The aim of this study was to investigate how counselors who work at youth clinics relate to the question of the integrity of adolescents who are under 18 years old in relation to the parents rights to information. The study was based on semi-structured interviews with eight counselors from youth clinics in the StockholmCounty. We have analyzed our empirical material by categorizing the statements from the counselors and by using two different theories. The first one is a consequential ethics theory and the second one is a cognitive theory. These two theories have helped us to understand the thoughts and actions of the counselors. The results show that the counselors try to protect the integrity of the adolescents and that they only consider breaking that trust if they are concerned about the young persons physical or mental health. Often it is only in these situations, when the counselor might have to report to the social services, that the parents are given right to receive information. This indicates that the counselors have a strong belief in letting the adolescents keep their integrity and this ethical dilemma is only present in situations where the counselor is concerned for the adolescent.

Principen överraskning är en av de äldsta principer som finns att använda i striden. Principen ses som grunden för striden och för vilka metoder som kan använda för att lyckas i striden. Men vad innebär överraskning egentligen och hur har den använts? Uppsatsen kommer att problematisera principen överraskning och anknyta till forskningen om överraskning till Pearl Harbor och sexdagarskriget, som har setts vara typiska överraskningsanfall. Såg anfallen likadana ut och vilka indikatorer utifrån litteraturen påvisar att det var en överraskning? Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån vald litteratur för att åskådliggöra innebörden. Litteraturen kommer att analyseras och göra underlag för senare del av uppsatsen. Därefter appliceras och granskas de på de två olika överraskningsanfallen med vilka indikatorer som användes vid respektive anfall till litteraturteorin. Avslutningsvis diskuteras resultatet och författaren ger förslag på ny forskning med anknytning till ämnet. Syftet med uppsatsen är att problematisera principen överraskning och vilka indikatorer som påverkar principen överraskning. Jag kommer att genomföra en komparativ modell mellan Pearl Harbor och sexdagarskriget. Denna analys genomförs genom en kvalitativ textanalys och uppsatsens analytiska ram är principen överraskning. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är analys utifrån teorin överraskning samt litteratur om Pearl Harbor och sexdagarskriget. / The principle of surprise is one of the oldest principles that is to used in battle. Principle as the basis of the conflict and the methods you can use to succeed in battle. But what does surprise really mean, and how is it used? The essay will problematize the principle of surprise and connect the research on surprise to Pearl Harbor and the Six Day War that has been seen to be typical surprise attacks. Did the attacks look the same and do the indicators from the literature show that it was a surprise?Initially the principle surprise will describe the selected literature to illustrate the meaning. The literature will be analyzed and make a basis for the later part of the essay. Then I will analyze the literature and apply it on the two surprise attacks, if they were using the same indicators. Finally it discusses the results and the author suggests new research related to the topic. The purpose of this paper is to problematize the principle of surprise and the indicators that affect the principle of surprise. The essay will conduct a comparative method between Pearl Harbor and the Six Day War. This analysis is performed by a qualitative text analysis and essay analytical framework is the principle of surprise. The theoretical basis of this paper is the analysis based on the theory and literature surprise of Pearl Harbor and the Six-Day War.

Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas. Denna forskningsansats är således ett försök att ta fram en intuitiv utvärderingsmetod som organisationer kan använda för att utvärdera sin säkerhetskultur. Utvärderingsmetoden liknar en gap-analys där en organisations önskade kultur fastställs och datainsamling sker genom en enkätundersökning. Dataunderlaget sammanställs och används för att skapa ett index för den rådande kulturen i jämförelse med den önskade kulturen. I detta inledande försök testas undersökningens reliabilitet genom Cronbach's alpha och validiteten testas genom en form av konfirmatorisk faktoranalys. Resultatet visar hur ett index som representerar en organisations säkerhetskultur skapas. Det går att påvisa god reliabilitet på utvärderingsmetoden och författaren finner goda argument för nyttan av en sådan metod i det proaktiva säkerhetsarbetet. Dock har omständigheter gjort det mycket svårt att påvisa god validitet i denna inledande undersökning.

This thesis examines the legal means by which the Swedish government authorities can outsource personal data to be processed on digital clouds by private cloud providers as of May 25th, 2018. The objective of the thesis is to identify and examine to which extent legal obstacles and restrictions to such procedures occurs in the personal data protection regulation. Cloud computing is an information technology business model which could provide government au-thorities with higher administrative efficiency and lower administrative costs. The essential charac-teristics of cloud computing require that the cloud providers are entrusted with a portion of control of the IT-environment and data security, depending on the types of clouds and services provided. The thesis analyses particularly two questions. The first question is to which extent the legal require-ment to provide personal data with an appropriate level of security constrains government authori-ties to submit control of the IT-environment to private contractors. The second question targeted in the thesis is whether government authorities can disclose personal data that is subjected to official secrecy to the cloud providers.

This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.

Myndigheter har en central roll i dagens samhälle och många av dem möter vi varje dag vilket gör deras arbete högst aktuellt. Deras ansvarsområden överlappar ibland varandra vilket kräver att de samverkar. Tack vare samverkan kan myndigheterna effektivisera sitt arbete och uppnå bättre resultat. Däremot fungerar deras samverkan inte alltid på ett effektivt sätt utan är något som måste utvecklas och skapas tillsammans. Syftet med denna studie var att få en bredare förståelse för samt bidra med kunskap kring interorganisatorisk samverkan vid återvinning av brottsutbyten med särskilt fokus på faktorer som kan främja respektive utgöra hinder för samverkan. Efter avslutad studie har vi gett ett bidrag om de faktorer som kännetecknar interorganisatoriska samband vid brottsbekämpning om brottsutbyten samt gett förslag på förbättringar. Vi valde att använda oss av en fallstudie som metod där en kvalitativ forskningsansats tillämpades. För att få olika perspektiv samt en ökad förståelse för fenomenet som studerats har vi intervjuat sex experter, därmed en från varje myndighet. Vår teoretiska referensram består av forskning som behandlar samverkans betydelse, former och förutsättningar med särskild fokus på främjande respektive hindrande faktorer för interorganisatorisk samverkan. Vi presenterar även en analysmodell som fungerade som en utgångspunkt då vi med hjälp av denna konkretiserade vårt informationsbehov. I empirikapitlet presenterar vi de olika myndigheterna och deras roll i samverkan samt resultaten av intervjuerna. Information kring brottsutbyten presenteras också vilket utgör grunden för den empiriska bakgrunden och den empiriska undersökningen. Detta utgör tillsammans med den teoretiska referensramen grunden för vår diskussion och slutsats. Vår studie visar att det finns faktorer i de utvalda myndigheternas interorganisatoriska samverkan som utgör hinder samt främjar deras arbete kring återvinning av brottsutbyten. Engagemanget ser vi som en främjande faktor i myndigheternas interorganisatoriska samverkan. Kommunikationen mellan myndigheterna utgör en främjande faktor samtidigt som det också finns hinder i kommunikationen. Andra hinder för samverkan är sekretess och brist på relevanta verktyg för uppföljning. Eftersom myndigheterna arbetar utifrån olika ansvarsområden, uppdrag och regelverk konstaterar vi avslutningsvis att samverkan behöver bättre styrning som kan stödja pågående projekt och bidra till bättre synkronisering, koordinering och integrering av arbetsprocesserna. / Authorities play a central role in today's society. We meet many of them every day, which makes their work very actual. Their responsibilities sometimes overlap, which requires them to interact. Through this collaboration, the authorities can improve their efficiency and achieve better results. However, their collaboration does not always work well but is something that has to be created and developed together. The purpose of this study was to contribute with knowledge about inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. We wanted to get a wider understanding of government collaboration that takes place with particular focus on factors that can promote or constitute barriers to collaboration. After completing the study, we have made a contribution about the factors that characterize inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime and suggest improvements. We have conducted a qualitative case study as a method. To get different perspectives and an increased understanding of the phenomenon studied, we have interviewed six experts, one from each authority. Our theoretical framework consists of research addressed the importance of collaborations as well as forms and conditions of collaboration with particular focus on facilitators and barriers for inter-organizational collaboration. We also present an analysis model which was used as a starting point for our information needs. In the empirical part of the present study we present the authorities' role in the collaboration as well as the results of the interviews. Information about the reclaiming the profits from crime is also presented and it forms the basis for the empirical background and the empirical study. This, together with the theoretical framework, forms the basis for our discussion and conclusion. This study identifies important facilitators and barriers for the inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. The factors such as commitment impacts the collaboration positively. Communication between the authorities constitutes a promotion factor while there are also obstacles in the communication. Other barriers in collaboration are confidentiality and lack of relevant follow-up tools. As the authorities work on different responsibilities, tasks and regulations, we conclude that the collaboration requires better governance that would support ongoing projects and contribute to better synchronization, coordination and integration of the work processes.

The purpose of this study was to investigate and analyse how professionals within school and social services experience collaboration between them when working with children and youth who are abused or are thought to be at risk of being abused. Furthermore, the intention was to illustrate which factors that teachers and social workers consider to be successful for collaboration, and how they consider that the existing law of confidentiality affects the collaboration. Qualitative interviews with six respondents were conducted, three teachers and three social workers. The six respondents who took part in the study worked in two different municipalities of different sizes. This enabled us to make comparisons between smaller and bigger municipalities. The content of the interviews was coded and analysed using a thematic analysis. The ecological systems theory was applied during the process of the thematic analysis, to create an understanding around how different systems affect the child’s development. The result of the study illustrates which factors teachers and social workers, who work with youths, experience are critical for success, although it also emerges what they experience to be obstacles to collaboration and how they would like to change the collaboration. All the respondents’ raised that collaboration was facilitated by having personal relationships to the professionals they were collaborating with, since this benefited communication and trust. Moreover, the respondents brought up that collaboration is more easily accomplished in smaller municipalities, since this can make it easier to establish personal relationships between different professionals. Furthermore, the teachers experience the law of confidentiality as very frustrating, they argued that it restricted their work since it stopped them from getting information about the particular student and the support the student was gaining from the social services. Lastly, it emerged that all respondents wish for a closer connection between school and social services, but several respondents express that it is not possible due to insufficient resources. / Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur yrkesverksamma inom skola och socialtjänst upplever samverkan som rör barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa. Intentionen var att synliggöra vilka faktorer som lärare och socialsekreterare för fram som framgångsrika i arbetet samt hur de beskriver att den rådande sekretessen påverkar samverkan. Med en kvalitativ utgångspunkt genomfördes intervjuer med sex respondenter inom skola och socialtjänst, tre lärare och tre socialsekreterare. Urvalet representerar sex yrkesverksamma från två kommuner av olika storlek i syfte att få en jämförelse kring hur samverkansarbetet upplevs i en mindre respektive större kommun. Innehållet i intervjuerna kodades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Det utvecklingsekologiska perspektivet applicerades under processen av den tematiska analysen för att skapa förståelse kring hur olika system inverkar på barnets utveckling. Studiens resultat synliggör vad lärare och socialsekreterare som arbetar med barn och unga upplever är såväl hinder som framgångsfaktorer för samverkan mellan skola och socialtjänst. Studien presenterar också hur yrkesverksamma inom skola och socialtjänst önskar utforma samverkan utifrån deras erfarenhet och kompetens. Samtliga respondenter lyfter att samverkan underlättas av personliga relationer mellan de samverkande aktörerna. De personliga relationerna underlättar kommunikationen och bidrar till ökat förtroende mellan verksamheterna. Samtliga respondenter för fram att samverkan gynnas av att arbeta i en mindre kommun, då det kan vara lättare att forma personliga relationer där. Vidare menar lärarna att sekretessen skapar frustration och hinder för samverkan. Lärarna säger att det är svårt att samarbeta kring ett barn när dem inte delges information om barnets situation, information som de även uttrycker är nödvändig för att de ska kunna ge de stöd och hjälp som barnet behöver. Slutligen, framkommer det att samtliga respondenter önskar en tätare kontakt mellan skola och socialtjänst, vilket de uttrycker inte är möjligt för tillfället på grund av tidsbrist och otillräckliga resurser.

Syftet med denna studie är att undersöka aktörers upplevelser av samverkan i sociala insatsgrupper (SIG). Frågeställningarna är; Hur organiseras arbetet och samverkan i sociala insatsgrupper, Hur uppleves samverkansarbetet av de involverade aktörerna och Vilka faktorer hämmar respektive gynnar samverkan. Studien är en kvalitativ forskningsstudie och har genomförts genom semi-strukturerade intervjuer med totalt sju respondenter. Respondenterna är verksamma aktörer inom sociala insatsgrupper i olika kommuner i Sverige. De aktörer som har intervjuats har varit socialsekreterare, samordnare/koordinatorer och socialpedagoger. Analysen av data har gjorts genom tematisk analys och genom den framkom tre teman för resultatet av studien. Dessa teman var; Uppkomsten av SIG-samverkan, Samverkans mål och mening och Faktorer som hämmar samverkan. / The purpose of this study is to examine actors’ experiences of cooperation in social intervention teams (SIT). The questions are as following; How is the work and the cooperation in social intervention teams organized, How do the actors experience the cooperation andWhat factors could stunt or favour the cooperation. The study has a qualitative research approach and has been implemented through semi structured interviews with a total of seven respondents. The respondents of this study have been social welfare secretaries, coordinators and social educationists. The analyze of data has been made through a thematic analyze method. The thematic analyze resulted in three themes for the study. The themes were; The emergence of SIT-cooperation, The goal and meaning of cooperation and Factors that stunt cooperation.

Våren 2019 inkom det motioner till Svenska Riksdagen angående förslag gällande införandet av lagstiftning om obligatorisk vaccination. Utifrån detta kommer uppsatsen genom en fiktiv argumentationsanalys behandla ämnet ur ett rättighetsperspektiv, med fokus på tre rättigheter; rätten till hälsa, rätten till kroppslig integritet samt rätten till utbildning. Argumenten i de två olika kapitlen utgår från svensk lagstiftning samt internationella fördrag, såsom mänskliga rättigheter och Europeiska unionens stadgar. Uppsatsen besvarar även i argumentationen frågeställningar om varför obligatorisk vaccination bör vara en mänsklig skyldighet enligt rätten till hälsa samt vilka mänskliga rättigheter en lagstiftning om obligatorisk vaccination bryter mot. Syftet med uppsatsen är att nå fram till ett översiktligt svar gällande om individuell rätt, såsom kroppslig integritet och utbildning eller allmän folkhälsa bör prioriteras i frågan. Detta undersöks även med hjälp av Marion Youngs teori om den sociala förbindelsens ansvarsmodell, som syftar till att vi är moraliska aktörer som har en moralisk skyldighet till alla människor att minimera lidande. Slutsatserna i uppsatsens sista del visar att uppsatsens tes motbevisas genom argumentationen.

No description available.