Pearl Harbor and 9/11 have been compared together since the 9/11 attacks. This thesis analyzes the two from the viewpoints of the politicians, the media, and finally the effects on culture. Sources were gathered from newspapers, books, journal articles, government resources, and internet web sites. Pearl Harbor and 9/11 are similar on the surface, but upon looking into further circumstances, dissimilarities are found between the two events. With sixty years between the two events the outcome and delayed reactions are different, but the initial response is similar.

The National Commission on Terrorist Attacks attributed the September 11 attacks on the U.S. homeland to the terrorists' exploitation of "deep institutional failings." These findings are similar to the conclusions of the Presidential Commission investigating the 1986 Challenger accident and the Columbia Accident Investigative Board (2003). Generally Commissions aim to provide the fullest possible account of events contributing to the catastrophe under investigation and to identify lessons learned, but avoid specifying responsibility and accountability. For this reason, various commission reports have been criticized for being abstract and shallow. These criticisms make a valid point. How commissions make sense of failures has real consequences in terms of preventing reoccurrences. If these accounts do not satisfactorily address the question, How did this happen?, clear prophylactic measures for the future also remain unspecified. This dissertation calls into question the usefulness of current constructions of system failure that focus solely on the abstract role of the institution or system in creating the conditions for failure. For the purpose of acquiring insight into our current narratives of system failure and accountability, the 9/11 Public Hearing Transcripts are analyzed. This research is a qualitative textual analysis of excerpts from the Transcripts related to both pre-9/11 intelligence failures and accountability. Using Weick's view of sensemaking to gain a better understanding of our current constructions of system failure/resilience and accountability, this research identifies the dominant constructions of pre-9/11 intelligence failures and accountability that are documented in the 9/11 Public Hearing Transcripts and the sensemaking resources that reinforce and solidify these constructions. Verbatim excerpts from the 9/11 documents are included to support claims. The theory of autopoiesis, a form of systems theory, is introduced as an alternative resource for constructing narratives on system-environment relationships and accountability. Leadership practices that foster system resilience and individual accountability for system-wide performance are presented.

<p> </p><p>Denna uppsats är en jämförelse av hur terroristdåden den 11 september 2001 i USA och den 11 mars 2004 i Spanien framställdes i Dagens Nyheter. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur terroristdåd utförda av Al Qaeda framställs i Dagens Nyheter på två olika kontinenter. Uppsatsen bygger på material från litteratur om terrorism som begrepp och dess gestaltning i media, samt tidningsartiklar om dåden från Dagens Nyheter. En diskursanalys har vidare genomförts på tidningsartiklarna för att kunna se likheter och skillnader i framställningen av text kring dessa dåd. Kodningen och jämförelsen har skett genom en dimensionering av olika företeelser som återfunnits i artiklarna. På detta vis framkom en skillnad i framställningen på dessa olika kontinenter i media. Dådet den 11 september erhåller ett större utrymme i Dagens Nyheter och framställs genom en krigsdiskurs som angår alla demokratiska länder i världen. Amerikanerna framställs i sammanhanget som ett folk som aldrig tidigare upplevt terrorism. Detta medan den 11 mars framställs genom en nedtonad terroristdiskurs som gör händelsen beskedlig och till något alldagligt och en närmare beskrivning av händelseförloppet uteblir. Dådet på denna kontinent angår endast Europa och européerna framställs som ett folk med stor erfarenhet av terrorism och våld. I båda dåden förekommer en vi-och-dem-diskurs, men inriktad på olika företeelser. I dådet den 11 september gestaltas detta genom en motsättning mellan den demokratiska västvärlden och de islamistiska länderna. Detta medan dådet den 11 mars påvisar en motsättning mellan europeiska medborgare och de säkerhetstjänster som fått i uppgift att lösa problemet med terrorism, men som i sammanhanget framställs som opålitliga hemlighetsmakare.</p>

<p>Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.</p>

<p>The United Nations has a responsibility to combat acts of international terrorism, as they constitute a threat to international peace and security. In spite of this, there exists no generally accepted definition of the phenomenom within the UN. By examining resolutions on terrorism, this thesis aims to evaluate the UN’s policy on terrorism since the end of the cold war until 2003. The results show that the UN’s attitude towards terrorism eversince the end of the cold war has been condemning, but that the the events of September 11th 2001 has contributed to an even more firm approach to the problem. Furthermore, it can be established that before September 11th 2001, the UN acted in response to states being responsible for acts of terror. After that date the UN has had to deal with terrorism committed by unknown actors that don’t have any governmental connection.</p>

<p>Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008. Sammanfattning Undersökningens syfte har varit att undersöka gymnasielärares didaktiska tankar angående historieämnet genom en nutidshistorisk händelse som bombattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Behandlas den och i så fall hur? Detta tar vi reda på genom intervjuer. Studiens underlag är baserat på semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta gymnasielärare, tre kvinnliga och fem manliga lärare, på en skola. Studiens teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning kring didaktik och ämnesdidaktik. Studiens resultat påvisar att nutidshistoria är ett ämne som får en undanskymd plats i undervisningen. Dock ansåg lärarna att nutidshistoria var en viktig del i undervisningen. Huruvida 11 september var en viktig del av undervisningen fanns det olika synpunkter på. Tänkbara orsaker till att inte ta upp en nutidshistorisk händelse är tidsbrist, såväl elevernas som lärarnas bristande intresse samt elevernas bristande förkunskaper. Man kan även se att lärarna tycker att eleverna hindrar dem i deras vilja att utveckla kurserna. Lärarna ansåg att historia och samhällskunskap inte kan skiljas åt, dessa ämnen går in i varandra för mycket. 11 september tyckte de lärare som var verksamma i båda ämnena hörde hemma i samhällskunskapen. Lärarna ansåg att historieämnet borde förändras på ett eller annat sätt. Några slutsatser man kan dra av detta arbete är att man som lärare måste distansera sig och fråga sig varför man gör de val man gör. Som lärare måste man utveckla och använda sig av sin didaktiska kompetens. Att använda sig av rutinisering i undervisningen kan ha både sina fördelar och nackdelar, bara man är klar över vilket syfte och vilket mål man har med undervisningen kan det vara till en stor hjälp. Nyckelord: nutidshistoria, 11 september 2001, didaktik, didaktisk kompetens, gymnasielärare, historia</p>

No description available.

The TV show is a central focus of American life, one that not only reflects but also produces social imaginaries for the American audience that support the way people interact and engage with reality. It is the nation’s most influential storyteller, which dominates the nation’s imagination and understanding of reality. This dissertation explores the political and cultural meanings of four TV shows from the George W. Bush era: The West Wing (1999-2007), Deadwood (2004-06), The Wire (2002-08) and Heroes (2006-10). In examining these TV shows, this dissertation aims to shed light on both the origins of the state of exception, its conduct, its purpose, and the possibility of meaningful critique of or resistance to the state of exception. Chapter I discusses The West Wing, focusing on President Bartlet’s decision-making process regarding the assassination of Abdul Shareef, so as to elucidate the decisive actions of a sovereign figure in a state of exception. Chapter II explores Deadwood’s resurrection of the nineteenth-century mining camp in our twenty-first century, in terms of the capitalist state of exception. In discussing the show’s portrayal of the conflicts among the main characters, this chapter reveals that the same sovereign logic of exception is innate in the expansion of capitalism. Chapter III examines The Wire’s depiction of rebellious petty-sovereigns such as Major Colvin, Detectives McNulty and Freamon. According to The Wire, the claims of equality are deeply urgent in the bleak reality of contemporary America. With their commitment to equality and justice, the petty-sovereigns intervene in the bleak reality in their subversive ways. Chapter IV explores Heroes’s rendering of the main characters’ struggles against a fictional national emergency, the Company’s conspiracy to blow up half of New York City. In this chapter, I argue that Heroes portrays a political subject that attempts to constitute itself outside biopolitical sovereign power—what Hardt and Negri would call the advent of the multitude. While explicating the struggles of the main characters, I argue that its limitation in envisioning a new world underscores how contemporary critics fail to see past sovereign politics when they imagine another world. / English

Thesis (Ph.D.)--University of Delaware, 2006. / Principal faculty advisor: Joel Best, Dept. of Sociology. Includes bibliographical references.

Project (D. Min.)--Iliff School of Theology, 2006. / Includes abstract. Includes bibliographical references (leaves 121-123; 126-146).