No description available.

The purpose of this study is to understand the collaboration between school and social services. The primary focus of this study is the subject of interaction. The study analyzes how confidentiality affects collaboration between school and social services and examines what effect the organizations’ different roles have on collaboration. The method used is qualitative interviews and the gathered empirical data has been analyzed using theories of discretion and street-level bureaucracy. Eight professionals have been interviewed; four social workers from social services and four teachers. All participants agreed that collaboration is necessary between schools and social services but there is a mutual lack of knowledge about each other's organizations. The study concludes that because of the organizations' differing tasks, it is difficult for them to know who should take responsibility in their interaction. There are some methods that facilitate achieving good interaction.

Syftet med den här studien var att undersöka pedagogers tolkningar, kunskaper och problematiseringar runt sekretess och delgivning vid övergångar mellan förskola och förskoleklass. Både enkäter och intervjuer har använts för att få förståelse om pedagogers kunskap och resonemang kring överföring av information om den enskilda individen. Resultatet visar att respondenterna upplever att delgivningsaspekten i lagen om offentlighet och sekretess är en tolkningsfråga och tyder på en okunskap kring hur omfattande sekretessen i förskolan är. Slutsatsen i studien är att OSL är svårtolkad för pedagogerna, men att det i praktiken är förskolans pedagoger som på etiska grunder avgör vilken information som är delgivningsbar till förskoleklassen, men att det sällan kan ske en delgivning utan vårdnadshavarnas samtycke. ___________________________________________________

Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket är en del av området informationssäkerhet. Informationsklassning innebär att information delas in i olika nivåer beroende på hur värdefull den är för en verksamhet. Utifrån en informationsklassning väljs sedan lämplig skyddsåtgärd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel då lämplig skyddsåtgärd innebär att skyddet varken är för högt eller för lågt. De säkerhetskrav som verksamheter bör beakta är, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgänglighet. Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i vilka informationsklasser som används ute i verksamheter för de tre informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsområden. Resultatet och analysen tyder på att det vanligaste sättet att klassa information på är genom att benämna klasserna för sekretess, riktighet och tillgänglighet med siffror från ett till tre. Dock skiljer sig informationsklassning åt mellan olika verksamhetsområden och ibland även inom samma verksamhetsområde. Att klassningen skiljer sig åt beror på att det inte finns någon generell klassningsmodell att tillämpa utan varje verksamhet gör sin egen klassningsmodell.

Diskussionen om personlig integritet, anonymitet och säkerhet på internet är idagväldigt aktuell. En konsekvens av ny teknik och de större vinstmöjligheter som finnsi IT-branschen skapar efterfrågan på analys av internetanvändare. Datainsamlingensker via sociala medier, sökmotorer och genom dolda dörrar in till användaresprivatliv. Uppsatsen analyserar ett antal olika tekniker för hur information samlas in.Syftet är att svara på hur spårning och profilering sker genom datainsamling. I enenkät frågas användare om de är medvetna om datainsamlingen, och de får ävensvara på hur de ställer sig till den information som presenteras i enkäten. Vidaretestas och analyseras flera verktyg som kan blockera olika typer av datainsamling.

Abstrakt Titel: Grinden i Gävle – En öppen grind till en stödverksamhets vardag Sammanfattning: Grinden i Gävle är en socialtjänstenhet som ger stöd till barn och ungdomar med föräldrar som missbrukar, föräldrar som har psykisk ohälsa, våld i nära relationer eller föräldrar som genomgår en svår skilsmässa. Verksamheten arbetar aktivt med sina sociala medie-konton och uppdaterar regelbundet på både Instagram och Facebook. Där de har de vuxna i Gävle som den huvudsakliga målgruppen. Den här uppsatsen innehåller en semiotisk analys av bilder från Grindengavle på Instagram, samt en intervjuanalys med en familjebehandlare som arbetar på Grinden. Uppsatsen innehåller även en textanalys av sju artiklar som nämner Grinden, från lokala medier i Gävle. Ett av de teoretiska begreppen som används i uppsatsen är childism. Grinden använder sig av sociala medier för att skapa en positiv bild av sig själva i samhället. Artiklarna som handlar om Grinden har i Gävles lokala tryckmedia de senaste tre åren förändrats. Från att tidigare varit skrivna ur en vuxens perspektiv, har de senaste artiklarna skrivits ur ett barns perspektiv. Även fast det är inte är många artiklar tyder det ändå på att det går åt rätt håll. De samarbetar tillsammans med en nationell kampanj för att få större genomslag, där försöker de få barnen att våga ta stöd och hjälp. Grinden försöker arbeta bort tabun i samhället kring missbruk, våld och psykisk ohälsa. De vill att alla ska känna till Grinden och ingen ska tycka det är konstigt att ta stöd och hjälp med de problemområden de arbetar med. Nyckelord: Grinden, sekretess, kommunikation, stödverksamhet, sociala medier

Syftet med denna studie vara att undersöka socialsekreterares kunskap om och erfarenheter av sekretessbrytande bestämmelser och informationsutbyte med polisen i brottsförebyggande arbete bland unga under 21 år. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare utförts. Samverkansteorin och modellen Community of Practice användes som teoretiska utgångspunkter för att ge förståelse för de förutsättningar som möjliggör informationsutbytet i praktiken. Tematisk analys har använts som analysmetod. Av resultatet framkom viss kunskap om sekretessbrytande bestämmelser men bristande kunskap om den speciella sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen. Socialsekreterarna menade emellertid att det går att komma långt med ett samtycke från föräldrar eller ungdom, i stället för att behöva bryta sekretessen. Resutlatet visade också att socialsekreterarna vill se en förbättrad samverkan med polisen.

Syftet med arbetet är att få en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem där deras psykiska och fysiska behov inte blir tillräckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv står för, samt hur anmälningsplikten och regler för sekretess påverkar samarbetet. Med hjälp av enkätundersökning där aktören svarade på graderad skala och även kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmälningsplikten påverkar dessa två instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frågeställning baseras främst på dessa svar men även av litterturstudier. Trots att grundskollärare och socialsekreterare visar intresse för samarbete märks ett tydligt avstånd. Information om respektives arbetsförhållanden och uppdrag skulle möjligen minska detta avstånd. Av undersökningen framgick en vilja att tillgodose barnperspektivet, då det gäller att se och hjälpa barn som lever i hem där omsorgen sviktar, men att möjligheter till detta många gånger saknas.

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: LärarutbildningDetta examensarbete handlar om överlämning av barn från förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hänsyn både till läroplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess. Syftet är att ta reda på om och hur samverkan och samarbete byggs upp mellan förskola och skola, och om och i så fall hur, man planerar och arbetar för att ge de blivande skolbarnen en trygg och utvecklande skolgång. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur hanterar pedagoger övergången mellan förskola och skola, med fokus på information och samverkan? Hur ser pedagogerna på sekretessen i överlämnandet? Hur samverkar förskola och skola i överlämnandet? Studien bygger på läroplanernas utveckling mot en nära samverkan mellan förskola och skola, samt de olika sekretessgraderna som råder dem emellan. Studien är uppbyggd kring svaren från en enkät med öppna frågor till pedagoger i förskola och förskoleklass. Slutsatsen är att de flesta av de skolor och förskolor som deltagit i studien har utarbetade arbetsplaner för hur överlämningen ska gå till, utformade med barnens och elevernas bästa i åtanke utifrån barnens perspektiv. Dock verkar pedagogerna i studien inte se framåt och försöka utveckla sin verksamhet och sig själva. Många av dessa pedagoger ser problem för samverkan dem emellan med tanke på tid och sekretess. Nyckelord: överlämning, sekretess, samverkan, pedagogisk dokumentation

I den här uppsatsen har jag försökt beskriva relationen mellan socialtjänst och skola. Mina huvudfrågor har varit att undersöka samarbetet mellan de två organisationerna, samt ta reda på hur detta upplevs av de som är yrkesverksamma, antingen som personal inom skolan eller som socialsekreterare eller handläggare på socialtjänsten.Den här uppsatsen har utgått från fem olika arbetsplatser, men för att få en allmän uppfattning om vad som gäller, eller vad som enligt lag bör råda, presenterade jag inledningsvis några viktiga lagar. Till dem hör anmälningsplikten, som föreskriver att myndigheter som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa. En annan relevant lag är Sekretesslagen, som skiljer sig mellan skola och socialtjänst, där den senare har en mycket strängare sekretess. Det finns dock sju undantagsregler från denna. Bland annat får socialtjänstens personal bryta sin sekretess med klientens godkännande, om barnet eller dess närstående inte lider men av att informationen delas, eller om det är nödvändigt att bryta sekretessen för att kunna fullfölja sitt arbete.För att bättre förstå relationen har jag använt mig av tre teorier. Den symboliska interaktionismen pekar på symbolernas och språkets viktiga funktion i den dagliga kommunikationen, och diskuterar hur olika budskap sänds och tas emot. Organisationsteorierna som jag har presenterat visar på hur strukturer inom en organisation kan formas och vilken effekt det har för relationerna. Bland annat beskriver Andersson hur informella grupperingar kan uppstå med inofficiella normer, vilket påverkar arbetets form och sättet att bemöta andra. Inom systemteori analyseras organisationen som ett nätverk av kedjor, där varje länk fyller en viktig funktion och är sammankopplad till andra delar av organisationen. Olika avdelningar eller samarbetspartners har olika resurser och kompetensområden, men de behöver varandra för att kunna uppfylla organisationens mål. Resultatet av min enkätundersökning visade att det bland skolpersonalen var 73 % som inte hade haft kontakt med socialtjänsten de senaste tre månaderna, medan 62 % av socialtjänstens personal hade varit i kontakt med skolan den senaste veckan. Vidare såg jag starka tendenser till att ansvaret för kommunikationen med socialtjänst ligger på rektorn och i vissa fall på kurator eller skolsköterska. Bland skolpersonalen som upplevde samarbetet som dåligt hade en majoritet någon gång avstått från att göra en anmälan, trots att misstanke funnits. I gruppen som valde ”ganska dåligt” var förhållandet jämt med en svag majoritet bland dem som svarat ”nej”, medan det i gruppen som upplevde samarbetet som mycket bra var en stark majoritet som svarade att de aldrig hade avstått från att göra en anmälan när misstanke förelegat.Sekretessen upplevdes av båda yrkeskategorierna som ett hinder, antingen ibland eller ofta. Över lag ger enkätundersökningen intrycket av att de som är yrkesverksamma inte är fullständigt nöjda, men inte heller extremt missnöjda med samarbetet. Från skolpersonalens sida uttrycktes ofta önskemål om mer kommunikation och feedback, medan socialtjänstens personal i uttryckte en önskan om att få informera skolan mer om sin verksamhet, då skolpersonalen enligt dem saknar tillräcklig kunskap om vad socialtjänsten kan göra och därför har orealistiska förväntningar på dem. / My aim with this essay has been to describe the relationship between the social service and school. Mainly, I’ve tried to investigate the way these two organisations cooperate and find out how this is viewed by the professionals within each organisation. The research material consists of five different workplaces, but to achieve a general understanding about the situation, or the legal pretext that exists within society, the report is initiated with some relevant laws. Among these are the obligation for departments working with children, to report any case of child abuse and the rules regarding confidentiality. These later rules differ between the social services and school, in a way that gives teachers a lot more freedom to talk about cases with people outside of their profession. Thus, there are seven rules of exceptions to the strict confidentiality of social workers. One example is that they may break the secrecy with the agreement of the client. Another case is if the child or its’ kin will feel no harm through this action, and a third exception is in cases where it’s necessary to break the rules of silence to be able to fulfil tasks necessary to the profession. To reach a better comprehension of the relationship between social service staff and persons employed in school, I have used three theories. The symbolic interaktionism lays focus on the importance of language in everyday communication. It discusses how different messages are sent and received through symbols. Theories about organisations are then presented to show how structures within an organisation take form and affect the social relations. Andersson has written about how informal groupings are common, with their own sets of references and values, which can have an effect on the composition of tasks and the manners of treating others. Furthermore, I’ve used system theory, which considers organisations as a network of chains, linked together by different departments, who all fill an important role within the complete structure and influences the other parts. Different branches of the organisation have different resources and knowledge, but they need each other in order to fulfil the goals of the organisation. The result of my questionnaires showed that among staff in schools, 73% hadn’t been in contact with the Social service office or its representatives in the last three month period, while 62% of the social workers had been in touch with someone from a school the recent week. Additionally, I noticed signs that the main responsibility of the communication with social services is delegated to the headmaster or school council, which might explain why a majority of the teachers haven’t had contact themselves. Among the school staff who felt discontent with the relationship to Social Services, a majority had at some point ignored to report a case of abuse, although they had suspicions. Among those who considered the relationship good, a majority replied that they had never ignored to make a report when they had suspicions. The confidentiality was experienced from both sides as a barrier, sometimes or often. Generally, the surveys show that these professionals have some complains but are not fully discontent with their situation. People working in schools expressed a wish to cooperate more with the Social Service Organisation, to improve the communication and to receive more feedback. The social workers on the other hand, wrote that they wanted to inform the staff in schools more about their own organisation and its resources, since according to them, the school staff often lacks knowledge about what assistance the Social Service Organisation can provide, and therefore carry unrealistic ideas about this.