The purpose of the study was to examine why men purchase sex from women. The study includes internet as an arena for these purchases. The study material was collected through four telephone-interviews and one email-interview with men that have purchased sex on the internet. The study material has been analyzed with previous studies on the subject, radical feminism theory, self-control theory, routine activity theory and techniques of neutralization. The results showed that sex was purchased mainly because it was easier from an emotional perspective than to establish a sexual relationship. Sexual dissatisfaction with a partner and personal characteristics were described to have an effect on the men’s ability to have sex. The purchase then seemed to be the only way to satisfy their sexual needs. The internet enables several advantages. The purchase becomes practically easier at the same time as it offers anonymity. Keywords: sexbuyers, Sweden, internet, prostitution.

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är en omfattande och strukturell samhällsproblematik med rötter i patriarkatet och en maktobalans mellan könen. Det existerar uttalade nationella mål i syfte att motverka denna problematik i Sverige, däribland förstärkt regional- och kommunal samverkan. Denna studie tar utgångspunkt i ny institutionell teori för att analysera sådan samverkan. Syftet med studien är att undersöka arbetet och olika aktörers samverkan med att motverka sexhandel i Umeå kommun. Detta har gjorts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi baserad på intervjuer. Resultatet visar att sexhandeln i Umeå kännetecknas av ett stort mörkertal och en ständig efterfrågan. Andelen lokala personer som säljer sexuella tjänsteri Umeå har ökat avsevärt under pandemin, parallellt med att andelen utländska personer harminskat. Vidare visar resultatet att kommunens stödjande insatser för denna grupp lokala personerär i behov av utveckling. Resursbrist upplevs som den största svårigheten med arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Umeå kommun. Samverkan bedöms vara den mest framgångsrika arbetsmetoden i arbetet mot sexhandel. Resultatet visar att denna lokala samverkan är välfungerande men starkt personbunden och kopplat till enskilda yrkespersoner.

<p>The law which makes the purchase, or the attempt to purchase, temporary sexual services a criminal offence has been implemented in Sweden for more than six years. It appears as if very few, possibly no, sex-selling women have used the law to report men who have bought their services during these years. How can this be understood? With this thesis I suggest a new way of thinking on agency. A way which questions the traditional view on action whereby agency equals to act in certain, predefined ways. My theoretical perspective proceeds from the idea that action manifests not only in forms we usually discern but also in shapes we tend to overlook, that agency as a phenomena exists independently of beholders’ abilities to see and recognize actions for what they mean to the performer. By examining what the act to not report sex-buyers means for four women I find that women express their dislike of the law as such as well as of the dogmas it’s based upon by not using it. The women also find reporting incompatible with their own interests as they define them. Therefore I conclude that their repudiation from the law is a political practice, a protest against a law they find unjust and a possibility, for those who wish, to see their opposition against Swedish prostitution policy.</p>

The aim of this study was to identify and analyze the dominating discourse in the preliminary work of the Sex Purchase Act. In order to achieve the aim of this study we selected preliminary work of the Sex Purchase Act that was produced between 1977 and 1999. The selection is based on the fact that prostitution began to be recognized as a social problem and a gender equality issue between men and women in society. The ongoing debate during the chosen years resulted in the Sex Purchase Act, which was passed in 1999. By using discourse analysis as a methodological and theoretical approach, we have empirically studied and theoretically analyzed the dominating discourse in the preliminary work of the Sex Purchase Act. This study shows that the dominating discourse in the preliminary work is based on a perception that prostitution reflects violence against women, which prevents women and men from becoming equal in society. The dominating discourse in the preliminary work is characterized by a heteronormative standard and has influences that can be recognized as feminist ideology. The content in the dominating discourse is produced by people with high social status, which gives sex buyers and sex workers limited influence on how their categories are presented in the preliminary work.

Syftet med studien är att analysera hur sexköpare framställs diskursivt i svensk dags- och kvällspress. 25 artiklar har analyserats från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under tidsperioden maj och juni 2020. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och behandlar de feministiska ideologierna, radikalfeminism och liberalfeminism. Genom en foucauldiansk diskursanalys där det underförstådda, subjektspositioner, utestängningsprocedurer och makt studeras, har studiens frågeställningar besvarats. Fem diskurser om sexköpare identifierades. Dessa är, “Den våldsamma mannen”, “Den otillfredsställda mannen”, “Den kända, framgångsrika och mäktiga mannen”, “Mannen alla tar avstånd från” och “Den ångerfyllda mannen med rädsla för skam”. Resultatet ligger genomgående i linje med den radikalfeministiska ideologin och den svenska sexköpslagen. Studien har relevans för yrkesverksamma inom socialt arbete eftersom det är av vikt att vara medveten om språkets makt och påverkan på individen och samhället. / The aim of this study is to analyze how sex buyers are portrayed discursive in Swedish daily and evening press. 25 articles have been analyzed from Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen during the timeframe May until June 2020. The study is based on a social constructivist perspective and treats feminist ideologies, radical feminism and liberal feminism. Through a Foucauldian discourse where the implicit, subject positioning, rules of exclusion and power have been analyzed, the studies questions have been answered. Five prominent discourses about sex buyers were found. These are “The violent man”, “The unsatisfied man”, “The famous, successful and powerful man”, “The man everyone distances themselves from” and “The remorseful man with a fear of shame”. The result is consistent with radical feminism and the Swedish sex law. The study has a relevance for professionals in social work because of the importance of being aware of the power of the language and its impact on the individual and society.

Var tionde man i Sverige har någon gång köpt sex trots att detta är olagligt. Vill dessa män ha hjälp att sluta köpa sex, finns det begränsat med insatser som de kunde få. Syftet med denna studie var att få en överblick av vilken hjälp sexköpare i Dalarnas län, beläget i Sverige, kunde få på kommunal nivå vid studiens utförande. För att få en överblick intervjuades sex personer som var yrkesverksamma inom Socialtjänsten. Samtliga informanter ansåg att det fanns ett behov av att arbeta med sexköpare, men kommunerna hade olika uppfattningar om det är Socialtjänsten eller Regionen som hade det övergripande ansvaret över arbetet. / Every tenth Swedish man has at some point bought sex despite it being illegal. If these men wanted help to stop buying sex, there were few options. The purpose of this study was to get an overview of what kind of help sex buyers in the county of Dalarna, in Sweden, could get on a municipal level at the time of the study. To get the overview, interviews with six professionals in social services were conducted. All the informants agreed on that there was a need to work with and help sex buyers, but there were some different opinions on whether it was the social services or Region Dalarna (healthcare) who had the overall responsibility of the work.

Sexhandel har existerat sedan lång tid tillbaka och har alltid ansetts problematiskt på olika sätt. Sedan 1999 är sexköp förbjudet enligt lag (SFS 1962:700, 6 kap. 11 §) och anses av regeringen som en del av mäns våld mot kvinnor och mäns överordnade ställning i samhället. Nya siffror från folkhälsomyndigheten visar att en av tio män i Sverige någon gång betalat för en sexuell handling. Trots att sexhandel har både en säljande och en köpande sida har forskningen mestadels varit ensidig och fokuserat på de personer som säljer, vilket har lämnat den köpande sidan relativt outforskad. Media däremot belyser ämnet från båda sidor vilket ger dem stor makt att påverka samhällets syn på sexköpare. Samtidigt influeras media i stor utsträckning av samhällspolitiken och verkar reflekterande av rådande maktordningar. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur media framställer sexköpare samt hur sexköpsdiskursen speglar såväl könsnormer som genusrelaterade maktordningar.  Det teoretiska perspektivet utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt radikalfeministiskt teori och med Faircloughs tredimensionella modell har jag undersökt och analysera 153 artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan den 1 januari 2018 och 31 maj 2020. Studien visar att fyra olika deldiskurser går att urskilja i diskursen om sexköpare i media: (1) anonymisering av de sexköpande männen samt referensen till dem som ‘’vanliga’’ män, (2) beskrivning av dem som rovdjur, förövare och samvetslösa, (3) måla upp en bild av sexköpare som offer samt ge utrymme för medömkan och (4) användning av marknadsdiskurs. Analysen visar också att olika diskurser reflekterar könsnormer och rådande maktordningar till olika grad där vissa till och med verkar utmanande och följer lagens samt det radikalfeministiska perspektivet på sexköp. / Sex trafficking has existed for a long time and has always been considered problematic in various ways. Since 1999, the purchase of sex has been prohibited by law (SFS 1962: 700, Chapter 6, Section 11) and is considered by the government as part of men's violence against women and men's superior position in society. New figures from the public health authority shows that one in ten men in Sweden have paid for a sexual act. Despite the fact that the sex trade has both a selling and a buying side, the research has mostly been one-sided and focused on the people who sell, which has led to the buying side being relatively unexplored. Media, on the other hand, sheds light on both sides of the subject, which gives them power to influence society's view of sex buyers. At the same time, the media is to a large extent influenced by social policy and reflects the current power structures. The purpose of this paper is therefore to examine how the media portrays sex buyers and how the sex purchase discourse reflects both gender norms and gender-related power structures. The theoretical perspective is based on Norman Fairclough's critical discourse analysis and radical feminist theory. With Fairclough's three-dimensional model I have examined and analyzed 153 articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet between 1 January 2018 and 31 May 2020. The study shows that four different sub-discourses can be distinguished in the discourse about sex buyers in media: (1) anonymization of men who buys sex and the reference to them as "ordinary" men, (2) the description of them as predators, perpetrators and conscienceless, (3) portraying sex buyers as victims and also provide space for compassion and (4) use of market discourse. The analysis also shows that different discourses reflect gender norms and current power structures to varying degrees, where some even act challenging and follows the law and the radical feminist perspective on sex purchases.

Prostituerade som grupp upplever en stigmatisering som medför flertalet negativa konsekvenser, däribland en marginalisering, skuldbeläggning och en ökad risk för att utsättas för brott. Detta kan i sin tur orsaka svårigheter i att hävda offerstatus. Forskning kring detta är däremot bristfällig och syftet med studien var således att undersöka attityder till prostituerades legitimitet som brottsoffer. För att mäta syftet undersöktes skillnaden i män och kvinnors attityder samt om det förelåg en skillnad i attityderna beroende på om individen var en bordell-, gatu- eller eskortprostituerad. Studien hade en kvantitativ ansats med bekvämlighetsurval som bestod av 184 universitetsstudenter (129 kvinnor och 55 män) i åldersintervallet 19-40 år (M = 23,96). Datainsamlingen skedde genom en webbaserad enkät. Resultatet visade att kvinnor tillskrev prostituerade en signifikant högre legitimitet som brottsoffer, i jämförelse med män. Vidare erhöll den bordellprostituerade en signifikant högre nivå av legitimitet i jämförelse med både den gatu- och eskortprostituerade. Däremot förelåg ingen signifikant skillnad mellan de två sistnämnda formerna. Studien kan därmed påvisa att det föreligger variation i attityder till prostituerades legitimitet som brottsoffer men mer extensiv forskning behövs inom området för att kunna etablera dessa fynd.

Sammanfattning Eftersom det blev förbjudet att köpa sexuella tjänster i Sverige har denna uppsats, med hjälp av diskursanalys, undersökt hur rätten framställer sexköp som fenomen, sexköpare och även säljare av sexuella tjänster. Domar från olika svenska tingsrätter har analyserats, avseende vilka ord som används i framställningen av fenomenet. Socialkonstruktivistiska teorier har använts för att förstå hur konstruktionen sker av kön, prostitution som fenomen och hur offer samt gärningsman konstrueras. Då prostitution kan sägas vara en del i hur genus konstrueras i samhället idag har dikotomin mellan könen, samt mannen som norm, blivit en central del i uppsatsen. De gråzoner som finns i genuskontraktet kan tänkas utnyttjas av både män och kvinnor, där män låter sig köpa kvinnor, men kvinnor också med mer eller mindre frivillighet låter sig köpas. Detta bidrar till hur samhället ser på dem som säljer sex, de prostituerade blir medbrottslingar och delvis själva ansvariga för brottet. Detta leder i sin tur till att både gärningsmän och offer osynliggörs i samhället, och kan bidra till att brottet förringas. Om brottet inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad kan staten vinna på det, speciellt med tanke på att den dolda prostitutionen inte är fullt så möjligt att komma åt och lagen framstår som ett misslyckande. Den verkligt viktiga frågan att ställa för en långsiktig förändring av attityder kring fenomenet, är varför män har ett behov av att köpa kvinnors kroppar för sexuellt bruk. Genussystemet möjliggör prostitution samtidigt som prostitution också i förlängningen är med och reproducerar genussystemet och kvinnans underordning i förhållande till mannen. / Abstract Since it became illegal to buy sexual services in Sweden, this essay examines, using discourse analysis, how the courts produces buying sex as a phenomenon, sex buyers and also sellers of sexual services. Judgments from various Swedish district courts have been analyzed in relation to which words used to describe the phenomenon. Social constructivist theories have been used to understand how the construction is done by sex, prostitution as a phenomenon and how victims and perpetrators are constructed. Since prostitution can be said to be a part of how gender is constructed in society today has the dichotomy between the sexes, and the man as the norm, become a central part of the essay. The gray areas of the gender contract may be used by both men and women, where men allow themselves to buy women, but women are also more or less free will allow themselves to be bought. This contributes to societies view those who sell sex, the prostitutes become accomplices and partly themselves responsible for the crime. This in turn leads to both offenders and victims are rendered invisible in society and can contribute to the offense belittled. If the crime is not addressed sufficiently the state can gain from it, especially given that the hidden prostitution is not quite as possible to access and the law appears to be a failure. The really important question to ask for a long-term change in attitudes towards the phenomenon, is why men have a need to buy women's bodies for sexual use. The gender system allows prostitution, while prostitution also, by extension, is part of and reproduces the gender system and the subordination of women in relation to man.

The aim of this study was to shed light on the phenomenon of sex purchase amongst men from the perspective of professionals working at KAST*. Our main research questions concerned who the sex-purchasing men are, what their incentives are and furthermore how the professionals depict their work with these clients. In order to examine this we conducted three qualitative research interviews. The theoretical framework used to examine our results consisted of social constructivism and professional acting space. Main results show, contrary to research, that the “typical” sex buyer does not exist, nor do specific motives. Instead, our interviewees prefer to speak of a mutual pattern amongst the sex buyers, referred to as an obsessive-compulsive sexual behaviour. In addition, our interviewees emphasize the importance of distinguishing between the act and the individual. Other findings show that although none of the units use evidence-based practice, all interviewees claim their methods are effective and moreover they all describe their professional acting space as almost unlimited. With our interviewees’ testimonies differing in several ways from the image of sex buyers common amongst the public and some researchers, we hope our findings can contribute to a more nuanced view of sex buyers.   * Abbreviation for the unit within the social services working with sex buyers