The overall aim of this study was to illustrate the organizations importance to female staff within education, health and social care on return to work after long term sick leave due to mental illness. The aim of this study was also to identify improvement opportunities. A qualitative study was made with seven interviewees that had return to work after long term sick leave for mental illness. The material was analyzed with an inducitve thematic method. The main themes that emerged was: Information and consulting, Social support from managers and colleagues, Changed attitude and participation in the rehabilitation process and Improvement opportunities. The main result showed that the social support from managers and colleagues and the changed attitude towards the illness mattered the most to the interviewees for a successful return to work. The result also showed that the interviewees had a great need of information about the sick leave process. According to the interviewees the understanding and knowledge about mental illness has to increase.

The purpose of this research is to conduct an evaluation of the return on investment value of Employee Assistance Programmes within the South African context. Assistance to employees originated from the 19th century. The term Employee Assistance Programmes was however formulated in the 1970’s in the United States. The Employee Assistance field has since seen a paradigm shift in its focus, significant growth in its market value (amount of corporate clients internationally investing in EAPs for their employees), the establishment of a regulatory and ethical body through EAPA and its formalization as an academic discipline. This study takes the concept of return on investment value of EAPs further than the ratio of benefit-to-cost. The utilization of different data sources, inclusive of quantitative and qualitative instruments creates an opportunity to explore areas of value perception of different role players in the field. It furthermore maps the subjective and objective experience of behaviour change resulting from personal problems and the journey of change as a result of focused interventions. The consistency of views across different datasources as well as between different industries strengthens the value add claims of EAPs as contributing to the financial bottom line of companies. This study advocates for the importance of programme evaluation as a central part of EAP contracting. It furthermore also highlights the importance of documentation of employee performance for evaluation purposes. It illustrates a journey that can be complicated by the failure to agree to evaluative terms at program inception as well as unstructured data-capturing within companies. Employee behaviour consists of both computable and incomputable elements. Generally the focus of a return on investment study would be the computable components of human behaviour. This investigation however highlights significant elements of risk relating to employee performance challenges that is not easy to include in a ROI but holds significant financial and reputational risks for corporate clients. The influence of individual performance challenges on teams and the challenges it holds for line managers is also highlighted through the qualitative journey of this study. Employee behaviour seems vulnerable to internal and external forces and as a result companies’ productivity can be affected by how individual employees respond to these forces. It could be accepted that interventions that is aimed at stabilising and improving employee behaviour, will inevitably impact work performance and as a result the financial bottom-line of the company. Employee Assistance Programmes often operates in an arena where other programmes aimed at impacting employee behaviour are also present. It is thus difficult to isolate it’s intervention as being one of the main behaviour changing facilitators of the company. This study acknowledges this challenge and changes focus to different data-sources reporting on employee behaviour before and after EAP intervention. The consistency of data across these different data-sources becomes one of the main reporting areas for this study. Eventually the challenges encountered in this study guides the advocacy in the recommendations for a thorough agreement of programme evaluation at inception, the areas that will be included in such evaluations, the availability of Human Resource data to ensure effective evaluation inclusive of ROI assessments, targeted assessments at service provider level with effective software support. / Thesis (DPhil)--University of Pretoria, 2010. / Social Work and Criminology / unrestricted

People in Sweden are living longer than ever before, as research and improvements in medical care become progressively more advanced. Yet, absenteeism related to stress and clinical burnout has increased dramatically in the past decade. The purpose of this study is to investigate employers’ support functions regarding rehabilitation from clinical burnout, from the perspective of social workers. The research was conducted using qualitative, semi-structured interview sessions with 16 social workers that either have been or are suffering from clinical burnout. The main theory used was House’s theory on different types of social support, which classifies social support into four categories. The results show that the interviewees describe emotional support in ways that do not entirely correlate with House’s theory. The interviewees emphasised the importance of the support from family and friends, that they never stopped calling or texting. This especially entails the importance of someone recognizing the person’s needs without being asked to do so, being willing to listen, assisting in understanding and processing the anxiety, as well as offering a sense of emotional security and community. The majority of respondents stressed the crucial role of managers in their return to work, for example through continuous monitoring, follow-ups and adaptation of tasks. Relatedly, most respondents meant that they lacked a way of fully recovering. The absolute majority of those claiming to lack different kinds of support from managers. Roughly half of said respondents also experienced the lack of an insufficient sense of influence and autonomy in the process of returning to work. This study shows that emotional support from the employer has great positive effects on rehabilitation and the possibility for social workers to return to work following clinical burnout. / I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna.  Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom.

Problem finns inom hälso- och sjukvårdens hantering av sjukskrivningsärenden och har visat sig vara extra stora inom primärvården. Många sjukskrivningar löper risk att bli långvariga, rehabiliteringsärenden drar ut på tiden och missförstånd uppstår mellan patienter och myndigheter samt myndigheter emellan. Mellan 1 september 2009 och 31 maj 2011 har man på Gotland bedrivit ett projekt med syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen med hjälp av Rehabkoordinator i primärvården. Denna studie utgör den kvalitativa utvärderingen utav projektet. Syftet med denna studie var att utvärdera om sjukskrivningsprocessen har underlättats för de samverkande aktörerna och för patienter efter inrättandet av Rehabkoordinator. Detta har genomförts genom en explorativ metod genom intervjuer och enkät.   I studien beskrivs och analyseras införandet av Rehabkoordinator som ett förbindelseorgan mellan primärvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten för bättre samordning kring patienter. Resultatet av studien visar att merparten av aktörerna upplever arbetsformen som positiv och gynnar samarbete och samordning vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Aktörerna upplever att processen, effektiviteten och kvalitén i arbetet runt patienten har förbättrats. Kommunikationen och samordningen mellan berörda aktörer har underlättats och den psykosociala arbetsmiljön har förbättrats även om det framgår att det är för lite resurser för rehabiliteringssamverkan.   Patienterna upplever det positivt med Rehabkoordinatorns stödjande, förmedlande och koordinerande insatser vilket ses vara en framgångsfaktor för patienten. Majoriteten känner att de blivit respektfullt bemötta, känt sig delaktiga i sin rehabilitering samt fått det stöd och den information som de behövde av Rehabkoordinatorn.   Studien visar också att merparten av aktörerna har funnit fungerande rutiner för sin arbetsform och samverkan. Kvarstående hinder tycks bero på framförallt organisatoriska faktorer som till exempel förankring av verksamheten i de samverkande organisationerna, kunskap och kommunikation om och mellan olika professioner och organisationer, samt incitament och legitimitet för deltagande i rehabiliteringssamverkan. / The identified problems within the health care management concerning cases of sickness have proven to be particularly severe in the area of primary care. A large number of sick leaves are at risk of being long term, cases of rehabilitation drags on, and misunderstandings occur both between authorities and patients, and authorities. Between 1 September 2009 and 31 May 2011 Gotland has pursued a project with the intention to streamline the process of sick leave with the help of a Rehab coordinator in primary care. This study is the qualitative evaluation of the project. The aim of this study was to evaluate whether the process of sick leave have been facilitated both for the interacting actors and for the patients, after the establishment of the Rehab coordinator. This has been implemented through an exploratory approach through interviews and questionnaires.   This study describes and analyzes the introduction of a Rehab coordinator as a liaison body between primary care, social insurance, employment service and social services for a better coordination concerning the patients. The results of this study show that the majority of actors experience that the method is positive and benefits cooperation and coordination of vocational rehabilitation. The actors feel that the process, the efficiency and the quality of work around the patient has improved. The communication and coordination between actors have been facilitated and the psychosocial work environment has improved, although it is clear the there are not enough resources for the rehabilitation agreement.   The patients finds the support, the mediating and coordinating actions of the rehab coordinator positive, which is considered a factor of success to the patient. The majority feel they have been met with respect, felt involved in their rehabilitation and received the support and information they needed by the Rehab coordinator.    The study also shows that majority of the actors have found successful routines to support their method of work and collaboration. The remaining obstacle appeared to be particular organizational factors for example the anchoring of activities for the collaborating organizations, knowledge and communication about and between different professions and organizations, as well as incentives and legitimacy for participation in the rehabilitation agreement.

Occupational Health Service (OHS) has an important role in society. It is designed to prevent illness and strengthen the health of workers. OHS operations and development are currently being studied at the School of Technology and Health at the Royal Institute of Technology in Sweden. One of the industries studied is the home maker service. During the 2010s were such employees one of the most ill groups in Sweden. This master's thesis in occupational environment development and change management focus on examining the special knowledge an OHS and its clients in one home maker service need to strengthen the workers of the industry and find out how the interaction between OHS and home maker service works and how it could be evolved. A qualitative study was conducted in a Swedish city on the basis of an organizational perspective. Six persons between 30 and 65 years of age were interviewed. The interviewed people’s occupations were ergonomist, safety engineer, home health aides and managers from both companies. To gain a deeper understanding of the phenomenon the interviews were transcribed. Key themes for the interviewees were collaboration, economy and engagement, important health and safety issues, prevention, the home help service needs of OHS and what support OHS need in their work with the home maker services. The studied parties agreed that they had no developed cooperation and that there was a gap between them. All interviewees consisted on the work environment problems in the industry. These were stress, time pressure, heavy physical work, patients’ homes were not always suited for the home health aides, lack of colleagues, intimidation and violence and smoking patients. There was found a barrier between the preventive work that could be undertaken and what was ordered from the home maker service. / Företagshälsovården (FHV) har en betydelsefull roll i samhället. Den finns till för att förebygga ohälsa och stärka hälsan hos arbetstagare. Företagshälsovårdens verksamhet och utveckling studeras just nu på skolan för teknik och hälsa på Kungliga Tekniska Högskolan. En av de branscher som åskådliggörs är hemtjänsten. Under 00-talet var arbetstagarna i hemtjänsten en av de mest sjukskrivna grupperna i Sverige. Det här magister-examensarbetet inom arbetsmiljöutveckling och förändringsledning fokuserar på att undersöka vilken specialkunskap FHV behöver för att stärka hemtjänstbranschens arbetstagare samt ta reda på hur samverkan mellan FHV och hemtjänsten fungerar och hur den kan utvecklas. En kvalitativ intervjustudie utfördes i en svensk storstad med utgångspunkt i ett organisationsperspektiv. Sex personer mellan 30 och 65 år intervjuades. Intervjuobjektens yrken var ergonom, arbetsmiljöingenjör, undersköterska i hemtjänsten och chefer från båda parter. För att få en djupare förståelse för fenomenet transkriberades intervjuerna. Betydelsefulla gemensamma teman för intervjupersonerna var samverkan, ekonomi och engagemang, viktiga arbetsmiljöfrågor, förebyggande arbete i dag, hemtjänstens tjänstebehov av FHV och vilket stöd FHV behöver i sitt arbete med hemtjänsten.   De studerade parterna var överens om att de inte hade något utvecklat samarbete och att det bestod ett glapp mellan dem. Alla intervjupersoner var eniga om arbetsmiljöproblemen i branschen. Dessa var stress, tidspress, tungt fysisk arbete, att brukarnas hem inte alltid var anpassade för hemtjänstpersonalen, avsaknad av kollegor, hot och våld samt rökande brukare. Det fanns idag en barriär mellan det förebyggande arbete som skulle kunna bedrivas och vad som beställdes av hemtjänsten. / "Nyttiggörande av branschkunskap – implementering av nätverk” med projektledare Annika Vänje

Byggindustrin är idag en av våra mest olycksdrabbade branscher i Sverige sett tillantalet sysselsatta inom branschen. Olycksfrekvensen ligger idag kring 11/1000sysselsatta och år. Statistiken visar att byggindustrin har fler sjukskrivningar på grundav olyckor än andra branscher, vilket givetvis leder till större utgifter i förhållande tillde andra på denna punkt. Ett sätt att öka intresset för säkerhet och arbetsmiljöfrågorinom byggverksamheten kan vara att undersöka de ekonomiska aspekterna. Det ärtydligt att sjukskrivningar är en stor kostnad för byggföretagen men finns det egentligennågon motsättning mellan lönsamhet och säkerhet?Syftet med studien är att undersöka kopplingen mellan arbetsmiljöarbete,sjukskrivningar och kostnader inom byggsektorn. Studien utförs för att kunna ge enoberoende rekommendation på vilka åtgärder inom arbetsmiljö och säkerhet som kanminska antalet sjukskrivningar på grund av arbetsolyckor. Tanken är att undersökavilka olyckor som bidrar till flest sjukdagar och därmed störst kostnader för företagen,samt se vilka grundorsaker som går att förknippa med dessaStudien tar endast upp sjukskrivningar där bakomliggande orsak är en arbetsolycka.Det innebär att arbetssjukdommar orsakat av arbetshygieniska förhållanden intekommer att beaktas. Detta för att begränsa studien till den typ av olyckor inombyggindustrin som bidrar till flest sjukskrivningar.Undersökningen har gjorts i form av en omvärldsanalys med avsikt att samlainformation och kartlägga ämnet. Information och statistik i detta arbete har i störstamöjliga mån baserats på vetenskapligt säkerhetsställd litteratur ochmyndighetsinformation. Rapporten baseras i stor del på den nuägesbeskrivning sompresenteras i kapitel 4 som redogör bakgrund och den nuvarande situationbyggverksamheten befinner sig i när det gäller arbetsmiljöarbete, olycksstatiastik samtorsaker och kostnader för sjukskrivningar vid arbetsolyckor. I kapitel 3 presenteras denlagstiftning som i Sverige ligger till grund för arbetsmiljöarbete.I denna studie har olika undersökningar kombinerats för att få fram ett resultat på hurmycket sjukskrivningar, orsakade av arbetsolyckor, kostar. Kostnaderna baseras påarbetsmiljöverkets och försäkringskassans olycksfallstatistik samt försäkringskassanskalkylunderlag för sjukskrivning [25]. För att uppskatta kostnader för olika typer avolycksfall, undersöks hur många sjukdagar de fem vanligaste orsakerna bidrar med. Detvisar sig att den sjukskrivningskategori som kostar arbetsgivaren mest är fall från höjdoch att de åtgärder som enligt många studier förebygger detta är att ha en städadarbetsplats.Slutligen kan det konstateras att det finns kopplingar mellan arbetsplatsolyckor,sjukskrivningar och kostnader för företag inom byggsektorn. Det finns även åtgärdersom kan ge effekt på minskade sjukskrivningar, exempelvis städning och information.Utöver detta pekas även projektering ut som en punkt där anpassningar förarbetsmiljön kan göras och på så vis minska sjukskrivningar och öka lönsamheten hosföretagen. / The construction industry is one of our most injurious industries in Sweden today. Theaccident frequency currently lies around 11 per 1000 employees per year. Statistics showthat the construction industry has more sick leave due to accidents than other business,which of course leads to larger cost in relation to others industrial branches in this area.One way to increase the interest in safety and work environment issues in theconstruction industry can be to examine the economical aspects. It is clear that sickleave is a big cost for construction companies, but is there really any contradictionbetween profitability and safety?The purpose of this study is to investigate the connection between work environmentand profitability for companies in the construction sector. The study is carried out inorder to give an independent recommendation on which measures within workenvironment and safety that could be used to reduce the number of sick leave occasionsdue to work accidents. The idea is to investigate which accidents contribute to the mostsick days, and to see which root causes that could be associated with these accidents.The study only addresses sick leave where the underlying cause is workplace accidents.This means that occupational diseases caused by industrial hygiene conditions will notbe taken into account, this is to limit the study to the section which contributes themost to sick leave in the construction industry .The study has been conducted as an analysis of the surrounding world with theintention of gathering information and mapping out the subject. Information andstatistics in this research have, as far as possible, been based on scientifically securedliterature and government information. The report is largely based on the complieddescription of the current situation presented in chapter 4. This chapter describes thebackground and current situation for the construction industry in regards to legislation,work environment, accident statistics as well as causes and costs for sick leave in theevent of work accidents.In this report, various research has been combined to obtain a result on how much sickleave, caused by occupational accidents, costs. The costs are based on the SwedishWork Environment Authority and the Swedish Social Insurance Agency’s accidentstatistics as well as the Swedish Social Insurance Agency’s calculation basis for sickleave. In order to estimate the costs for different types of accidents, the number of sickdays for the five most common causes of injuries were picked out. It turns out that thecause of accidents that contributes to the highest costs for the employer is fall fromhight. It was also detected that according to many studies, the most efficient way toprevent fall from hight was to have a tidy workplace.Finally, it’s concluded that there are connections between work environment accidents,sick leave and costs for companies within the construction sector. There are alsomeasures that can affect sick leave, for example cleaning and information. Beyondthese, construction design is pointed out as an area where adjustments for the workenvironment can be made and though that reduce sick leave and increase profits for thecompanies.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om hög arbetsbelastning bidrar till ohälsa ochsjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg i hemmet. Vidare kommer olika faktorersinverkan på arbetsbelastning och hälsa att kartläggas för att åstadkomma förslag som kan inverkapositivt på medarbetarnas upplevda hälsa. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Empiriskdata har samlats in med hjälp av två olika frågeformulär där det ena riktar sig till enhetscheferoch det andra till anställda inom vård och omsorg i hemmet. Den teoretiska referensramen utgårfrån vetenskapliga artiklar och litterära källor. Slutsats: I studien konstaterades det att hög arbetsbelastning delvis har negativ inverkan påmedarbetarnas hälsa. Vidare framgick det att obalans mellan krav och kontroll samt avsaknad avhälsofrämjande åtgärder påverkar medarbetarnas upplevda arbetsbelastning samt hälsa i negativ aspekt.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring det närmaste ledarskapets betydelse vid återgång i arbete efter sjukskrivning vid arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning tyder på att otydliga eller motstridiga krav från närmaste chef är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad sjukskrivning. Vi ville undersöka hur man som första linjes chef genom sitt ledarskap kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön och därmed stödja en mer hållbar återgång i arbete efter arbetsrelaterad sjukskrivning. Studien bygger på kvalitativ metod där 17 semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med legitimerade sjuksköterskor som vi kontaktat i ett yrkesforum på internet. Samtliga hade varit sjukskrivna för arbetsrelaterad stress under en period på minst tre månader. Vissa av respondenterna är numera åter i tjänst på den arbetsplats de sjukskrevs ifrån, medan andra har bytt arbetsgivare. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnande ut i två kategorier: resurser och krav, med tre underkategorier vardera. Underkategorier för resurser var Självledarskap, Kollegialt stöd och mentorskap samt Stöttande ledarskap. Underkategorier för krav var Arbetsbelastning och stress, Bristande ledarskap och Bristande psykosocial arbetsmiljö. Utifrån krav i arbetet såg vi att motstridiga och/eller otydliga krav från både chefer och kollegor bidrog till bristande psykosocial arbetsmiljö. Hög arbetsbelastning och stress över tid bidrog till etisk stress och risk för arbetsrelaterad stress med sjukskrivning som följd. Utifrån resurser i arbetet fann vi att positiv feedback och tillgänglighet från närmaste chef var exempel på ett stöttande ledarskap som i sin tur gynnade återgång i arbete. Andra skyddande faktorer var kollegialt stöd och mentorskap samt självledarskap. Något som särskilt stack ut i våra resultat var självledarskapets påverkan på återgång i arbete efter arbetsrelaterad ohälsa. / This essay aims to increase knowledge about the importance of immediate leadership when returning to work after sick leave in case of work-related stress. Previous research suggests that unclear or conflicting demands from immediate supervisors are one of the most common reasons for work-related sick leave. We wanted to investigate how unit managers, through their leadership, can improve the psychosocial work environment and thereby support a more sustainable return to work after work-related sick leave. The study is based on a qualitative method where 17 semi-structured interviews were conducted digitally with registered nurses whom we contacted in a professional forum on the internet. All had been on sick leave for work-related stress for a period of at least three months. Some of the participants are now back in service at the workplace they were on sick leave from, while others have changed employers. The interviews were analysed through qualitative content analysis. The results fall into two categories: resources and requirements, with three subcategories each. Subcategories for resources were Self-Leadership, Collegial Support and mentoring, and Supportive Leadership. Subcategories for requirements were Workload and stress, Lack of leadership and Lack of psychosocial work environment. Based on work demands, we saw that conflicting and/or unclear demands from both managers and colleagues contributed to a lack of psychosocial work environment. High workload and stress over time contributed to ethical stress and risk of work-related stress with sick leave as a result. Based on resources at work, we found that positive feedback and availability from the immediate manager were examples of supportive leadership, which in turn favoured a return to work. Other protective factors were peer support and mentoring as well as self-leadership. Something that particularly stood out in our results was the influence of self-leadership on returning to work after work-related illness.

Syftet med studien är dels att få en ökad förståelse över hur generation Z upplever sin arbetsmiljö inom telefonrådgivande yrken, dels att få en ökad kunskap om vilka utmaningar i arbetsmiljön som kan leda till sjukfrånvaro. Studien genomfördes i samarbete med en stor privat organisation i Sverige. Utifrån ett Human Resources (HR) perspektiv ser vi ett behov av att få en ökad förståelse för medarbetarens perspektiv för att främja en hälsosam arbetsmiljö för generation Z inom telefonrådgivande yrken. Studiens syfte har en kvalitativ ansats och den forskningsdata som presenteras består av semistrukturerade intervjuer med respondenter från generation Z, individer födda mellan åren 1995 och 2010. Den tematiska analysen genererade fyra teman: Stödjande funktioner för att må bra på arbetsplatsen, upplevelser av telefonrådgivning som yrke, utmaningar på arbetsplatsen, och sjukfrånvarokultur. Resultatet i studien visar att upplevelsen av det kollegiala stödet är avgörande för att må bra på arbetsplatsen. Utmaningarna återfinns i svåra samtal och ökade känslomässiga krav inom telefonrådgivande yrken hos generation Z i vår studie. Resultatet bidrar med en bekräftelse på kunskap som redan fanns utifrån de utmaningar på arbetsplatsen som kan leda till sjukfrånvaro. Resultatet visar på att generation Z:s önskemål inte är unika, utan snarare framstår som en önskelista som alla medarbetare har. För att få en ökad kunskap om vad som främjar en god och hälsosam arbetsmiljö för generations Z behöver framtida studier dels innehålla flera respondenter, dels jämföra medarbetarnas upplevelser och chefernas erfarenheter. / The aim of the study is partly to gain an increased understanding of how generation Z experiences their work environment within telephone counseling professions, and partly to gain an increased knowledge of which challenges in the work environment can lead to sick leave. The study was carried out in collaboration with a large private organisation in Sweden. From a Human Resources (HR) perspective, we see the need to gain an increased understanding of the employee's perspective to promote a healthy work environment for generation Z within telephone counseling professions. The purpose of the study has a qualitative approach and the research data presented consists of semi-structured interviews with respondents from generation Z, individuals born between the years 1995 and 2010. The thematic analysis generated four themes: Supportive functions for well-being in the workplace, experiences of telephone counseling as a profession, challenges in the workplace, and sickness absence culture. The results of the study show that the experience of collegial support is crucial for feeling good at work. The challenges are found in difficult conversations and increased emotional demands in telephone counseling professions among generation Z in our study. The result contributes with a confirmation of knowledge that already existed based on the challenges in the workplace that can lead to sick leave. The results show that generation Z: s wishes are not unique, but rather appear as a wish list that all employees have. To gain an in-depth knowledge of what promotes a good and healthy work environment for generation Z, future studies need to include several respondents, and to compare the employees' and the managers' experiences.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 6 uppsatser.