Denna studie gjordes för att undersöka om samtalsmetoden Livsspelet, som vuxit fram ur klinisk verksamhet, har kopplingar till motivationsteorin Self-determination theory (SDT). Ett framträdande drag hos denna teori är framhävandet av tre psykologiska behov som antas ha betydelse för människors motivation och utveckling: Kompetens, autonomi (självbestämmande) och samhörighet. För att uppnå syftet konstruerades ett analysinstrument, avsett att undersöka om och hur samtalsledarens yttranden kunde kopplas till uppfyllandet av de tre grundbehoven. Tio inspelade samtal med en klient transkriberades. Samtalsledarens samtliga yttranden kodades enligt analysinstrumentet och placerades in i en av 18 kategorier, under fem olika teman. Därefter räknades antalet yttranden i de olika kategorierna för att undersöka hur stor del av samtalsledarens yttranden som kunde kopplas till de tre grundbehoven. Resultatet av undersökningen visade att en majoritet av samtalsledarens yttranden kunde kopplas till de tre grundbehoven kompetens, autonomi och samhörighet.

Att vara ledare i team idag innebär ofta en lång lista över ansvar och förväntningar på resultat. Ledarskapet har under tidens gång utvecklats och förväntas nu skapa en effektivitet i gruppenför att ta tillvara på resurser. Detta ställer frågan om bästa tillvägagångssätt för ledare. Idag finns en större självklarhet att ledaren inte ska vara den som besitter all kunskap utan ska ha fokus på att vägleda teamet i rätt riktning. Detta talar för att det coachande förhållningssättet är det som är mest framgångsrikt för att främja effektiva team. Syftet med denna studie är att undersöka ledares uppfattning av att leda effektiva team och analysera i vilken utsträckning det överensstämmer med ett coachande förhållningssätt. Ämnet har studerats genom en kvalitativ forskningsmetod där empirin utgått från respondenter som har erfarenhet i rollen som ledare inom effektiva team. Resultatet visade på en komplexitet där flera komponenter haft en betydande roll i ledarskapet som likställs med ett coachande förhållningssätt. Dessa är frihet under ansvar, att skapa en trygg miljö, vägleda mot utveckling och ett inspirerande ledarskap. Slutsatsen belyste de olika komponenter som ansågs vara grundläggande för ett coachande ledarskap med målet att främja effektiva team och sammanflätade dess påverkan på varandra. Vidare uppmärksammades ledarskapskomponenter som respondenterna lyfte som inte ansågs överensstämma med studiens kontext och hur dessa kunde undersökas i vidare forskning.

Videogames have been historically known for causing negative mood states in players, but there is still more research to be done about the potential for videogames to alleviate these induced negative mood states. Using an online repeated measures survey design, participants were asked to play a game with an impossible difficulty curve unbeknownst to them. They were then instructed to play one of three casual videogames (CVGs). It was hypothesized that increased levels of competency and autonomy would lead to a decrease in participants’ negative mood state as per Self-Determination Theory. In addition, the act of playing CVGs was also predicted to decrease participants’ negative mood state as per Mood Management Theory. To test for this, participants were asked questions regarding their feelings of competency, autonomy, and overall mood state throughout the experiment. Support was not found for competency and autonomy helping alleviate negative mood states, but support was found for CVGs and their healing potential towards negative mood states. The implications of these results as well as the potential for future research is discussed.

The increase for project efficiency has led to some businesses adopting the agile project management model. This research project has studied how a project-oriented manufacturing company has introduced the agile model in its Research & Development organization. The report here is based on qualitative analysis of 9 interviews with respondents and intends to evaluate how far the agile transformation in the Research & Development organization has progressed. The report further aims to describe how the respondents have perceived and have been affected by the agile transformation.  The respondents in this study have been working as developers and have experienced the agile transformation in the organization from day one. The respondents´ experiences have been analyzed using Self-Determination Theory and the mediating role of psychological safety. Furthermore, previous studies on project transition and agile transformation have been used in the analysis.  This research study has also sought to learn how the temporary organization has introduced internal improvements in its organization through the introduction of the agile model.

Ideella föreningars existens är beroende av motiverade volontärer men de har sällan möjlighet att använda sig av monetära ersättningar som exempelvis löner och bonusar som vinstdrivande företag. Syftet med denna studie är därav att öka förståelsen kring hur informella och formella motivationssystem kan vara utformade i ideella föreningar och hur det påverkar volontärers motivation. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer där en av Sveriges största Friskis & Svettis-föreningar valts som studieobjekt. En inledande genomgång av teoretiskt ramverk resulterade i studiens fokus på tre grundbehov; social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande. Dessa användes som utgångspunkt för studien och med inspiration från en abduktiv ansats justerades innehållet i kategorierna under studiens gång. Utifrån intervjuer med sex respondenter från olika områden och hierarkiska nivåer drogs slutsatsen att motivationssystem i ideella föreningar kan vara utformade efter social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande, varför benämningarna på kategorierna återfinns i analysen. Studiens resultat visar vidare att motivationssystem med denna uppbyggnad kan öka motivationsnivån hos volontärer som redan drivs av självbestämd inre motivation men inte hos det fåtal som drivs av yttre motivation. Detta tillsammans med att motivationssystem i ideella föreningar kan bestå av ett högt antal åtgärder för att motverka att volontärer säger upp sig över dagen står i kontrast med de vinstdrivande företag som motiverar anställda med hjälp av löner.

Den ideella sektorn ses som komplex och heterogen, vilket försvåras ytterligare av att många organisationer idag efterliknar den struktur av vinstdrivande företag. För att belysa detta har uppsatsen som syfte att undersöka en egen kategori av ideella organisationer som genom sin egna lagstiftning differentierar sig från andra organisationer, nämligen studentnationerna vid Uppsala universitet. Stockholms nation, Södermanlands-Nerikes nation och Östgöta nation analyseras i syfte att undersöka hur styrsystem och kontrollmekanismer används för att kontrollera beteenden hos den ideella arbetskraften bestående av studenter, samt motivationens betydelse i styrprocessen. Den metodiska ansatsen för studien är genom intervjuer med personer inom nationernas ledning. Resultaten visade att nationernas styrprocesser var likartad, med övervägande fokus på belöning/kompensation, administrativa kontroller och kultur och mindre på planering och cybernetik. Studiens slutsats poängterar studenternas inre motivation som avgörande vid utformningen av nationernas styrprocess, utan en upplevd inre motivation blir tillämpningen av styrsystem och kontroller ett meningslöst projekt.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ge en djupare förståelse kring aktiva elit-damfotbollsspelares erfarenheter och synpunkter kring tidig specialisering/diversifiering i förhållande till motivationsaspekter. Frågeställningarna var: Vad är aktiva elit-damfotbollsspelares syn på tidig specialisering och diversifiering? Hur ser aktiva elit-damfotbollsspelare på sina erfarenheter inom idrotten i förhållande till motivationsaspekter? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts genom intervjuer. Fyra aktiva elit-damfotbollsspelare mellan 17–18 år deltog i studien, från tre olika elit-certifierade föreningar i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Författarna letade efter beskrivningar som stämde överens med förutbestämda teorier/definitioner och nya tankar/idéer. Resultat Resultatet visade att samtliga deltagare hade liknande synpunkter kring tidig specialisering; att tidigt utveckla idrottsspecifika färdigheter. Alla deltagare hade erfarenheter av diversifiering och tre av dem specialiserade sig inom fotbollen vid 16 års ålder. Alla deltagare rekommenderade att tjejer ska bestämma själva om man ska specialisera eller diversifiera sig. Fyra huvudteman framkom utifrån intervjuerna; syn på tidig specialisering, erfarenheter av diversifiering och senarelagd specialisering, diversifiering och motivationsaspekter, samt senarelagd specialisering och motivationsaspekter. Slutsats Idrottarens väg till elitprestation är mer komplicerad än vad författarna trodde, exempelvis kan man satsa på en huvudidrott och utöva andra idrotter för nöjets skull tills man är uppe i gymnasieålder. Det kanske handlar mindre om att specialisera sig eller inte utan hur träningen upplevs, hur man utvecklar idrottsspecifika idrottsfärdigheter, en kvalitetstränare, idrottarens autonomi, att nå sin fulla potential och vara i en involverande kamrat-miljö med gemensamt intresse av att spela fotboll.

Barns idrottsdeltagande i Sverige minskar med stigande ålder från 7–12 år, framför allt ungdomstjejers deltagande. Genom att jämföra spelares och tränares perspektiv är syftet med studien att förklara vilka motivationsfaktorer som får 15-åriga tjejer att spela fotboll samt förklara hur tränaren påverkar dessa motivationsfaktorer. Med hjälp av Självbestämmandeteorin och de psykologiska grundbehoven för inre motivation och välbefinnande: Autonomi, kompetens och samhörighet har tjejernas motivation granskats. För att få både spelarnas och tränarnas perspektiv av motivationen gjordes empiriinsamlingen via intervjuer med tre kvinnliga 15-åriga fotbollsspelare och tre fotbollstränare i tre fotbollsföreningar i Skåne. Därefter jämfördes svaren. Sju teman/motivationsfaktorer identifierades: 1. Kärlek till sporten, 2. Tänka på annat, 3. Påverka och vara delaktig, 4. Feedback och beröm, 5. Utvecklas, 6. Gemenskap och lagsammanhållning och 7. Trygghet. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan spelarna och tränarnas svar. Likheterna är att samhörighets- och kompetensbehovet är viktigast och autonomin mindre viktig. De centrala motivationsfaktorerna är gemenskapen, att få utvecklas och få beröm. Skillnaderna handlar om att tränarna förstorar vikten av kärlek till sporten, det vill säga att fotboll är kul. Dessutom anses vikten av att som spelare få påverka och vara delaktig i olika beslut mindre betydande än vad den är. Spelarna fokuserar även mer på att utvecklas utan att satsa, medans tränarna tror att tjejerna vill nå högre och göra karriär. Slutsatsen är att det finns många faktorer som påverkar att spelarna fortsätter spela fotboll. Mycket beror på att tränarna har en god överblick av vad spelarna tänker, känner och vill. Med hjälp av sin ledarstil, sin personlighet och sina egenskaper möter tränarna spelarnas psykologiska grundbehov, autonomi, kompetens och samhörighet, som bidrar till att de känner välbefinnande och en självständig inre motivation att fortsätta spela fotboll. / Decreasing levels of sport participation among adolescent girls are a cause of concern. Therefore, by comparing players’ and coaches’ perspective, the aim of this study is to understand the motivation of playing football among fifteen-year-old girls and how the coach effects the motivation. Interview data were analyzed using a comparison method and Self-Determination theory. Results demonstrate both similarities and differences between the themes/motivation factors: 1. Love for the sport, 2. Think of something else, 3. Influence and participation, 4. Feedback and praise, 5. Progress, 6. Friends and team cohesion and 7. Safety and stability. Similarity: Need for competence and relatedness is most important. Difference: Coaches exaggerate the importance of Love for the sport, diminish Influence and participation and believe that the girls want to become professional football players. Conclusion: Many factors affect why adolescent girls continue to play football. A big part is because the coaches recognize what the players want. Through its leadership, coaches meet the players’ psychological basic needs, i.e. autonomy, competence, relatedness, which helps them feel psychological health, well-being and intrinsic motivation.

The aim of this essay has been to gain knowledge about how authentic experiences affect students' motivation for their learning of Spanish and to compare how their motivation is influenced by different kinds of authentic experiences. According to Bryman (2006) the most common methods when doing investigations about motivation are questionnaires combined with structured interviews, within a mixed method, with both quantitative and qualitative instruments. The research has therefore been carried out at a Swedish high school, applying questionnaires at 122 students and structured interviews with 8 students. The results were analyzed with the motivational theories; Eccles and Wigfield's expectancy-value theory och Deci och Ryan's self-determination theory. The results show a tendency of a positive attitude towards authentic experiences during lessons. These seem to be used by the teachers, especially in the form of authentic music and film, and students also consider those activities to positively influence motivation and most of them believe that different authentic experiences could increase motivation, increase the posibility to integrate to internal motivation towards Spanish as a subject, but most consider that real and virtual meetings with Spanishspeaking probably will not do so, since the ability to integrate them rather seem that it might inhibit the students' psychosocial needs.

Individuell elitidrott kan vara ensamt och motivationen behöver vara stor under en lång period för att prestera på topp och bibehålla träningsmängden. Det har visat sig att tränare är en av de viktigaste influenserna för idrottares motivation. Därmed är syftet med studien att pröva självbestämmandeteorin för att öka förståelsen om hur motivation uppstod under relationer mellan elitidrottare och respektive tränare. Det teoretiska ramverket inkluderar tre psykologiska behov i form av autonomi, kompetens och samhörighet. Behoven behövs för att tillfredsställa inre motivation och välbefinnande hos idrottarna. Det finns även många yttre faktorer som motiverar dem, därför har även yttre regleringar inkluderats. Studien är retrospektiv och totalt genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med elitidrottare och tre med deras primära tränare i Sverige. Insamlad empiri bearbetades och analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Ur analysen utvecklades underteman baserat på de tre psykologiska behoven. I resultatet redovisas dessa baserat på relevans utifrån båda perspektiven och exemplifieras av: kommunikation, utveckling, involvering, individanpassning och situationsanpassat ledarskap, uppmärksammas, ge och få respekt och trygghet. Resultatet indikerar på många likheter, få skillnader och att relationerna var uppskattade. Det framkom även att elitidrottarna motiverades av alla tre psykologiska behov och att det existerade en hierarki mellan dem. Autonomi och kompetens var de starkaste behoven och influerade inre motivation och självbestämd yttre motivation mest. Samhörighet var ett mer distalt behov, som ändå visade sig vara viktigt för elitidrottarna. Slutsatsen är att självbestämmandeteorin ökade förståelsen om att regleringsprocesserna bestående av identifierad och integrerad reglering. Dessa var betydelsefulla för elitidrottarnas internalisering av inre- och självbestämd yttre motivation. Prövningen av teorin ledde även till slutsatsen att den kan behövas kompletteras med fler behov eller modeller för att vara ändamålsenlig i en kontext med elitidrottare. / Individual elite sports can be lonely, and motivation needs to be great for a long period of time in order to maintain the performance level. Coaches are one of the most important influences of athletes’ motivation. Therefore, the aim of this study is to test the Self-Determination Theory (SDT) to increase understanding of how motivation arose during relationships between elite athletes and their primary coaches. A comparative design was used, and empirical data based on semi-structured interviews was analyzed using a qualitative thematic analysis. The result presents many similarities and few differences based on the athletes’ and coaches’ perspective. Seven themes were developed based on the three psychological needs of SDT: communication, development, involvement, individualized and situational leadership, attention, give and receive respect and feeling secure. Conclusion: A hierarchy was found between the psychological needs and internalizing identified and integrated regulations was important to elite athletes intrinsic and self-determined extrinsic motivation.