Problematisering: Arbetsformen hybridarbete har efter covid-19-pandemin blivit vanlig. Det råder dock tvetydighet i hur ledarskapet ska utformas för att fungera på bästa sätt i det nya normala. Studier visar vidare att sociala dimensioner påverkas av förändringar i tillit, men även att självledarskap kan öka tilliten mellan ledare och anställda. Självledarskap lämpar sig väl i hybridarbete då en högre grad av eget ansvar efterfrågas av de anställda.  Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur ledare i kunskapsintensiva företag upplever att ledarskapet har förändrats i samband med hybridarbete. Eftersom självledarskap kan motverka exempelvis tillitsproblem, undersöks även självledarskapets betydelse i förändringen.  Metod: Kvalitativ metod har valts i form av sex intervjuer av ledare som leder med självledarskap i hybridarbete. Resultat/slutsats: Resultatet visar att ledarna inte upplever stora förändringar i ledarskapet, däremot har tydlighet och kommunikation blivit viktigare. Självledarskapet har i princip samma betydelse som tidigare men användandet har ökat i hybridarbetet. / Problem statement: Hybrid work has become common after the pandemic. However, there is ambiguity about how leadership in the hybrid workplace should be designed to work best. Furthermore, studies show that social dimensions are affected by changes in trust, but also that self-leadership can increase trust between leaders and employees. Self-leadership is well suited to hybrid work where a higher degree of personal responsibility is demanded from employees.  Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how leaders in knowledge intensive organizations perceive that leadership has changed in the context of hybrid work. The importance of self-leadership is also investigated.  Method: A qualitative method was chosen, six leaders who lead with self-leadership were interviewed.  Results/conclusion: The leaders do not experience major changes in leadership, but clarity and communication have become more important. Self-leadership has not become more important but its use has increased in hybrid work.

Studiens syfte är att utforska hur fenomenet självledarskap upplevs. För att skapa fördjupad förståelse baseras studien på kvalitativ hermeneutisk metod inspirerad av fenomenologi. Empiri har inhämtats genom tre intervjuer med och fem självrapporter av medarbetare i yrken såsom vård, omsorg och förskola. Individuella upplevda erfarenheter har satts i ett sammanhang, genom begreppen i teorin KASAM. Resultatet visar unika individuella upplevelser, som tillsammans bildar en helhet, likt en mosaik. Medarbetarna leder sig själva tack vare regelföljande samt att ständigt ha människan i fokus, ser till att varje individ räknas, de utmanar med omsorg, blir starkare tillsammans med empati, har koll genom tålmodig tillit därtill är de viktiga i samhällets välfärd. Genom att fylla mellanrummet mellan delarna själv och ledarskap med mening och en känsla av sammanhang kan lärande och innovation äga rum. Unika mänskliga resurser, handlingsklokhet och hög social tillit är kittet som håller samman mosaiken av mening. Du är viktig!

This report was about employer branding focusing on health promotion and a good psychosocial work environment at company A. The company and the company’s participants from the interviews are anonymous. The purpose in this report was to see how employees and HR managers at company A perceive the psychosocial work environment, the most important strategies for health promotion and the psychosocial work environment and lastly if there were any solutions to possible challenges? The material came from interviews by employees and HR in other words it was qualitative research. The material resulted in common themes of self-leadership, areas of development, organizational culture,benefits, and network of colleagues. In conclusion all employees thrive and are perceived to be in good health at company A due to good health benefits even if the tempo can be high sometimes. There were some areas that needed improvement such as: increased support from managers to employees, employees wanting to be more involved in decisions, access to further development, and the consequences of working too much from home and self-leadership resulting in decreasing social support, knowledge sharing and as well company culture.

This research investigates the key characteristics of design leaders in the context of New Product Development (NPD) at the Fuzzy Front End (FFE) or early stage of this process. It particularly focuses on how design leaders communicate design to non-designers. It is often observed that designers struggle to communicate design to non-designers. Previous research has identified design leaders as competent design communicators. However, the definition and key characteristics of design leaders remain unclear. By reviewing the literature on leadership studies, design leadership and project leadership, it is evident that no single universal definition of leadership exists. The most common definition is that leaders apply their knowledge and skills to conduct activities and use their traits to influence other people’s actions. Leadership requires different characteristics for different tasks. To understand the characteristics of design leaders, triangulated research was employed at a real-life NPD project involving young designers and non-designers at early stages of NPD as part of the first study. All participants (N=32) were directly observed, interviewed in semi-structured interviews and administered with assistive questionnaires to compare design and non-design participants’ leadership and communication styles. The second study was in-depth, focusing on UK design leaders (N=11) through semi-structured interviews and based on deficiencies in leadership and communicating design, identified from the first study and the literature review. Comparative studies indicate that designers and design leaders vary their attitudes towards non-designers, motivation and communication style. This study highlights the key characteristics of design leaders: an epiphany by experiencing the entire NPD process, interest in the benefits of NPD stakeholders, a good understanding of design competency, reflectively flexible working attitude and strong, active listening. Thus, a conceptual model was formulated and evaluated, able to guide designers who wish to become design leaders and help to enhance design communication and relationships with non-designers.

I en omvärld i konstant förändring ställs det höga krav på individer, framför allt i kunskapsintensiva företag. Studien undersöker upplevelser och resonemang kring ansvar och lärande, hos individer som arbetar inom en konsultverksamhet. Att belysa hur en konsult ser på ansvar och livslångt lärande, i en kontext i ständig förändring. I studien genomfördes intervjuer med åtta konsulter i ett konsultföretag. Materialet spelades in, transkriberades och analyserades genom kodning och tematisering, först utan en teori, för att hitta de naturligt förekommande rösterna. I ett nästa steg analyserades teman utifrån begreppet agilt lärande med fyra huvudsakliga faktorer: Mental Agility, Results Agility, People Agility och Change Agility. Resultatet visar på att det finns ett omfattande ansvarstagande och tydligt eget uppfattat ansvar för lärande. Med ökad erfarenhet nyanseras bilden och oftare ser individen att mer ansvar ligger på henne själv, än omgivningen. De fyra övergripande teman som framkom var kultur, medskapande, bekräftelse och självreflektion som har tydlig överensstämmelse med faktorerna för agilt lärande. Resultatet visar på att det verkar finns en hög förmåga till ett agilt lärande hos konsulter i ett kunskapsintensivt företag, där vardagen innebär att kunna anpassa sig till konstant förändring. / In a constantly changing environment, high demands are placed on individuals, especially in knowledge-intensive companies. The study examines experiences and reasoning about responsibility and learning, in individuals working within a consulting business. To shed light on how a consultant looks at responsibility and lifelong learning, in a context of constant change. In the study, interviews were conducted with eight consultants at a consulting firm. The material was recorded, transcribed and was analyzed by coding and thematizing, first without a theory to find the naturally occurring voices. In a next step, themes were analyzed based on the concept of agile learning with four main factors: Mental Agility, Results Agility, People Agility and Change Agility. The result shows that there is a comprising sense of responsibility and clearly self-perceived responsibility for learning. With increased experience, the picture is nuanced and more often the individual sees that more responsibility lies with her, than with her surroundings. The four main themes that emerged were culture, co-creation, acknowledgement and self-reflection, which are clearly consistent with the factors of agile learning. The result shows that there seems to be a high ability for agile learning by consultants in a knowledge-intensive company, where everyday life means being able to adapt to constant change.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring det närmaste ledarskapets betydelse vid återgång i arbete efter sjukskrivning vid arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning tyder på att otydliga eller motstridiga krav från närmaste chef är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad sjukskrivning. Vi ville undersöka hur man som första linjes chef genom sitt ledarskap kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön och därmed stödja en mer hållbar återgång i arbete efter arbetsrelaterad sjukskrivning. Studien bygger på kvalitativ metod där 17 semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med legitimerade sjuksköterskor som vi kontaktat i ett yrkesforum på internet. Samtliga hade varit sjukskrivna för arbetsrelaterad stress under en period på minst tre månader. Vissa av respondenterna är numera åter i tjänst på den arbetsplats de sjukskrevs ifrån, medan andra har bytt arbetsgivare. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnande ut i två kategorier: resurser och krav, med tre underkategorier vardera. Underkategorier för resurser var Självledarskap, Kollegialt stöd och mentorskap samt Stöttande ledarskap. Underkategorier för krav var Arbetsbelastning och stress, Bristande ledarskap och Bristande psykosocial arbetsmiljö. Utifrån krav i arbetet såg vi att motstridiga och/eller otydliga krav från både chefer och kollegor bidrog till bristande psykosocial arbetsmiljö. Hög arbetsbelastning och stress över tid bidrog till etisk stress och risk för arbetsrelaterad stress med sjukskrivning som följd. Utifrån resurser i arbetet fann vi att positiv feedback och tillgänglighet från närmaste chef var exempel på ett stöttande ledarskap som i sin tur gynnade återgång i arbete. Andra skyddande faktorer var kollegialt stöd och mentorskap samt självledarskap. Något som särskilt stack ut i våra resultat var självledarskapets påverkan på återgång i arbete efter arbetsrelaterad ohälsa. / This essay aims to increase knowledge about the importance of immediate leadership when returning to work after sick leave in case of work-related stress. Previous research suggests that unclear or conflicting demands from immediate supervisors are one of the most common reasons for work-related sick leave. We wanted to investigate how unit managers, through their leadership, can improve the psychosocial work environment and thereby support a more sustainable return to work after work-related sick leave. The study is based on a qualitative method where 17 semi-structured interviews were conducted digitally with registered nurses whom we contacted in a professional forum on the internet. All had been on sick leave for work-related stress for a period of at least three months. Some of the participants are now back in service at the workplace they were on sick leave from, while others have changed employers. The interviews were analysed through qualitative content analysis. The results fall into two categories: resources and requirements, with three subcategories each. Subcategories for resources were Self-Leadership, Collegial Support and mentoring, and Supportive Leadership. Subcategories for requirements were Workload and stress, Lack of leadership and Lack of psychosocial work environment. Based on work demands, we saw that conflicting and/or unclear demands from both managers and colleagues contributed to a lack of psychosocial work environment. High workload and stress over time contributed to ethical stress and risk of work-related stress with sick leave as a result. Based on resources at work, we found that positive feedback and availability from the immediate manager were examples of supportive leadership, which in turn favoured a return to work. Other protective factors were peer support and mentoring as well as self-leadership. Something that particularly stood out in our results was the influence of self-leadership on returning to work after work-related illness.

Title: An active chain process of self-leadership: Dynamically practising self-leading strategies for sustainability. Keywords: Active and dynamic, Chain process of self-leadership, Self-leadership strategies Background: Sustainability is important and of current interest, requiring all organisations to be well-functioning, committed to sustainability and create strategic decisions for their long-term sustainability. Organisations thence benefit from training the employees into self-leaders, as it results in beneficial outcomes that lead to greatness within organisations, and hence society at large. Research question: Why do individuals succeed in maintaining and practising an active chain process of self-leadership? Purpose: This study aims to understand why individuals sustain maintaining an active chain process of self-leadership by dynamically practising self-leadership strategies, where they continue to be self-aware, manage and lead themselves, practice self-leadership strategies, attain self-efficacy and achieve beneficial outputs that in extension contribute to a more efficient and long-term sustainable society. To better understand what activates the chain process of self-leadership and creates the dynamic, the authors have developed a summarising model (see model 5.1 in chapter 5). Method: The study is of qualitative character with an abductive research approach, where the empirical data have been collected through semi-structured interviews and a collective case study design with ten informants who practise self-leadership, and then analysed by the Gioia method. Findings: The chain process of self-leadership is holistic and what maintains it active are feelings of well-being, competence, and efficacy, as well as succeeding, contributing to a greater good and seeing things in a greater context. Of significance is to be reminded and followed up regularly. Paper type: Master thesis

Välfärdssektorn i Sverige har sedan 1980-talet styrts med styrprinciper som till stor del hämtats från tillverkningsindustrin. Det har inneburit standardiserad arbetsdelning och managerialism vilket har medfört att professionernas handlingsutrymme kommit att inskränkas. Fokus för verksamheterna har varit mätbarhet och måluppfyllelse snarare än brukarens behov. Utmaningen avseende kompetensförsörjning inom de kommunala omsorgsverksamheterna idag innebär förutom att utveckla hållbara strategier för rekrytering att skapa förutsättningar som är hållbara för befintliga medarbetare. Under senare år har därför nya metoder för ledning och styrning av verksamheterna förespråkats. Dessa har fokus på tillitsskapande relationer mellan ledarskap, medarbetarskap och brukare. Till följd därav är det intressant att ta del av hur medarbetarna i en kommunal omsorgsverksamhet ser på sina förutsättningar hur de förhåller sig till sitt eget medarbetarskap samt deras möjligheter att utöva självledarskap. Detta studeras genom kvalitativ intervjustudie med sex medarbetare i en kommunal omsorgsverksamhet. Resultatet visar att medarbetarnas upplevelser av sina möjligheter att utöva medarbetarskap och självledarskap till stor del påverkas av uppgifternas karaktär. Det finns en hög motivation att utföra de arbetsuppgifter som direkt skapar mervärde för brukarna. Det är dock de mer standardiserade arbetsuppgifterna som är associerade med formellt ansvar vilket gör att upplevelsen av kontroll skiljer sig beroende på uppgift. Då medarbetarskap och ledarskap är tydligt sammanlänkade påverkar verksamhetens ledarstrategier möjligheten till att utöva medarbetarskap och självledarskap. Tillitsbaserad styrning och ledning utgår från ett tydligt brukarfokus, mer handlingsutrymme till professionerna och ökad möjlighet till kunskapsutveckling. / Since the 1980s, the welfare sector in Sweden has been governed by control principles that have largely been taken from the manufacturing industry. This has meant standardized division of labor and managerialism, which result in the professionals' room for maneuver has been reduced. The focus for the operations has been measurability and goal fulfillment rather than the user's needs. The challenge regarding the supply of skills in the municipal care activities today creates, in addition to developing sustainable strategies for recruitment, creating conditions that are sustainable for existing employees. In recent years, therefore, new methods for management and control of operations have been advocated. These focus on trust-building relationships between leadership, employees and users. Thereupon it is interesting to take part in how the employees in a municipal care operation view their conditions, how they relate to their own employeeship and their opportunities to exercise self-leadership. This is studied through a qualitative interview study with six employees in a municipal care operation. The results show that employees' experiences of their opportunities to exercise co-operation and self-leadership are greatly influenced by the nature of the tasks. There is a high motivation to perform the tasks that directly create added value for users. However, it is the more standardized tasks that are associated with formal responsibility that make the experience of control different depending on the task. As employeehood and leadership are clearly linked, business leadership strategies affect opportunities to exercise employeehood and self-leadership. Trust-based management and governance is based on a clear user focus, more room for maneuver for professionals and increased opportunities for knowledge development.

I en tid där en ny lågkonjunktur ökar pressen på företag att öka vinster och minska kostnader har engagerade medarbetares bidrag visat sig ha en avgörande roll. Trots detta utgör andelen engagerade medarbetare endast en femtedel av medarbetarna på Sveriges organisationer. De flesta medarbetare känner sig osäkra på sin uppgift eller om ledningen ens vill ha deras hjälp. Om engagerade medarbetare är nyckeln till organisationens överlevnad, varför nyttjas den inte i större utsträckning? Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur delaktiga och engagerade medarbetare bidrar till förbättringsarbete utifrån frågeställningarna “Hur bidrar engagerade medarbetare till förbättringsarbetet?” och “Hur kan organisationer öka medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet?”. Den teoretiska referensramen tar avstamp ur två av värderingarna som används inom offensiv kvalitetsutveckling: Skapa möjlighet för alla att vara delaktiga och arbeta ständigt med förbättringar. Studien utfördes utifrån en i huvudsak kvalitativ forskningsstrategi, genom utskickandet av en enkät. Enkätens utfall bekräftade tio identifierade faktorer från litteraturstudien som påverkar medarbetarengagemang. Studien visade vikten av bekräftelse och uppskattning, såsom belöning kopplat till engagemang och lyfte fram ytterligare en aspekt: Engagemang sprider engagemang. Forskningsfrågorna besvarades genom följande slutsatser: -        Engagerade medarbetare bidrar till förbättringsarbetet genom delaktighet, gott medarbetarskap, ett mer frekvent behovsinriktat idéflöde, självledarskap och genom att sprida engagemang i en lärande, idédriven organisationskultur. -        Organisationer kan öka medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet genom att öka medarbetarengagemang, säkerställa progress och tillhandahålla tillfredsställande arbetsmiljö och arbetssätt. / At a time when a new recession is increasing the pressure on companies to increase profits and reduce costs, the contribution of engaged employees has proven to be crucial. Despite this, the percentage of engaged employees only makes up a fifth of the employees at the organizations in Sweden. Most employees feel uncertain about their role or whether management even wants their help. If engaged employees hold the key to the organization's survival, why is it not used to a greater extent? The purpose of this study has been to investigate how participating and engaged employees contribute to improvement work based on the following questions "How do engaged employees contribute to the improvement work?" and "How can organizations increase employee participation in improvement work?". The theoretical frame of reference is based on two of the values used in offensive quality development: Create the opportunity for everyone to participate and work continuously with improvements. The study was carried out based on an essentially qualitative research strategy, by sending out a questionnaire. The outcome of the survey confirmed ten identified factors from the literature study that affect employee engagement. The study showed the importance of affirmation and appreciation, such as rewards linked to engagement and highlighted another aspect: engagement spreads engagement. The research questions were answered through the following conclusions: -        Engaged employees contribute to the improvement work through participation, employeeship, a more frequent need-oriented flow of ideas, self-leadership and by spreading engagement in a learning, idea-driven organizational culture. -        Organizations can increase employee participation in improvement work by increasing employee engagement, ensuring progress and providing satisfactory work environment and working methods.

No description available.