1955-1989 which chronologically corresponds to his political career and activity prior to the County Governor post. The four years of chronological overlapping by the two archives is worth noting. This paper addresses some of the principal problems and consequences concerning the mix up of governmental documents in personal archives, for example when it comes to searchability, accountability and secrecy. Furthermore the issue of archives, from one and the same person of origin, split up on several archival institutions is treated as well as some of the more practical problems encountered during the organizing process. The Hans Alsén archives 1986-1992 was organized and catalogued by Tony Engström as part of the Master Programme in Archival Science at the University of Uppsala.

Bakgrund: Personcentrerad vård blir allt viktigare i dagens sjukvård. Avsikten med det är att patienten ska inkluderas som en del av teamet. Patientens rätt till delaktighet står reglerat i patientlagen som anger att vården ska utformas i samråd med patienten. Informationsöverföringsprocessen är en kritisk del i vården som ofta ligger till grund för de patientskador som uppstår. Bedsiderapportering är en relativt ny form av överrapportering där målet är att göra patienten delaktig genom att överrapporteringen sker vid patientens säng. Sjukvårdspersonalen ska förvissa sig om att adekvat information nått fram och uppfattats av patienten och eventuella närstående. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av bedsiderapportering. Metod: En litteraturöversikt har utförts enligt Fribergs metod. Till resultatet har sex kvalitativa, två kvantitativa och två artiklar med mixad metod använts. Dorothea Orems omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Resultat: I resultatet framkom tre teman om patienternas erfarenheter och upplevelser av bedsiderapportering: patientens önskan om delaktighet, att känna sig informerad, och hantering av känslig information. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Orems omvårdnadsteori och adekvat litteratur. Orem belyser vikten av att sjuksköterskan med hjälp av patientens delaktighet och engagemang skapar en god vårdrelation, vilket är avgörande för att sjuksköterskan ska kunna göra en korrekt bedömning av patientens aktuella status. Vidare beskrivs patient empowerment som ett förhållningssätt som sjuksköterskan bör använda sig av i omvårdanden av patienten. Det här bör göras med avsikt att stärka patientens möjlighet till egenvård. / Background: In today's healthcare, person-centered care becomes increasingly important with the intention of including the patient as part of the team. The patient's right to participation is regulated in the law, which states that care should be designed in consultation with the patient. A critical part of the care is the communication between health care professionals about the patients’ condition. Bedside shift reports is a relatively new concept in healthcare with the purpose to make the patient involved in the care. Healthcare professionals must ensure that adequate information has been identified and perceived by the patient and any related persons. Aim: The aim was to describe adult patients’ experiences of bedside shift reports. Method: A literature review was performed according to Friberg's method. A total of ten scientific articles were included in the review, of which six were qualitative, two were quantitative and two articles used a mixed method. Dorothea Orem’s nursing theory has been used as a theoretical frame of reference. Results: The results revealed three themes about patients’ experiences of bedside shift reports: the patient's desire for participation, to feel informed, and handling of sensitive information. Discussion: The result were discussed based on Orem's nursing theory and adequate literature. Orem illuminates that the nurse, with help from the patients’ participation and commitment create a good healthcare relationship, which is crucial for the nurse to be able to make a proper assessment of the patient current status. Furthermore, patient empowerment is described as an approach that the nurse should use in the care of the patient. This should be done with the intention to strengthen the patient's ability to selfcare.

Detta arbete syftar att undersöka vilken kunskap svenska gymnasieelever besitter gällande de kanske mest förekommande avtalen i vardagen; sekretesspolicy och användarvillkor. Vidare undersöks till vilken grad dessa elever är medvetna om personlig integritet, vilket mäts genom att undersöka elevernas användning och förståelse av några av de idag vanligare integritetsstärkande verktygen som finns. Datainsamling har utförts genom en enkätundersökning med respondenter i åldrarna 15–21 år. Teoretiskt stöd har även hämtats i litteraturen för att dra slutsatser. Resultatet visar på bristande kunskap om ovannämnda avtal, samt en brist på kunskap gällande integritetsstärkande verktyg. Detta visar således på en kunskapsbrist hos svenska gymnasieelever gällande personlig integritet vid användning av nätverksbaserade applikationer och tjänster.