Purpose - The purpose of this study is to explore the challenges that emerge and the capabilities needed when operating within a service network to achieve servitization. In doing so, we provide a contingency framework that presents seven capabilities that mitigate five potential challenges that emerge when operating in a service network, enabling a smoother journey towards servitization. Method - To fulfill the purpose of the study, an explorative single case study research approach has been employed at a Swedish company that acts as an external service facilitator involved in a service network. Consisting of an incumbent OEM firm of consumer durables and construction equipment based in Sweden and its retailers. In total, 22 interviews were conducted in three waves with actors representing the whole network, providing a multi-actor perspective on the network’s operations. These interviews were then analyzed using a thematic analysis. Findings - The study has resulted in seven presented capabilities: Communication, Collaboration, Product and customer knowledge, Adaptability, Leadership, Digitalization, and Innovation. As well as five identified challenges: Implementing a new mindset, Resistance to change, Managing multiple actors, Adopting a new technology, and Identifying the right partners that emerge when operating in a service network. These were then matched in a contingency framework in order to determine the capabilities' proficiency in mitigating each challenge. Theoretical contributions - This study adds to prior literature by applying a multi-actor perspective, highlighting the servitization journey of service networks. We complement current findings by proposing that service network actors, indeed, play a crucial role in a manufacturer's servitization efforts. Furthermore, the study extends prior literature's findings that actors experience different challenges in their servitization efforts depending on their position within the service network. Lastly, we build on prior literature by highlighting important capabilities needed within a service network. Practical contributions - This study contributes to managers' understanding of operating in a service network, which could aid managers to become proactive rather than reactive in their daily operations. Our findings aid managers in being attentive to the five challenges that we have presented, as well as ensuring that the capabilities that can mitigate these are developed within the service network.  Limitations and future research - The study has been conducted as a single case study in the consumer durables industry in the initial stages of servitization. Therefore, future research could benefit from exploring a wider range of industries, collecting a wider set of data to both confirm the identified capabilities and challenges, as well as to finding new ones.

Background and problem More and more companies are now developing from only delivering a single product to now also deliver services. These transformations into servitization bring both risks and benefits to companies making the transition. The benefits of servitization is a well-defined area in the academic literature. A few identified authors describe a gap in the literature around risk management of servitization, with special emphasis on how the role of leaders is important for servitization risk management. The study is based on the problematization of how leaders handle and act when incurring the risk that may arise in the implementation of service logic. Aim The purpose of this study is to investigate how business leaders within finance, strategy, and organizational development manage the risks associated with servitization in manufacturing companies. Method and Theory The theoretical framework is based on the current academic literature on risk management and leadership. The theory is based on two essential areas, risk management strategies and leadership styles. Where it provides a basic understanding of the subject and focuses on six main strategies and three essential leadership styles to manage the risks that may arise with servitization. Our conclusions have been reached by performing a qualitative study. The data collection was conducted through nine semi-structured interviews from seven different manufacturing companies. The data has been analyzed through thematic analysis which forms the basis for the study's conclusions. Findings The findings show that the risks that are identified in the study are categorized into five types, business risk, quality and competence, short-term customer relationship, brand, and culture. The result also shows that the most commonly used leadership style is participatory and relationship-based leadership style. The main risk management strategy was focused on the risks facing the sales team at the company and managing the customer relationship. The conclusion, therefore, justifies that participation- and relationship-oriented leadership is the most prevalent leadership, where all types of risk management strategies are represented. Educational- and integrative risk management strategies are most prevalent in all three leadership styles and are used to manage the greatest risk. / Bakgrund och problemdiskussion Att övergå från att vara ett produktbaserat företag till att även erhålla tjänster har en alltmer framträdande roll i samhället. Fördelarna med tjänstefiering finns representerade i litteraturen och är ett väl omskrivet område. Vissa av litteraturens författare skriver att de finner en saknad vid riskhantering av tjänstefiering, med särskild vikt för hur ledarnas roll är betydandeför tjänstefieringens riskhantering. Studien grundas i problematiseringen kring hur ledarna hanterar och agerar vid de risker som kan att uppstå vid en implementering av tjänstelogik. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur företagsledare med uppgifter inom ekonomi, strategi eller organisationsutveckling hanterar risk vid tjänstefiering i tillverkande företag. Metod och teori Det teoretiska ramverket utformas efter en övergripande bild av riskhantering och ledarskap. Teorin utgår ifrån två väsentliga aspekter, riskhanteringsstrategier och ledarskapsstilar. Där en grundläggande förståelse inom ämnet delges, vilken inriktar sig på sex huvudsakliga strategier och tre väsentliga ledarskapsstilar för att hantera riskerna som kan uppstå vid en tjänstefiering. Studien genomförs med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Datainsamlingen harutförts genom nio semistrukturerade intervjuer i sju tillverkande företag. Datamaterialet haranalyserats genom tematisk analys vilket vidare ligger till grund för studiens slutsatser. Resultat Studiens resultat visar på att de risker som identifierats kan kategoriseras till fem typer, affärsrisk, kvalité och kompetens, kortsiktig kundrelation, varumärke och kultur. Resultatet påvisar även att den ledarstil som används mest är deltagande- och relationsbaserad ledarstil. Den främsta riskhanteringsstrategin framgick till att vara inriktad på de risker som säljteamet på företaget står inför samt hur kundrelationer hanteras. Slutsatsen motiveras därför till attdeltagande- och relationsorienterat ledarskap är det mest förekommande ledarskapet, där allatyper av riskhanteringsstrategier är representerade. Utbildande- och integreranderiskhanteringsstrategier är mest förekommande i alla tre ledarskapsstilar och används för att hantera de största riskerna.

Background: To remain competitive in Industry 4.0, B2B suppliers must develop new and increasingly advanced digital services by incorporating AI. However, although being of interest to practitioners, academic research on successful AI implementation in B2B functional domains is lacking. Consequently, academics have stressed the importance of developing comprehensive frameworks within B2B marketing to accelerate the creation of strategic roadmaps for AI implementation. Purpose: The purpose of this study is to explore how AI can be utilized to enhance digital servitization, according to the perspectives of one supplier and several of its customers. The aim is to provide a framework that can assist practitioners in implementing value-adding AI services. Method: To fulfill the exploratory purpose of this study, a qualitative single-case research design was applied. The empirical data was collected through twelve in-depth semi-structured interviews.  Utilizing an inductive approach, the data has been analyzed and interpreted through a thematic analysis. Conclusion: Incorporating a complete S-D logic mindset by implementing the AI solution based on all five axioms was found to enhance digital servitization. A model displaying various servitization activities connected to these axioms arose, emphasizing their collective impact. Additionally, suppliers may enhance digital servitization through the implementation of AI by engaging in three transformational mechanisms, namely customization, automation, and agile co-development.

I en värld där tjänstefieringsprocessen blivit alltmer vanlig och där konsumenterna börjar övergå i en förändring från att äga produkter till att i stället äga rätten att använda dem, har flera typer affärsmodeller uppstått som gör detta möjligt. En av dessa är produkt som en tjänst (Product as a Service - PaaS), som är ett relativt nytt koncept där kunden inte äger produkten, utan snarare betalar för tillgången till den. I och med att PaaS är ett relativt nytt fenomen och få studier har gjorts gällande implementationen av PaaS, syftar det här examensarbetet till att undersöka hur företag kan utföra en lyckad implementation av PaaS. Närmare bestämt ämnas följande frågeställningar besvaras: vilka är drivkrafterna och utmaningar för övergången till en PaaS-modell, samt vilka åtgärder måste vidtas och vilka förmågor krävs för att utföra en lyckad PaaS-implementation.  Referensramen är uppbyggd av relevanta artiklar inom områdena tjänstefiering, funktions-försäljning och PaaS. Utöver att förklara och koppla ihop relevanta begrepp beskrivs även de drivkrafter, utmaningar, åtgärder och förmågor som presenterats i tidigare litteratur. Det empiriska arbetet består av en kvalitativ studie där 14 respondenter med relevant kunskap inom ämnet, och som är verksamma inom företag som på något sätt stött på PaaS, intervjuas. Utifrån intervjuerna sammanställs empiriska data för att sedan i analysen jämförs mot den data som beskrivs i referensramen. I analysen resoneras det även om vilka drivkrafter, utmaningar, åtgärder och förmågor som anses vara mest relevanta. Analysen mynnar sedan ut i fyra slutsatser som svarar på frågeställningarna och besvarar syftet kring hur företag kan gå till väga för att lyckas med en PaaS-implementation. Den första slutsatsen är att de främsta drivkrafterna är att komma närmare sina kunder, bredda sitt erbjudande och ökad lönsamhet. Den andra är att de främsta utmaningarna är finansieringen och att det är svårare att sälja tjänster än produkter. Den tredje slutsatsen mynnar ut i att de främsta åtgärderna är att påvisa fördelarna med erbjudandet och att utbilda säljarna i en PaaS-försäljning. Den fjärde och sista slutsatsen kommer fram till att för en PaaS-lösning är det viktigt att inneha förmågor som gör det möjligt att transformera organisationen och paketera PaaS-lösningen, förslagsvis genom att använda insamlade data. / In a world where the servitization process has become increasingly common and where consumers are beginning to transition from owning products to instead owning the right to use them, several types of business models have emerged that make this possible. One of these is Product as a Service – PaaS, which is a relatively new concept where the customer does not own the product, but rather pays for the access to use it. As PaaS is a relatively new phenomenon and few studies have been done on the implementation of PaaS, this thesis aims to investigate how companies can conduct a successful implementation of PaaS. More precisely, the following research questions aims to be answered: what are the driving forces and challenges for a transition to a PaaS-model, and what actions and capabilities are required to perform a successful PaaS-implementation.  The frame of reference is made up of relevant articles in the areas of servitization, function sales, and PaaS. In addition to explaining and connecting relevant concepts, the driving forces, challenges, actions, and abilities presented in previous literature are also described. The empirical work consists of a qualitative study where 14 respondents, with relevant knowledge of the subject, who also are active in companies that have encountered PaaS in some way, were interviewed. The empirical data from the interviews are compiled and later in the analysis compared against data described in the frame of reference. The analysis also discusses which driving forces, challenges, actions, and capabilities are considered most relevant. The analysis is later synthesised into four conclusions that answer the research questions and fulfils the purpose of this thesis. The first conclusion is that the most important driving forces are: getting closer to their customers, broadening their offer, and increasing profitability. The second conclusion is that the main challenges are: financing, and that it is more difficult to sell services than products. The third conclusion is that the main actions are: highlight the benefits of the PaaS-offer and educate the salesforce in PaaS-selling. The Fourth and final conclusion is that the main capabilities are: transforming the organization and packaging the PaaS solution.

Potenziell disruptive Technologien sind schwer zu vermarkten, weil sie mit Werten verbunden sind, die für etablierte Unternehmen neu sind. Ohne geeignete Geschäftsmodellinnovation gelingt es den etablierten Unternehmen nicht, neue, potenziell disruptive Technologien auf den Markt zu bringen. Die aufkeimende Literatur über disruptive Innovationen bietet nur begrenzte Empfehlungen zu spezifischen Geschäftsmodellelementen, die dazu dienen können, potenziell disruptive Technologien zu integrieren. Um diese Forschungslücke zu schließen, wird in dieser Arbeit untersucht, wie große Pharmaunternehmen Biotechnologien in die Gestaltung ihrer Geschäftsmodellinnovation einbezogen haben, um erfolgreiche Elemente der Geschäftsmodellgestaltung zu ermitteln. Es wird ein qualitativer Forschungsansatz gewählt, der aus drei Studien besteht. Zunächst werden nach einer systematischen Literaturrecherche zur Geschäftsmodellforschung in der pharmazeutischen Industrie 45 Arbeiten ausgewählt und qualitativ ausgewertet. Zweitens werden qualitative halbstrukturierte Interviews mit 16 Experten in großen Pharmaunternehmen geführt. Die Transkripte werden mit der Methode der Qualitativen Inhaltsanalyse ausgewertet. Schließlich wird eine Clusteranalyse durchgeführt, um den von allen digitalen Angeboten großer Pharmaunternehmen vorgeschlagenen und gelieferten Wert zu ermitteln. In dieser Arbeit werden erstmals zwei Geschäftsmodelle großer Pharmaunternehmen aus der Zeit vor und nach der Einführung der Biotechnologien beschrieben. In dieser Arbeit wird argumentiert, dass für die Anpassung an potenziell disruptive Technologien folgende Geschäftsmodellelemente empfohlen werden: Kollaborationsportfolios und digitale Servitisierung. Erstens sollten etablierte Unternehmen ein Portfolio von Kooperationsformaten entwickeln, indem sie die Breite der Partner (einschließlich der Wettbewerber) diversifizieren und alle Aktivitäten in ihrer Wertschöpfungskette abdecken. Zweitens sollten die etablierten Unternehmen den Wert, den sie anbieten, und die Art und Weise, wie sie diesen Wert für etablierte und neue Kundensegmente bereitstellen, innovativ gestalten, indem sie ihre Produkte mit ergänzenden Dienstleistungen bündeln, insbesondere mit solchen, die digital ermöglicht werden. Digitale Dienstleistungen dienen dazu, die Bedürfnisse der Kunden mit denen des Herstellers zu verknüpfen. Neben der Weiterentwicklung der Theorie über disruptive Innovationen können die empfohlenen Elemente des Geschäftsmodells von führenden mittelständischen Pharmaunternehmen (z. B. Fresenius oder Servier) und Unternehmen aus anderen Branchen direkt genutzt werden, um andere potenziell disruptive Technologien zu vermarkten. Diese Forschung unterstützt politische Entscheidungsträger bei der Entwicklung von Strategien zur Förderung der Kommerzialisierung potenziell disruptiver Innovationen in ihrem spezifischen Kontext. / Potentially disruptive technologies are challenging to commercialize because they are associated with values new to established firms. Without fitting business model innovation, incumbent firms fail to bring new potentially disruptive technologies to the market. The burgeoning literature on disruptive innovation provides only limited recommendations on specific business model elements that can serve to accommodate potentially disruptive technologies. To close this research gap, this thesis explores how big pharmaceutical firms accommodated biotechnologies in the design of their business model innovation to discover successful business model design elements. A qualitative research approach consisting in three studies is adopted. First, following a systematic literature review on business model research in the pharmaceutical industry, 45 papers are selected and qualitatively analyzed. Second, qualitative semi-structured interviews are conducted with 16 experts in big pharmaceutical firms. The transcripts are analyzed using the qualitative content analysis method. Finally, a cluster analysis is conducted to identify value proposed and delivered by all digital offers of big pharmaceutical firms. This thesis is the first to describe two business model designs of big pharmaceutical firms from before and since the accommodation of biotechnologies. This research argues that business model designs recommended for the accommodation of potentially disruptive technologies are collaboration portfolios and digital servitization. First, established firms should devise a portfolio of collaboration formats by diversifying breadth of partners (including competitors), and by covering all activities in their value chain. Second, incumbent firms should innovate in the value they offer and how they deliver it to mainstream and new customer segments though bundling their products with complementary services, especially those that are digitally enabled. Digital services serve for back-coupling customers’ needs with the producer. Besides advancing theory on disruptive innovation, the recommended business model design elements can be directly used by top midsize pharmaceutical firms (e.g., Fresenius or Servier) and firms from other industries to commercialize other potentially disruptive technologies. This research supports policy makers in devising strategies for the promotion of the commercialization of potentially disruptive innovations in their specific contexts.

Technological transformations are changing the demands within the transportation industry in terms of services, consequently affecting the value proposition of original equipment manufacturers (OEMs), thus calling for the need for initiatives in servitization. Responding to this, manufacturers are initiating partnerships with external actors to secure resources, competency and similar. However, the topic of this is relatively- unexplored for manufacturers within the heavy-truck industry, contributing to uncertainties regarding the elements needed for partnerships and successful servitization initiatives within this context. Hence, the purpose of this thesis has been to investigate relational changes between actors caused by higher levels of servitization inthe heavy-truck industry. To fulfill this, a case study was conducted with a central focus on two heavy-truck and seven other connected actors OEMs in Sweden. The study has been of qualitative character and utilizes theory concerning ecosystem transformation in conjunction with product-service systems.  The findings underline eight partnership elements crucial for navigating servitization in the heavy-truck industry, with implications for collaborative efforts and in-depth partnerships within the OEM ecosystem. Further, it is argued that these elements have to be considered in the context of transforming the business model for OEMs towards being more service-oriented. Thus, the influences on network tactics are elaborated upon for the business models in the product-service system. Overall, it is concluded that servitization within the heavy-truck industry is necessary for OEMs in order to acquire future competitive advantage parallel to technological transformations, and establishing partnerships is considered to aid in this due to the ever-changing landscape in the transportation industry calling for the need of strategic collaboration efforts. / Utvecklingar inom teknologi förändrar kraven för transportindustrin när det gäller tjänster, vilket påverkar värdeerbjudandet hos så kallade originalutrustningstillverkare (OEM:er), och kräver initiativ för tjänsteutveckling. Som svar på detta inleder tillverkare partnerskap med externa aktörer för att säkra resurser, kompetens och liknande. Detta är dock relativt outforskat gällande tillverkare inom lastbilsindustrin, vilket bidrar till osäkerheter kring vilka delar som behövs för partnerskap och framgångsrik tjänsteutveckling i detta sammanhang. Syftet med detta examensarbete har därför varit att undersöka relationsförändringar mellan aktörer orsakat av högre nivåer av tjänsteutveckling inom lastbilsindustrin. För att uppfylla detta genomfördes en fallstudie med centralt fokus på två svenska lastbilstillverkare och sju andra aktörer med kopplingar till dessa. För att uppfylla detta genomfördes en fallstudie med centralt fokus på två tunga lastbilar och sju andra anslutna aktörer till dessa OEM:er i Sverige. Studien har varit av kvalitativ karaktär och använder teori om ekosystems-transformation i samband med produkt-tjänstesystem.  Resultaten understryker vikten av åtta partnerskapselement som har identifierats som kritiska för att navigera tjänsteutvecklingen inom lastbilsindustrin, och alla ger implikationer för kollaborativa aktiviteter och djupgående partnerskap inom ett OEM-ekosystem. Vidare argumenteras det att dessa element måste beaktas i sammanhanget för att transformera OEM:ernas affärsmodeller mot att bli mer tjänsteorienterade. Fortsättningsvis så diskuteras dessa elements påverkan på nätverksstrategier i produkttjänstesystem. Sammanfattningsvis så dras slutsatsen att tjänsteutveckling inom lastbilsindustrin är viktigt för OEM:erna för att få framtida konkurrensfördelar i en miljö kantad av teknologiska transformationer. Detta ständigt föränderliga landskapet beaktas behöva kollaborativa insatser och slutsatsen dras att etablering av partnerskap hjälper i detta.

Purpose - The purpose of the thesis is to attend to apparent knowledge gaps in digital servitization andecosystem orchestration literature concerning: (1) understanding of the internal role distribution when orchestrating ecosystems in digital servitization; (2) need for increased knowledge on the capabilities required for ecosystem orchestration. To fulfill this purpose, the following objective was derived: how procurement can develop dynamic capabilities to orchestrate ecosystem-organization collaboration in digital servitization. Method - This thesis is built on a qualitative methodology using an inductive approach. Utilizing multi-actorperspectives on a single case study on a leading global manufacturing firm within the vehicle and transport industry. The studied procurement function within the case firm is currently in an early phase of building ecosystem collaborations to support the firm's overall digitalization and servitization journey. More than 40 interviews were conducted spanning across: various roles within the procurement function, various roles across other functions within the case firm tied to the procurement function, as well as other external actor's viewpoints. The interviews were analyzed through a thematic analysis approach. Findings - By building on the well-established dynamic capabilities perspective as a theoretical lens, the findings of this thesis reveal nine sets of capabilities within the respective clusters sensing, seizing, and reconfiguring. In addition, four groups of underlying preconditions, referred to as enablers, were identified. We combine these insights into a framework underscoring the need for both capability development but also supporting enablers for successful development and utilization of said capabilities. The framework thus summarizes our key findings whilst illustrating interdependencies between the identified capabilities and enablers, showcasing that procurement must both develop routines and leverage the enablers, to successfully transition into a role in which they orchestrate ecosystem-organization collaboration. Implications - Through empirically explicating key capabilities, enablers and their interdependence, our thesis provides broad implications for management and strategy research relating to dynamic capabilities for orchestrating ecosystems in digital servitization. Furthermore, we also contribute to the scarce literature on procurement tied to these research streams. Additionally, our findings carry implications for procurement managers guiding them in how to strategically adjust to the continuously transformative industry landscape shaped by the trends digitalization, servitization and their interplay. This through rethinking the role of procurement as an orchestrator for innovation and value co-creation within the organization as well asassociated ecosystems, as well as paving the path for transitioning into such a role. Limitations and future research - This thesis is generally bound to a single case study within a set industry segment, at an early phase of rethinking procurement and ecosystem collaborations. Further research is suggested to validate our findings through larger datasets, other study methodologies and expand into other contexts. For instance, focusing on cross-industry comparisons or analyzing procurement's role and capability needs depending on the different stages of ecosystem evolution. To drive a truly dynamic firm, we further suggest investigating what role different internal functions (e.g., sales, engineering, IT) with benefit can undertake in the ecosystem depending on varying ecosystem actors, structure and maturity.

One of the most current situations for businesses to deal with is the highly competitive markets. Organizations often deal with this by including more services into their offerings to become more attractive to their customers, termed servitization. Despite this, there is considerable concern when it comes to the implementation of some kinds of services, more specifically Asset Efficiency Services (AES). There is a gap in the existing literature regarding how suppliers should approach their customers for AES implementation. This study investigates how suppliers should set up relationships to succeed with new AES offerings. A qualitative approach, that conducts a case study of a Swedish service company, is used in this study to collect data through semi-structured interviews with both suppliers and customers to accumulate two perspectives. A thematic analysis was utilized to analyze the collected data. Empirical findings show important aspects for the suppliers to consider while approaching customers with AES. The conclusion points out implications for the suppliers that are supported by existing literature, to establish advantages for implementing services. Moreover, the study contributes to new perspectives from highlighted aspects while approaching customers with AES that couldn’t be found in the existing literature. / I dagsläget är de konkurrensutsatta marknaderna något som organisationer behöver hantera för att förbli konkurrenskraftiga. För att hantera denna situation har organisationer nu börjat inkludera tjänster till sina erbjudanden med avsikt att bli mer attraktiva hos kunderna, detta kallas för tjänstefiering. Trots detta finns det svårigheter när det kommer till implementering av vissa typer av tjänster, mer specifikt Asset Efficiency Services (AES). För närvarande finns ett betydande gap i den existerande litteraturen när det kommer till hur leverantörer bör närma sig sina kunder för att möjliggöra implementering av AES. Därför har denna uppsats för avsikt att utreda hur leverantörer bör upprätta relationer tillsammans med kunderna genom Customer Success Management (CSM) för att underlätta implementering av AES. Denna studie harett kvalitativt tillvägagångssätt, där en fallstudie av ett medelstort svenskt tjänsteföretag används för att samla in data genom semi-strukturerade intervjuer med både kunder och leverantörer för två perspektiv. En tematisk analys utnyttjas sedan för att kunna analysera den insamlade datan. De empiriska resultaten visar viktiga aspekter för leverantörerna att ta hänsyn till i närmandet av kunder med AES och slutsatsen presenterar implikationer för leverantörer, som är styrkta av existerande litteratur, för att upprätta fördelar för implementering av tjänster. Studien bidrar dessutom med nya perspektiv från uppmärksammade aspekter i närmandet av kunder med AES som inte har hittats tidigare i litteraturen.

Tjänstefiering är en kontinuerlig process som hjälper tillverkningsföretag att addera tjänster till deras etablerade produkter. Gränsen mellan tjänster och produkter blir allt mer suddig och trenden mot ett tjänsteorienterat företag av traditionella produktorienterade företag medför stora förändringar inom många industrier. En av de industrierna är tillverkningsindustrin där krav på resurseffektiv produktion ökar. Detta arbete fokuserar på lastbilsbranschen i Sverige där det ses en tydlig utveckling av erbjudande som består av tjänster och produkter tillsammans. Dessutom står denna bransch för höga utsläpp som belastar miljön. Genom att erbjuda tjänster förväntas lastbilsbranschen både skapa bättre kundrelation och förlänga produkternas livscykel. En lyckad implementeringen av produkter och tjänster kallas för ett ”product service-system” (PSS). Det finns tre olika typer av PSS: Produktorienterad, Användningsorienterad och Resulatatorienterad PSS. Lastbilsbranschen i Sverige präglas främst av ett Produktorienterad PSS men de stora tillverkningsföretagen har tjänster från alla olika PSS. Scania som en ledande svensk lastbilstillverkare erbjuder en blandning av tjänster. Deras tjänsteportfölj inkluderar bland annat reparation, underhåll, uppgradering och återvinning av deras produkter som klassificeras som produktorienterade tjänster. Vidare erbjuder de även användningsorienterade tjänster som ”leasing” och uthyrning samt resultatorienterade tjänster och digitala tjänster som Fleet Managementtjänsten. De flesta tjänster som har studerats i rapporten bidrar till en ökad resurseffektivitet i lastbilsbranschen i Sverige. Andra slutsatser som har dragits under arbetets gång är följande: Digitaliseringen kommer främja de användnings- och resultatorienterade tjänsterna. Ju större företaget desto större sannolikhet att lyckas med en lönsam tjänstefiering.  Tjänster som finns tillgängliga idag som exempelvis förarutbildning, men även de kommande nya typer av digitala tjänsterna har för huvudsyfte att sanka kostnaderna for åkandet genom att minska bränsleförbrukningen. Ytterligare någon positiv påverkan erhålls av de tjänster som minskar slitaget på̊ lastbilen eftersom livslängden på̊ åkeriernas lastbilar ökar. Det är tydligt att tjänstefieringen har många fördelar med tyvärr är det fortfarande en stor utmaning för många av de mindre och medelstora tillverkningsföretagen i Sverige. Några av utmaningarna är den bristande kunskapen inom tjänstefiering och de stora organisatoriska förändringarna som en sådan process kräver. I samband med detta presenteras två olika modeller som har för syfte att underlätta implementeringen av tjänstefiering i tillverkningsföretagen. Den första modellen är Olivia och Kallenbergs modell och den andra är ATIT modellen som står för Avancerade tjänster i tillverkningsindustrin. / Servitization is a continuous process that helps manufacturing companies in the process of adding services to their established products. The line between services and products is becoming increasingly blurred and the trend towards a service-oriented company from a traditional product-oriented companies is leading to major changes in many industries. One of these industries is the manufacturing industry, where the demand for resource-efficient production is increasing. This report focuses on the truck industry in Sweden, where there is a clear development of offerings that consist of services and products together. In addition, this industry accounts for high emissions that burden our environment. By offering more services, the truck industry is expecting to create a better customer relationship and extend their product’s life cycle. A system with a successful implementation of products and services is called a product-service system (PSS). There are three different types of PSS: Product Oriented-, Usage Oriented- and Result Oriented PSS. The truck industry in Sweden is mainly characterized by the Productoriented PSS, but large manufacturing companies often offer services from all different PSS. Scania as a leading Swedish truck manufacturer offers a mix of services. Their service portfolio includes reparation, maintenance, upgrading and recycling of their products, which are classified as product-oriented services. Furthermore, they offer usage-oriented services such as "leasing" and renting, result-oriented services and digital services such as the Fleet Management services. Most services that have been studied in the report contribute to increased resource efficiency in the truck industry in Sweden. In conclusion, digitization will promote the usage- and resultoriented services. The larger the company, the greater the probability of succeeding in servitization. Services that are available today, such as driver training, but also the upcoming new types of digital services, aim to reduce the costs of driving by reducing fuel consumption. An additional positive effect is obtained from the services that reduce wear and tear on the truck which increases its life cycle. It is clear that the servitization has many advantages, but unfortunately it is still a big challenge for many of the small and medium-sized manufacturing companies in Sweden. Some of the challenges are the lack of knowledge in servitization and the major organizational changes that such a process requires. Additionally, two different models were presented which aim to facilitate the implementation of servitization in the manufacturing companies. The first model is Olivia and Kallenberg's model and the second one is the ATIT model.

I takt med högre krav på minskade koldioxidutsläpp ökar trycket på ett mer hållbart transportsystem som lett till teknologiska omvandlingar inom fordonsindustrin. Industriomvandlingarna kräver nya sätt i hur företag skapar, erbjuder och omsätter värde vilket tillsammans utgör ett företags affärsmodell. När etablerade fordonstillverkare ändrar sina affärsmodeller till följd av de teknologiska omvandlingarna påverkar det i sin tur underleverantörerna och vice versa. Syftet med studien är att identifiera hur underleverantörer inom fordonsindustrin kan anpassa sina affärsmodeller till följd av de förändrade kundkraven beroende på fordonsindustrins teknologiska omvandlingar. De teknologiska omvandlingarna i denna studie är avgränsade till elektrifiering och digitalisering. Studien genomfördes som en fallstudie där 17 underleverantörer inom fordonsindustrin i Stockholms län intervjuades. Sammantaget identifierades fem olika affärsmodellsvarianter, varav två varianter representerar dagens affärsmodeller och tre framtida affärsmodeller, vilka är följande: Nuvarande affärsmodellsvarianter (0 och 1) ● Variant 0 - Kunderna är fordonstillverkare, värdeerbjudandet en komponent som monteras i fordonet, värdeskapandet sker in-house och värdefångsten genom styckförsäljning. ● Variant 1 - Snarlik variant 0 med tillägget att underleverantörerna erbjuder avgiftsfria produktutvecklingstjänster i syfte att anpassa komponenten till kunden där produktutvecklingen sker i samarbete med densamma. Framtida affärsmodellsvarianter (2, 3 och 4) ● Variant 2 - Produktutvecklingen sker i samarbete med kunden och utgör den stora delen av intäkterna i affärsmodellen. ● Variant 3 - Eftermarknadstjänster tillkommer som en stor del av affärsmodellen där intäkterna i huvudsak genereras genom prenumerationer. ● Variant 4 - Erbjuder en komplett tjänst i form av uthyrning av komponenten där eftermarknadstjänster ingår, och ägandeskapet kvarstår hos underleverantören. Studien kommer fram till att dagens underleverantörer som använder affärsmodellsvariant 0 eller 1 kan välja att anpassa sina affärsmodeller på två respektive tre sätt. Underleverantörerna som använder affärsmodellsvariant 0 kan anpassas till variant 1 och 2. Underleverantörer som använder affärsmodellsvariant 1 kan anpassas till variant 2, 3 och 4. Anpassningarna innebär att: ● Tjänster blir en större del av värdeerbjudandet, värdeskapandet och värdefångsten ● Gemensam produktutveckling blir en del av värdeskapandet ● Mjukvaran blir en viktigare del i värdeerbjudandet och värdeskapandet ● Fysiska värdeerbjudanden har en annan uppbyggnad och förändrad funktion / The pressure towards a more sustainable transportation system is increasing as a result of higher demands for reduced carbon dioxide emissions. This has led to technological transformations in the automotive industry. Industrial transformations require new ways in which companies create, offer and capture value, which together represent a company's business models. When established vehicle manufacturers change their business models due to technological transformations, it in turn affects their suppliers and vice versa. The purpose of this study is to identify how suppliers in the automotive industry can adapt their business models due to the changed customer requirements as a result of the automotive industry's technological transformations. The technological transformations in this study are limited to electrification and digitization. A qualitative exploratory case study was conducted on suppliers in the automotive industry in Stockholm County, containing 17 interviews with suppliers. A total of five different types of business models were identified, of which two represent current business models and three future business models, which are the following; Current business model types (0 and 1) ● Type 0 - The customers are vehicle manufacturers, the value proposition is a component that is assembled in the vehicle, the value creation takes place in-house and the value capture through unit sales. ● Type 1 - Similar to type 0 with the addition that the suppliers offer free product development services in order to adapt the component to the customer where the two actors collaborate in product development.Future business model types (2, 3 and 4) ● Type 2 - The product development takes place in collaboration with the customer, which accounts for the large part of the revenue in the business model. ● Type 3 - Aftermarket services are added as a large part of the business model where revenues are generated mainly through subscriptions. ● Type 4 - The suppliers offer a complete service by leasing the component where aftermarket services are included, and the ownership of the component remains with the supplier.The study concludes that today's suppliers are in business model type 0 or 1. These suppliers can adapt their business models in two or three different ways. The suppliers who are in business model type 0 can adapt their business models to type 1 and 2. Suppliers who are in business model type 1 can adapt their business models to types 2, 3 and 4. The adaptions indicates that: ● Services become a larger part of the value proposition, creation and capture ● Joint product development becomes part of the value creation ● The software becomes a more important part of the value proposition and creation ● The physical value proposition has a different structure and changed function