Den digitala transformationen som genomsyrar många delar i samhället idag har inte bearbetatsi energibranschen i samma grad. Energibranschen står inför stora förändringar med mål av attvara fossilfria fram till 2040. Syftet med studien var att undersöka hur ett kommunaltenergibolag arbetar med digitalisering för en marknadsstyrd energiförsörjning analyseratgenom tjänstedominant logiken. Referensramen till studien grundar sig i digital transformationsom ramas ner till den tjänstedominanta logiken. Studien genomfördes utifrån en kvalitativundersökning med semistrukturerade intervjuer av ett energibolag och ett IT-konsultbolag.Utifrån intervjuerna återfinns data som analyserades genom den tjänstedominanta logiken.Undersökningen bidrar med nya perspektiv genom tjänstedominant logik som energibranschenhar nytta av och som kan möjliggöra nya sätt att möta kunder. I resultatet blir det tydligt hurenergibolaget arbetar med en digitalisering men att kundinvolvering inte är där. En ökaddigitalisering och tjänstefiering i energisektorn driver fram kreativa lösningar för branschenskunder där decentraliserade och demokratiserade styrsätt möjliggörs. / The digital transformation that undergoes changes in many parts of society has not been asprocessed in the energy industry at the same degree. The energy industry is facing majorchanges with the goal of being fossil-free by 2040. The purpose of the study was to investigatehow a municipal energy company works with digitization for a market-driven energy supplyanalyzed through service-dominant logic. The theoretical framework of the study is based ondigital transformation which then narrows down to the service dominant logic. The study isconducted based on qualitative research through semi-structured interviews of an energy utilitycompany and an IT consulting firm. The research provides insights into a service-dominantperspective for the energy industry in enabling new ways to approach their customers. Theresult makes it clear how the energy company works with digitalization, but that customerinvolvement is not there. An increased digitalization and servitization in the energy sectorfacilitate new creative solutions for the industry's customers, where decentralized anddemocratized governance are made possible.

Abstract  Purpose:  The purpose of the research was to define Product-Service-System (PSS) and Product-as-a- Service (PaaS), identify the challenges and match mitigations with them when closing the supply chain from a B2C retailer’s perspective. The following three research questions were defined:  RQ1: How are Product-Service-System and Product-as-a-Service defined and related to the environmental sustainability context?  RQ2: What are the challenges that B2C-retailers with a Product-as-a-Service model encounter in regard to closing their supply chain loop?  RQ3: How can the closed loop supply chain related challenges that B2C-retailers encounter be mitigated to unfold the environmentally sustainable potential of PaaS business models?  Methodology: A systematic literature review was used for defining PaaS and PSS with an environmentally sustainable focus. The second part of the research is based on a qualitative research method with the use of an interview study setup where 2 industry experts and 4 PaaS companies from the fashion, furniture, mobility and whitegoods industries were interviewed. The empirical data was collected using six semi-structured interviews over zoom.  Findings:  Both PSS and PaaS are focused on providing the product with a service. The biggest difference between PSS and PaaS is that the former is seen as a paradigm shift with regards to linear models whereas the latter is seen as a practical business model to transform a linear system. Based on the intended use, PSS and PaaS are both not inherently more sustainable than linear business models. The standardised definition was further used and integrated for the development of the framework which displays the challenges and mitigations of different levels for an environmentally sustainable PaaS model. The final framework displays 25 challenges. To those challenges, 24 mitigations could be connected. Furthermore, there were 16 challenges that had not been cross validated and a total of 19 challenges that could not be matched with any mitigation. Those unmatched challenges show the need for further research in this area.  Contributions/value:  The contribution that this thesis brings to existing literature is threefold. First, PSS and PaaS are defined and related to environmental sustainability, solving the fragmentation that was caused in prior research. Secondly, the challenges found widen the scope of existing knowledge about PSS and PaaS in a CLSC. Thirdly, mitigation horizons were elaborated on in this research, giving practical handlebars to managers for overcoming challenges in the B2C PaaS field and theoretical insights for matching challenges and mitigations. Additionally, this thesis points out possibilities for future research, with which we hope to motivate other researchers to shed light on under-researched areas.  Keywords:  Product-as-a-Service (PaaS) - Product-Service-System (PSS) - Servitization - B2C Retailer - Circular Economy - Circular Business Model - Environmental Sustainability - Challenges - Mitigations - Closed Loop Supply Chain

The future is here. New digital, disruptive innovations are changing and affecting industries across society. And the emerging Quantum Computing (QC) industry is not an exception. Billions of dollars have been invested by actors such as governments, large enterprises like IBM and AWS, and by smaller to medium firms towards achieving a fully working QC-technology. Therefore, firms who are looking to adopt it must address the barriers that come with it. This thesis therefore explores what barriers, with the objective on key ones, that exist when firms are adopting QC-technology as a service into their business strategy. The geographical scope of this study is the European and North American industries. The applied method is qualitative and based on the methodology of grounded theory where six semi-structured interviews are carried out with key experts in the field . Furthermore, the analytical PESTLE-framework was used to systemically code and categorize the barriers found from the interviews to analyze the political, economic, social, technological, legal, and environmental factors connected to the research question. By using key experts from different parts of the industry and this framework, it resulted in a holistic view of the industry’s barriers. The findings of this study are that the QC-industry is still in its early era with 34 barriers of adoption identified and eight of them deemed to be the key ones because of their significance and frequency of mentions. The eight key barriers are QC-technology is costly, impatient investors, funding issues, lack of consistent revenue streams, lack of awareness from top management, insufficient ecosystem, lack of skilled labor and immature technology. The most important minor barriers of the other 26 include lack of standardization and benchmarks, lack of collaboration between certain geographical parties, misinformation from vendors and not using external advisors. Nonetheless, the QC-technology is on the up-rise and is projected to affect industries across the world. Firms in these industries must therefore learn to adopt to the dynamic changes that come with what the QC industry brings. Therefore again, it is the intention of this thesis to explore the key barriers and mitigation strategies to overcome them. / Framtiden är här. Nya digitala, disruptiva innovationer håller just nu på att förändra och påverka industrier över hela samhället. Den växande kvantdatorindustrin är inte ett undantagsfall. Flertalet miljarder dollar med målet att uppnå en fullt funktionell kvantdator har investerats av aktörer som stater, stora företag som IBM och AWS samt små till medelstora företag. Därför bör företag som kommer att påverkas av effekterna adressera barriärerna som finns. Den här uppsatsen undersöker därför vilka barriärer, med fokus på de essentiella, som existerar för företag när de ska adaptera kvantdatorteknologi som en service i deras affärsstrategi. Den geografiska omfattningen berör den nordamerikanska samt den europeiska marknaden. Metodiken som användes var ”Grounded theory”- metodologin där sex semi-strukturerade intervjuer utfördes med nyckelexperter i industrin. Fortsättningsvis så användes PESTLE-ramverket för att systematiskt koda samt kategorisera de identifierade barriärerna utifrån politiska-, ekonomiska-, sociala- , teknologiska-, legala- samt miljöaspekterna. Genom att ha erhållit data från nyckelexperter från olika delar av industrin samt använt ramverket så gav det en holistisk bild av industrins barriärer. Resultatet av studien är att kvantdatorindustrin är i ett tidigt skede med 34 barriärer identifierade och åtta av dem som anses vara de mest essentiella på grund av deras signifikans samt frekvens av omnämnanden. De åtta nyckelbarriärerna inkluderar att kvantdatorteknologin är dyr att investera i, otåliga finansiella investerare, finansieringsproblem, brist på konsistenta intäktsflöden, brist på medvetenhet av ledningen, bristfällande ekosystem, brist på kompetent personal och icke-mogen teknologi. De viktigaste mindre barriärerna utav de 26 inkluderar brist på standardisering samt riktmärken, brist på samarbete mellan vissa geografiska områden, felaktig information från industrin till köparna, samt att inte ta hjälp av externa rådgivare. Vidare, så är kvantdatorteknologin samt industrin i helhet i en uppgång och förväntat att förändra industrier över hela världen. Företagen i dessa industrier bör därför lära sig redan idag att adaptera sig till de dynamiska förändringarna som kvantdator industrin medför. Därför är syftet för det här examensarbetet att utforska nyckelbarriärerna och strategierna som i syfte för att överkomma dem.

Enabled by new technologies, firms are starting to shift from selling products to selling outcome-based services. In an outcome-based business model, providers deliver outcomes and work in close cooperation with end-customers to create superior value, more efficient and more sustainable solutions. Research has explored the boundaries to the adoption of outcome-based business models, but does not provide an approach to overcome these boundaries. To address this research gap, this degree project examines how the consulting industry can boost outcome-based business models by facilitating their adoption. To explore how consultancies can profit from projects related to outcome-based business models by generating valuable services to clients, a representative case study at Capgemini Invent, a large strategy and technology consultancy, was conducted. Semi-structured interviews with twelve experienced consultants from different backgrounds lead to the finding, that the shift of industrial firms towards selling outcome- based services, provides large potential for consultancies as they can sell a full range of services related to generating an understanding for the value created by outcome-based business models, supporting the value definition and value proposition within such a business model, and delivering alternative services in the post-implementation-phase of an outcome-based business model. I also find that consultancies have the capabilities and, due to the existent potential, motivation to offer services to facilitate the adoption of outcome-based business models but are nevertheless focused on generating short-term profits rather than actively trying to promote solutions because they provide social value. This project contributes to literature, by providing a perspective on how the development of outcome-based business models can be facilitated, which in turn is likely to lead to increased sustainability and social value. It also points out that consultancies – as knowledgeable leaders - have a major responsibility to take a lead on developing sustainable business practices to help solve some of our generations most difficult challenges. Let us hope they take on this responsibility.

The space industry is currently undergoing a significant servitization-shift as space agencies globally are transitioning from the government-led product-oriented procurement approach, that has been the standard for decades, to a more commercial service-oriented procurement approach. The purpose of the thesis is to identify what challenges exists within servitization in European space exploration and translate these into related improvement areas for the service-oriented procurement approach adopted by the European Space Agency (ESA). The thesis adopts a qualitative case-study approach where four different commercial services, developed through a commercial partnership between ESA and private enterprises, are being studied. In total, the study identifies 21 challenges across three different life-cycle stages for the commercial services. First, the study identifies cultural challenges for both the space agency and industry as they struggle in transitioning to a service culture from the existing culture that is strongly linked with the traditional approach. Second, the study also identifies several challenges related to how the processes established within the frame of the commercial partnership are currently inadequate to support the transition to commercial services. In particular, the study highlights knowledge gaps related to business planning and marketing, insufficient processes to ensure a balance in cost and quality incentives and high barriers of entry for SMEs. Finally, the study identifies relational challenges with regards to the collaboration between the space agency and the commercial partner. The results indicate that the collaboration between ESA and the commercial partners currently lack the necessary transparency and efficiency in collaboration needed to succeed with servitization. In order to resolve these challenges, the study proposes 21 different improvement areas for ESA in relation to its commercialisation initiative. In particular, the thesis highlights process improvements related to the choice of procurement approach, development of business plans, evaluation of upfront commitment to utilization and visibility into the service design. The thesis concludes by highlighting the need for continued work with development of improvements. The thesis results serve as a starting point for developing a future approach of planning and managing development of commercial services within space exploration. / Rymdindustrin genomgår för närvarande en betydande tjänstefiering där rymdorganisationer globalt övergår från en statligt styrd produkt-orienterad tjänste-orienterad upphandlingsmetod. Syftet med examensarbetet är att identifiera vilkautmaningar som finns inom tjänstefiering i europeisk rymdutforskning samt vilka relaterade förbättringsområden som följaktligen finns inom den tjänste-orienterade upphandlingsmetod som European Space Agency (ESA) har antagit. Examensarbetet baseras på en fallstudie där fyra olika kommersiella tjänster, utvecklade genom ett kommersiellt partnerskap mellan ESA och privata företag, studeras. Studien identifierar totalt sett 21 utmaningar över tre olika livscykelfaser för de kommersiella tjänsterna. För det första identifierar studien kulturella utmaningar för både rymdorganisationen och industrin upplever svårigheter i att övergå från den befintliga kulturen som starkt är kopplad till den traditionella metoden till en tjänste-orienterad kultur. För det andra identifierar studien även flera utmaningar relaterade till hur processerna som etablerats inom ramen för det kommersiella partnerskapet för närvarande är otillräckliga för att stödja övergången till kommersiella tjänster. Studien lyfter särskilt fram kunskapsluckor inom affärsplanering och marknadsföring, otillräckliga processer för att säkerställa balans mellan kostnads- och kvalitetsincitament samt höga inträdeshinder för små och medelstora företag. Slutligen identifierar studien relationsmässiga utmaningar med avseende på samarbetet mellan rymdorganisationen och den kommersiella partnern. Resultaten indikerar att samarbetet mellan ESA och industrin idag saknar den nödvändiga transparensen och effektiviteten i samarbetet som krävs för att lyckas med tjänstefiering. För att lösa dessa utmaningar föreslår studien 21 olika förbättringsområden för ESA i relation till dess kommersialiseringsinitiativ. Särskilt framhävs processförbättringar relaterade till val av upphandlingsmetod, utveckling av affärsplaner, utvärdering av tidiga åtaganden för utnyttjande och insyn i tjänstedesignen. Examensarbetet avslutas med att betona behovet av fortsatt arbete med utveckling av förbättringar. Resultaten utgör en startpunkt för att utveckla en framtida strategi för planering och hantering av utvecklingen av kommersiella tjänster inom rymdutforskning.

Sammanfattning  Denna studie har som mål att utforska hur digitalisering inom SFI på vuxenutbildning påverkat undervisning och lärande för lärare och elever. Den ämnar specifikt att undersöka vilken roll digitala tjänster spelar för att elever ska kunna utveckla digitala kompetenser och litteracitet inom SFI-lärande. Fallstudiestrategi med en kvalitativ-induktiv ansats har valts som metod för att samla in och analysera data.Sex respondenter som bestod av fyra lärare och två elever deltog i studien. Lärarna skickade skriftliga svar på mejlade frågor och elever intervjuades på telefon i semistrukturerade intervjuer. Även sekundärt material har använts i form av tidigare resultat om digital kompetens och litteracitet inom vuxenutbildning. Resultatet visar att digitala verktyg och tjänster används av både lärare och elever som stöd för att effektivisera lärandet. Det innebär att elever får olika sätt att träna på det svenska språket och kunna utveckla sin digitala kompetens och litteracitet. Slutsatserna visar att digitalisering inom SFI ger elever möjligheter att motverka utmaningar och skapa likvärdighet i lärande. Förslag på vidare studier i framtiden ska undersöka hur olika resurser kan integreras i SFI lärandet för att hjälpa elever utveckla digitala kunskaper och skapa likvärdighet samt minska digitala gapet mellan elever. / Abstract This study aims to explore how digitalization within SFI in adult education has affected teaching and learning for teachers and students. It specifically aims to examine the role of digital services in enabling students to develop digital competencies and literacy in SFI learning. A case study strategy with a qualitative-inductive approach has been chosen to collect and analyze data. Six respondents, which consisted of four teachers and two students took part in the study.  The teachers sent written answers to questions by email and the students were interviewed on phone in a semi-structured interview. Also, secondary data was collected by analyzing a number of articles within digital competences and literacy. The results show that digital tools and services are used by both teachers and students as support to make SFI learning effective. This means that the students get different ways to practice the Swedish language and be able to develop digital competencies and literacy. In conclusion, the study has shown that digitization within SFI gives students opportunities to develop digital skills and literacy. By using the value in the digital services, students have an opportunity to counteract challenges and create equality in learning. The study recommends more studies in the future should investigate how different resources can be integrated into SFI learning to help students develop digital skills and create equality and reduce the digital gap between students.

A mechanical industry company’s need for an effective and suitable business model is higher than ever before due to new emerging technologies, especially within digitalization and Industry 4.0. As the Internet of Things (IoT) trend is emerging, companies need to identify new value propositions and adapt their offerings and revenue models in order to meet the customers’ new demands. The current amount of studies that have been conducted in the area of new business models and product offerings with regards to the IoT technology are limited. Therefore, this study has examined and analyzed how a new business model should be designed and what kind of new product offerings a company in the mechanical industry should offer in the area of IoT and servitization. The literature study contains information about Industry 4.0, Internet of Things and Servitization while the theory study addresses theories regarding the business model canvas together with the KANO model. The study has been executed by conducting eleven semi-structured interviews, where nine of the interviewees were employees at our commissioner and the remaining two were customers of our commissioner. The internal interviews were held with executives and managers who represented eight different divisions as well as three different nationalities. The customer interviewees represented two different companies with different sizes and ownership structures. The results of the study indicate that the IoT technology contributes to several new possible product and service offerings, together with new revenue streams, as well as a need for implementing a new servitized business model. Conclusively, offerings such as predictive maintenance, remote assistance, and machine optimization among others, can be offered to the customers with the help of the IoT technology. Furthermore, new payment models such as upfront payments together with a service agreement with monthly payments, are vital parts of a new business model that has to be implemented. In addition, a closer customer relationship is required when moving towards servitization in the area of digitalization and IoT. / För ett bolag inom verkstadsindustrin finns behovet av en effektiv och passande affärsmodell på grund av de nya digitaliseringskoncepten Industri 4.0 och Internet of Things (IoT). Företag måste identifiera nya värdeskapande erbjudanden och anpassa sina affärsmodeller och intäktsströmmar för att möta kundernas nya behov. Antalet studier som genomförts inom området “nya affärsmodeller och produkterbjudanden baserade på IoT-teknik” är begränsat. Därför har denna studie undersökt och analyserat hur en ny affärsmodell bör kunna se ut med hänsyn till vilka typer av nya produkterbjudanden ett bolag inom verkstadsindustrin borde erbjuda inom området för IoT. I kombination med dessa digitaliseringskoncept, ses konceptet servitization som en möjlig väg för att kunna leverera dessa nya erbjudanden till kunderna. Litteraturstudien innehåller information om Industri 4.0, Internet of Things och servitization medan teoristudien adresserar teorier om business model canvas tillsammans med KANO-modellen. Vi har genomfört elva semistrukturerade intervjuer, där nio utav de intervjuade var anställda hos rapportens beställare och de resterande två var kunder till samma beställare. De interna intervjuerna hölls med chefer på ledande befattningar som representerade åtta olika affärsdivisioner och tre olika nationaliteter. Kunderna som intervjuades representerade två företag av olika storlek och olika ägarförhållanden. Studiens resultat visar på att IoT bidrar till ett antal nya produkt- och serviceerbjudanden, tillsammans med nya intäktsströmmar, och det visar även behovet av att implementera en ny serviceinriktad affärsmodell. Slutsatsen visar att erbjudanden som prediktivt underhåll, fjärråtkomst och maskinoptimering med flera, kan erbjudas till kunden med hjälp av IoT-tekniken. Vidare identifieras nya betalningsmodeller, till exempel direktbetalning för en maskin tillsammans med ett serviceavtal som inkluderar månadsvisa betalningar, som viktiga delar utav den föreslagna affärsmodellen. Slutligen visar studien att starkare kundrelationer måste etabler

Manufacturing companies have begun developing Product Service Systems to provide customers with enhanced product-service offerings. Transitioning to a service-oriented development process allows companies to restructure risks, responsibilities, and costs normally associated with owning products. They potentially allow companies to sell products through different channels and offer additional elements of differentiation to their competitors. However, PSS comes with a lot of challenges that manufacturing companies have struggled to overcome. Some of these challenges include switching away from traditional hardware-focused mindset and the service manufacturing paradox. This thesis focused on challenges regarding integrating services within product development processes. A Swedish manufacturing company was considered as the primary case study for investigation. 14 people from different functions were interviewed. The investigation revealed 17 challenges categorized into five main themes. These themes were lack of clear company messaging regarding services, immature service development process, sub-optimal division of tasks and responsibilities, resources issues, and lack of integration in processes. Additionally, three external companies were interviewed to investigate their service maturity level and how they were able to overcome common challenges in service integration. Based on the insights gained from both internal and external interviews three solutions were created. These solutions are new roles and updated responsibilities, a new integrated service process, and a Product-Service Readiness Level chart. Future considerations for the investigated company were also submitted to provide a guide for further development of these solutions. / Tillverkningsföretag har börjat utveckla produktservicesystem för att ge kunderna förbättrade produkttjänster. Övergången till en tjänsteorienterad utvecklingsprocess tillåter företag att omstrukturera risker, ansvar och kostnader som normalt är förknippade med att äga produkter. De tillåter potentiellt företag att sälja produkter genom olika kanaler och erbjuder ytterligare inslag av differentiering till sina konkurrenter. Men PSS kommer med många utmaningar som tillverkande företag har kämpat för att övervinna. Några av dessa utmaningar inkluderar att byta bort från traditionella hårdvarufokuserade tänkesätt och tjänstetillverkningsparadoxen. Detta examensarbete fokuserade på utmaningar när det gäller att integrera tjänster i produktutvecklingsprocesser. Ett svenskt tillverkningsföretag ansågs vara den primära fallstudien för utredning. 14 personer från olika funktioner intervjuades. Undersökningen avslöjade 17 utmaningar kategoriserade i fem huvudteman. Dessa teman var brist på tydliga företagsmeddelanden om tjänster, omogen tjänsteutvecklingsprocess, suboptimal fördelning av uppgifter och ansvar, resursfrågor och bristande integration i processer. Dessutom intervjuades tre externa företag för att undersöka deras mognadsnivå för tjänster och hur de kunde övervinna vanliga utmaningar inom tjänsteintegration. Baserat på insikterna från både interna och externa intervjuer skapades tre lösningar. Dessa lösningar är nya roller och uppdaterade ansvarsområden, en ny integrerad serviceprocess och ett diagram för produkt-tjänstberedskapsnivå. Framtida överväganden för det undersökta företaget lämnades också in för att ge vägledning för vidareutveckling av dessa lösningar.

The construction equipment industry has been slow to increase its level of servitization, compared to other related sectors such as the car and flight industries. The fundamental problem is the endless variants of machines and business settings that their customers operate in. Hence, scaling up standardized solutions has been a struggle in the industry. Moreover, the manufacturers are often disconnected from the end customers, where value-added resellersoften act as the middlemen selling machines and offering the services connected to them. They generally have better customer relationships than manufacturers, which implies a better situation for servitization. Companies in the construction equipment industry are pushed more toward data-driven decision-making. One such case is utilizing log data from the machines to predict the remaining useful life. A technology referred to as predictive maintenance. Henceforth, the value-added resellers could potentially increase their level of servitization with service offerings that derive from this technology. This thesis explores the role predictive maintenance has in advancing the level of servitization in the construction equipment industry. This thesis was conducted through a single-case study of a value-added reseller in the construction equipment industry, with a practical model-building part inspired by the methodology of action research. Findings indicate that predictive maintenance implies benefits for servitization purposes by gaining insights about how and when construction equipment fails. However, there are barriers to implementing a predictive maintenance model; both technical and organizational. This thesis suggests systematically evaluating capabilities related to the identified barriers and investing accordingly. Predictive maintenance is an essential tool for providing advanced service agreements in the form of Productivity-as-a-Service. In the end, it comes down to what risk the value-added resellers are willing to take; (1) the risk of incumbency, allowing competitors to implement predictive maintenance and gain market shares or (2) the risk of investing excessively and failing to overcome the challenges related to the implementation of predictive maintenance. This thesis contributes to findings regarding the intersection between servitization and predictive maintenance in the construction equipment industry. More specifically, through the lens of a value-added reseller. From a sustainability perspective, implications may affect companies to reduce waste related to construction equipment maintenance and strengthening economic sustainability through recurring revenues. / Branschen för anläggningsmaskiner har varit långsam med att öka sin nivå av tjänstefiering, jämfört med andra relaterade sektorer som bil- och flygindustrin. Det grundläggande problemet är de många varianterna av maskiner och arbetsmiljöer som deras kunder verkar i. Därför har det varit en utmaning inom branschen att skala upp standardiserade lösningar. Dessutom är tillverkarna ofta bortkopplade från slutkunderna, där värdeskapande återförsäljare agerar rollen som mellanhand för att sälja maskiner och erbjuda relaterade tjänster. De har generellt sett bättre kundrelationer än tillverkarna, vilket innebär andra förutsättningar för tjänstefiering. Företag inom branschen för anläggningsmaskiner drivs alltmer mot datadrivna beslut. Ett sådant fall är att använda data från anläggningsmaskinerna för att förutspå den återstående livslängden. En teknologi som kallas prediktivt underhåll. Till följd av detta kan värdeskapande återförsäljare potentiellt öka sin nivå av tjänstefiering med tjänsteerbjudanden som härrör från denna teknik. Detta examensarbete undersöker vilken roll prediktivt underhåll har för att förbättra nivån av tjänstefiering inom branschen för anläggningsmaskiner. Studien genomfördes som en fallstudie av en värdeskapande återförsäljare inom branschen för anläggningsmaskiner, samt en del inspirerad av aktionsforskning innehållandes att utveckla en modell för prediktivt underhåll. Resultaten tyder på att prediktivt underhåll har tydliga fördelar för tjänstefiering genom att bidra med insikter om hur och när anläggningsmaskiner går sönder. Däremot finns hinder för att implementera en modell för prediktivt underhåll; varav många relaterar till organisatorisk tröghet. Detta examensarbete föreslår att man systematiskt utvärderar förmågor relaterade till de identifierade hindren och investerar därefter. Prediktivt underhåll är ett viktigt verktyg för att tillhandahålla avancerade serviceavtal i form av ”Productivity-as-a-Service”. I slutändan handlar det om vilken risk värdeskapande återförsäljare är villiga att ta; (1) risken att inte investera i tekniken och bli irrelevant när nya aktörer eller konkurrenter avancerar eller (2) risken att investera mycket, men att ändå inte lyckas komma över utmaningarna med att implementera prediktivt underhåll. Denna uppsats bidrar till insikter om skärningspunkten mellan tjänstefiering och prediktivt underhåll inom branschen för anläggningsmaskiner. Mer specifikt genom värdeskapande återförsäljares lins. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan dessa implikationer påverka företag att minska avfall relaterat till underhåll av anläggningsmaskiner samt stärka dess ekonomiska hållbarhet genom återkommande intäkter.

This thesis explores the potential for integrating established e-commerce success factors (ECSF) into service-oriented e-business (SOEB). It examines whether traditional e-commerce principles can be adapted to SOEB practices. The research follows a dual-path approach, analyzing the SOEB literature and comparing empirical data from SOEB practices with this literature, as well as conducting a parallel comparative analysis of ECSF to determine which factors are relevant in the context of SOEB. Our findings reveal that while ECSF cannot be directly replicated in SOEB due to different operational contexts, many ECSF are naturally aligned with SOEB domain needs, but require contextual adaptation. Key success factors such as customer relationship management & customer support, personalized service delivery, platform usability, and robust security measures are important for both domains. The study also highlights the growing importance of servitization and social sustainability in SOEB, reflecting a shift in consumer values toward more socially responsible business practices. A theoretical model was developed to illustrate the transferability of ECSF to SOEB. This model distinguishes foundational factors already integrated to SOEB and identifies new factors for future exploration. It serves as a practical framework for industry practitioners seeking to extend SOEB operations through the use of e-commerce strategies. The research contributes to the academic discussion by bridging the unexplored gap between e-commerce and SOEB literature and presents an approach to incorporate ECSF to SOEB contexts. Future research directions include empirically testing the theoretical model, exploring additional e-commerce success factors, and investigating the role of emerging technologies and social sustainability in SOEB.