Bakgrund: Skolsköterskans arbete omfattas av sekretess som är till för att skydda elevens integritet. Skolsköterskan behöver hantera sekretessen och bevara elevens integritet, samtidigt som arbetet kräver samverkan för att eleven ska få rätt stöd. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att arbeta utifrån sekretess med elever i tonåren. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med tre fokusgrupper analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: hantera komplexa situationer och dilemman, avsätta tid för kommunikation och främja delaktighet, och finna stöd i situationen. Utöver kategorierna framkom temat viljan att göra gott och inte skada. Konklusion: Att arbeta utifrån sekretess innebär att skolsköterskan balanserar mellan att elevens självbestämmande och integritet bevaras och samtidigt samverka med andra. Det är en utmanande uppgift där den etiska principen viljan att göra gott och inte skada blir grundläggande för de beslut som tas. / Background: The school nurse's work is covered by professional secrecy in order to protect the student's integrity. School nurses need to manage the professional secrecy and maintain the adolscents integrity, while at the same time the work requires collaboration in order to receive the right support. Purpose: The aim of the study was to illuminate school nurse experience of working on the basis of professional secrecy with adolscents. Method: Qualitative method with an inductive approach. The result was achieved using a qualitative content analysis. Semi-structured interviews with three focus groups were conducted. Result: The study resulted in three main categories: dealing with complex situations and dilemmas, set aside time for communication and promote participation and find support in the situation. Besides the categories, a theme emerged: do good and no harm. Conclusion: Working on the basis of professional secrecy means the school nurse must balance the student's to self-determination and integrity while collaborating with others. It is a challenging task where the ethical principle wants to do good and not harm becomes fundamental to the decisions that are made.

No description available.

Since January 2020, The Convention of the Rights of the Child (CRC) has been implemented in Swedish legislation. This has raised an awareness of children’s rights at public libraries. This thesis is a case study focused on the dilemma between children’s rights to privacy and parent’s authority of minor. The case study involves two libraries in a suburban area of the City of Gothenburg. It also involves several perspectives: interviews were carried out with librarians, the head of the library and teenagers. This study fills the gap in previous research of how libraries respect teenagers rights to freedom of information and secrecy regarding book loans, and if the library routines are in line with their rights, and this time from the teenager’s perspective. The study further explores the power perspective regarding library routines of teenager’s book loan, and the development psychology perspective of the consequences if mentioned rights are overruled. The study showed that the library chief and the librarians are aware of the discrepancy between the children’s rights, parents’ authority, and library routines. There is an absence of distinct guidelines for the librarians on how to cope with the caregiver’s demands to get insight in minor’s library records to not overrule CRC and other applicable legislations, such as libraries obligation to protect library users’ informational privacy. The teenagers argued for the importance of privacy during their adolescence but said that previous library routines for book loans do not affect their literature choice. Still, some of them seems affected by their parent’s insight in their records, even if they do not notice the power impact themselves.

Syftet med denna studie att undersöka användandet av Instagram i förskolan. Instagram i förskolan har blivit ett växande fenomen, vilket har bidragit till en nyfikenhet om en djupare reflektion kring användandet. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar som berör samverkan mellan hem och förskola, skildringen av förskolan genom bild och text samt sekretess, etik och moral. Vi har således intervjuat sex pedagoger, två vårdnadshavare och en förskolechef. Empirin samlades in genom kvalitativ metod och kommer analyseras utifrån Ehn och Löfgrens (2001) definition av kulturanalys. I resultatet framkommer att Instagram som verktyg sker på rutin i förskolan. Resultatet påvisar att Instagram är ett verktyg som används i kommunikationssyfte. Det vill säga, genom Instagram får vårdnadshavare en bred insyn i verksamheten. Vilket främjar förskolan för såväl pedagogerna, vårdnadshavare som förskolechefen. Genom resultatet framkommer även ett kvarstående dilemma gällande sekretess genom sociala medier. Det vill säga, pedagogernas förhållningssätt gentemot sekretess är en påverkande faktor gällande huruvida Instagram kan fungera i förskolans verksamheter.

Den svenska it-politiken har som mål att den offentliga sektorn i Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Flera studier har påvisat att digitaliseringen av den offentliga sektorn kan gynnas genom en användning av molntjänster. När det talas om den offentliga sektorns molntjänstanvändning åsyftas i regel att en extern molntjänstleverantör tillgängliggör en funktion till användaren som denne vanligtvis hanterar på egen hand. Genom att använda molntjänster för informationshantering överförs uppgifter, däribland möjligtvis även sekretessreglerade sådana, till en molntjänstleverantör. I den här uppsatsen utreds huruvida den offentliga sektorns molntjänstanvändning är förenlig med den svenska sekretesslagstiftningen. Uppsatsen fokuserar på dels röjande av en sekretessreglerad uppgift för en molntjänstleverantör, dels utlämnande av en sekretessreglerad uppgift till en molntjänstleverantör efter en skade- och menprövning. I samband med de ovanstående rättsfrågorna utreds huruvida kryptering av de uppgifter som överförs är en lösning på de rättsliga problem som uppkommer när molntjänster används.

Den kvalitativa studiens syfte är att öka kunskapen om socialsekreterares syn på samverkan med förskolan. Ett mål med studien är att synliggöra hur socialtjänstens arbete med barn som far illa kan se ut när en orosanmälan kommer in. Frågeställningar som studien vill besvara är hur socialsekreterare beskriver samverkan med förskolan i frågan om barn som far illa eller riskerar att fara illa samt hur socialsekreterare ser på sekretessen i arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare i fyra olika kommuner i mellersta Sverige. I resultatet framkommer beskrivningar av socialtjänstens arbete vid orosanmälningar och socialsekreterares förväntningar på förskolepersonal att anmäla flera gånger om oron kring ett barn kvarstår. Studiens slutsatser är att samverkan bör ske på ett övergripande plan för att bidra till större tillit för socialtjänstens arbete hos förskolepersonal och för att sekretessen inte ska utgöra ett hinder. Med hjälp av en övergripande samverkan kan förskolepersonalens anmälningsbenägenhet öka och fler barn som far illa kan få den hjälp och det stöd som behövs.

Att vara manusförfattare innebär för många att skriva en text som ingen ser ochsom ibland inte överensstämmer med den slutprodukt som baserats på manuset.Denna uppsats exemplifierar genom en rad intervjuer hur svenska manusförfattareser på sin egen yrkesroll och hur detta i sin tur kan påverka självkänslan inomyrkeskåren. Detta knyts även samman med sekretessen som omgermanusförfattaryrket och utforskar hur dessa manusförfattare upplever att depåverkas i sitt yrke av att inte kunna visa sina texter offentligt. Syftet med detta äratt belysa ett samband som kan finnas mellan dessa faktorer samt att uppmuntratill en fortsatt diskussion i ämnet, såväl inom yrkeskåren som bland filmarbetare istort.

Brottslighet är när individer begår handlingar som inte är accepterade av samhället. När ett brott begås faller ansvaret på rättsväsendet och polisens verksamhet, men när gärningsmannen är ett barn faller hanteringen under socialtjänstens ansvar. Det fanns ett intresse av att undersöka vilka risker som kan leda till att barn begår brott, samt hur socialtjänsten och polisen arbetar i samverkan med varandra. Syftet med denna studie var tvåfaldigt, dels att undersöka socialarbetares och polisers uppfattningar om riskfaktorer för brottslighet bland barn, och dels hur yrkesverksamma samverkar för att förhindra utvecklingen av ett normbrytande beteende i form av brottslighet. Syftet undersöktes genom en kvalitativ metod där sju stycken yrkesverksamma inom polis och socialtjänst intervjuades. För att förstå resultatet applicerades teorin om det sociala rummet, fält och doxa. I resultatet framkom att de främsta riskfaktorerna för brottslighet bland barn uppfattas vara riskfaktorer i familjen, hemmiljön och skolan. Utifrån detta behöver socialtjänst och polis samverka tillsammans med varandra. Den främsta faktorn som försvårar samverkan mellan de två aktörerna verkar vara verksamheternas skilda uppdrag och sekretesslagstiftningar. Den skilda tillgången till information - där socialtjänsten har mer och polisen mindre - påverkar möjligheterna till effektiv samverkan. Polis och socialtjänst tvingas på grund av politisk styrning tillsätta insatser som fungerar kortsiktigt även om det långsiktiga perspektivet vore att föredra. / Crime is when individuals commit actions that’s not accepted by the community. When a crime is committed the responsibility falls to the judiciary and the police force, but when a culprit is a child they fall under the management of the child protective services. There was an interest in investigating the risks that may lead children to commit a criminal offence and also to investigate how collaboration between the social services and the police. The purpose of this study was twofolded, partly to investigate social workers and police officers understandings of riskfactors for crime among children, and partly how working professionals collaborate to prevent normbreaking behaviours in the form of crimes. The studys purpose was investigated through a qualitative method were seven representatives from the social services and the police authorities were interviewed. To understand the results, the theory of “the social space” and the concepts of fields and doxa were applied. The results show that the prime risks for commiting crime among children are perceived to be riskfactors among the family and home environment. The prime factors that complicate collaboration between the two organisations seem to be the organisations different assignments and secrecy legislation. The different access to information - where the social services have more and the police authorities less - affects the possibilities to effective collaboration. The results show that social workers and police officers are forced to appoint short term-working interventions, due to political governance decisions. Even if a long term perspective would be to prefer.

Privacy has never been more important to maintain in today’s information society. Companies and organizations collect large amounts of data about their users. This information is considered to be valuable due to its statistical usage that provide insight into certain areas such as medicine, economics, or behavioural patterns among individuals. A technique called differential privacy has been developed to ensure that the privacy of individuals are maintained. This enables the ability to create useful statistics while the privacy of the individual is maintained. However the disadvantage of differential privacy is the magnitude of the randomized noise applied to the data in order to hide the individual. This research examined whether it is possible to improve the usability of the privatized result by using machine learning to generate a data set that the noise can be based on. The purpose of the generated data set is to provide a local representation of the underlying data set that is safe to use when calculating the magnitude of the randomized noise. The results of this research has determined that this approach is currently not a feasible solution, but demonstrates possible ways to base further research in order to improve the usability of differential privacy. The research indicates limiting the noise to a lower bound calculated from the underlying data set might be enough to reach all privacy requirements. Furthermore, the accuracy of the machining learning algorithm and its impact on the usability of the noise, was not fully investigated and could be of interest in future studies. / Aldrig tidigare har integritet varit viktigare att upprätthålla än i dagens informationssamhälle, där företag och organisationer samlar stora mängder data om sina användare. Merparten av denna information är sedd som värdefull och kan användas för att skapa statistik som i sin tur kan ge insikt inom områden som medicin, ekonomi eller beteendemönster bland individer. För att säkerställa att en enskild individs integritet upprätthålls har en teknik som heter differential privacy utvecklats. Denna möjliggör framtagandet av användbar statistik samtidigt som individens integritet upprätthålls. Differential privacy har dock en nackdel, och det är storleken på det randomiserade bruset som används för att dölja individen i en fråga om data. Denna undersökning undersökte huruvida detta brus kunde förbättras genom att använda maskininlärning för att generera ett data set som bruset kunde baseras på. Tanken var att den genererade datasetet skulle kunna ge en lokal representation av det underliggande datasetet som skulle vara säker att använda vid beräkning av det randomiserade brusets storlek. Forskningen visar att detta tillvägagångssätt för närvarande inte stöds av resultaten. Storleken på det beräknade bruset var inte tillräckligt stort och resulterade därmed i en oacceptabel mängd läckt information. Forskningen visar emellertid att genom att begränsa bruset till en lägsta nivå som är beräknad från det lokala datasetet möjligtvis kan räcka för att uppfylla alla sekretesskrav. Ytterligare forskning behövs för att säkerställa att detta ger den nödvändiga nivån av integritet. Vidare undersöktes inte noggrannheten hos maskininlärningsalgoritmen och dess inverkan på brusets användbarhet vilket kan vara en inriktning för vidare studier.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur anmälnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter särskilt fram vad personal inom skola och socialtjänst upplever som problematiskt när en anmälan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar även det sunda förnuftet när det gäller om en anmälan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa. / The purpose of this essay is to investigate the obligation to report andthe inquiry process involved when a teacher suspects that a child is atrisk. We especially point out what the school and social services findproblematic when a report of a child at risk has been filed.We alsoinvestigate the role of common sense regarding the decision to make areport or not and to define the concept child at risk.