No description available.

No description available.

Bakgrund: Tandimplantat är en av de mest använda metoderna för ersättningen vid tandförlust. Tandimplantat misslyckanden är ett problem i tandvården. Peri-implantit är associerad i hög grad med tandimplantatförlust. En litteraturstudie utfördes för att kartlägga vilka riskfaktorer som är förknippade med peri-implantit, vilket kan öka kunskapen hos tandvårdspersonal för att hålla tandimplantat i funktion. Syfte: Syftet med studien var att identifiera bakomliggande riskfaktorer för att utveckla peri-implantit på tandimplantatpatienter. Metod: sökningar gjordes på relevanta sökord i databaserna Dentistry and Oral Sciences Source (DOSS), CINAHL OCH Medline i februari 2020. Resultat: 13 vetenskapliga artiklar ingick i denna studie. Resultatet från vetenskapliga artiklar visade att det fanns olika associerade riskfaktorer med peri-implantit. Riskfaktorerna var historia av parodontit, rökning, munhygienen, diabetes, mediciner, mikrobiologiska faktorer och högproducerande TNFa-308 GA/AA genotyper betraktades som riskindikator för peri-implantit. Slutsats: En historik av parodontitsjukdom, dålig munhygien, diabetes, närvaro av några gener, implantatplats, användning av mediciner, kirurgi och felaktig placering av implantaten kan öka risken för att utveckla peri-implantit.

Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom som påverkar den drabbade personens dagliga liv i stor utsträckning. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med Crohns sjukdom. Studien är en litteraturstudie där tio artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; att känna rädsla och oro, att känna sig begränsad och behöva anpassa livet, att självbild och livslust förändras, att andra personers attityder och förståelse har stor betydelse samt att acceptera sjukdomen och ta kontroll över livet. Resultatet visade att personer med Crohns sjukdom upplever en oro i det dagliga livet, att informationen om sin sjukdom är bristfällig, ett behov av att kompromissa med sin självidentitet och svårigheter att upprätthålla relationer. Slutsatsen är att en tillitsfull relation mellan vårdpersonal och patient är en förutsättning för god omvårdnad. Genom att arbeta personcentrerat och utveckla en förståelse för upplevelserna av att leva med Crohns sjukdom kan vård och omvårdnad anpassas efter personens behov. En vårdrelation kan vara en resurs för att samtala om jobbiga eller stigmatiserade ämnen och kan upplevas stödjande i transitionsprocessen till att lära sig leva med sjukdomen. Vidare forskning bör undersöka varför en del personer har lättare att acceptera sjukdomen än andra.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en vanlig demenssjukdom, där kvinnor har högre risk att utveckla sjukdomen. Sjukdomen utvecklas successivt, symtomen börjar långsamt och första symtomet är minnesförsämring. Sjuksköterskans ansvar är att främja patientens hälsa och bidra till personcentrerad vård för att stödja kvinnans förändrade livssituation. Litteraturstudien är baserad på Birklers livsvärldsteori.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att ha diagnosen Alzheimers sjukdom.  Metod: Studien är baserad på kvalitativ litteraturstudie med induktivt ansats. Studien är baserad på tre patografier och en innehållsanalys av Graneheim och Lundman.  Resultat: I analysen framkom ett tema, fem kategorier och 12 underkategorier. Temat fångade kvinnornas tydliggörande ”Det har, är och kommer alltid vara jag”. Kategorierna som framkom var Jag lider inte, jag lever, Jag är inte längre den jag var, Nu minns jag inte, För andra är jag osynlig och När jag blickar framåt.  Slutsats: Resultatet gav en inblick i kvinnors upplevelse av att ha diagnosen Alzheimers sjukdom. Det framgick att kvinnorna upplevde att fokus kring sjukdomen inte låg på kvinnorna själva. De upplevde även att de inte ville bli vårdade av sina närstående utan istället bevara sina relationer.

I den här uppsatsen studeras hur modrande i relation till psykisk sjukdom och kulturella moderskapsideal gestaltas i Linda Boström Knausgårds roman Oktoberbarn samt Ann Heberleins verk Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Tematiken undersöks med hjälp av feministisk moderskapsforskning som visar hur föreställningar om det ”goda moderskapet” påverkar mödrar i stor grad. Idealen kan tyckas ouppnåeliga och i samband med psykisk sjukdom innebär de en stor press då huvudpersonerna inte bara måste hantera sina egna och andras förväntningar på dem som mödrar, utan även sjukdomens inverkan på sig själva och sin omgivning. Berättarjagen lider av bipolär sjukdom och upplever svår depression, och i berättelserna gestaltas känslor som självhat, dödslängtan och hopplöshet. Att som mor vara drabbad av depression är tabubelagt och psykisk sjukdom innebär i sig en stigmatisering vilket protagonisterna är medvetna om. Skam genomsyrar berättelserna och känslan är knuten till upplevelsen av att vara otillräcklig som mor, men även till hur de erfar att vara ”avvikande” på grund av den psykiska sjukdomen. De litterära gestaltningarna uttrycker en längtan efter ”normalitet” och efter att vara stabila mödrar som de själva och omgivningen kan lita på.

Denna studie har för avsikt att kasta ljus åt att kronisk fysisk sjukdom kan ha påverkan på individers självbild. Detta var också syftet med min undersökning. Tidigare forskning i ämnet är gjort kvalitativt och där försvinner påminnelsen om hur många människor detta ämne berör, därför valde jag att använda mig av en kvantitativ enkätstudie. Teorier jag valt att testa mina resultat mot är Cooleys Spegeljaget och Goffmans dramaturgiska perspektiv. I studien framkommer att deltagarna tror att de skulle vara bättre människor om de vore friska, något man inte borde tänka och känna om självbilden vore god. Kroniskt sjuka verkar spelar en roll som friska inför andra, och därigenom dölja sjukdomens inverkan på deras liv. Däremot speglas inte deltagarnas självbild av andras reaktioner utan verkar komma från deltagarna själva.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är ett långvarigt sjukdomstillstånd. Med sjukdomen följer svängningar mellan maniska och depressiva episoder. Allmänsjuksköterskan påverkar patienternas upplevelser av vården. För att kunna ge ett gott vårdande behöver allmänsjuksköterskan ha förståelse för patientens livsvärld, synliggöra hälsa och minska lidande.  Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom efter ställd diagnos.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av personer som diagnostiserats med bipolär sjukdom. Resultat: Resultatet delas in i tre kategorier och sju underkategorier. De tre kategorierna är Utanförskap i sjukdomen, Att känna lidande och Känslor av tacksamhet. Studiens resultat visar att personer som lever med bipolär sjukdom känner sig utanför andra människors friska sfär. Personerna påverkas mycket av samhällets fördomar och åsikter. Slutsats: Personer med bipolär sjukdom upplever ett utanförskap och en ensamhet i tillvaron. Sjukdomen skapar både ett sjukdomslidande och ett vårdlidande. Personerna kan uppleva tacksamhet för stödet de får av vården, men även av anhöriga. Genom att ta del av personernas upplevelser kan allmänsjuksköterskan få en ökad förståelse för deras livsvärld. Då kan sjuksköterskan identifiera vad som främjar hälsa och lindrar lidande för den enskilde patienten. Det leder till ett gott vårdande.

Bakgrund: Bipolär sjukdom kännetecknas av återkommande episoder av mani och egentlig depression med mellanliggande perioder av psykisk återhämtning. Huvudsymtomen vid en manisk episod är förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning, medan huvudsymtomen vid en egentlig depression är nedstämdhet och minskat intresse eller glädje. Bipolär sjukdom drabbar ungefär lika många män som kvinnor och brukar debutera i tonåren. Sjukdomen kan påverka familjerelationer, arbetsförmåga med mera. Livskvalitet är ett mått som kan användas för att mäta en individs välbefinnande och är betydelsefull att försöka mäta vid bipolär sjukdom. En allmänt accepterad definition på livskvalitet är Världshälsoorganisationens definition av livskvalitet. Deras definition av livskvalitet berör bland annat följande fyra områden: sociala relationer, fysisk hälsa, psykologiskt tillstånd och miljö. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitén hos vuxna med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturöversikt gjordes med 15 artiklar hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. De sökord som användes vid databassökningarna var: ”bipolar disorder”, ”quality of life”, ”mania”, ”major depression”, ”euthymic” och ”social functioning”. De utvalda artiklarna beskrev livskvalitén hos vuxna med bipolär sjukdom, de var publicerade inom de senaste tio åren, de var skrivna på engelska och de var ”peer-reviewed” eller publicerade i en tidsskrift som var ”peer-reviewed”. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades innan de inkluderades i föreliggande studie. Under bearbetningen av artiklarna delades informationen från de olika artiklarna in i tre teman beroende på vilken av de tre frågeställningarna informationen besvarade. Dessa teman blev sedan huvudrubriker i resultatet. Resultat: Både de patienter som hade en sjukdomsepisod och de med en normal sinnesstämning uppvisade sämre livskvalitet i jämförelse med friska individer. Faktorer som god sjukdomsinsikt, socialt stöd och rutiner var associerade med bättre livskvalitet, medan graden av depressiva och maniska symtom, stigande ålder och tidig sjukdomsdebut var associerade med sämre livskvalitet. De depressiva symtomen hade störst betydelse för den skattade livskvalitén och påverkade framför allt de fysiska och psykiska områdena av livskvalitén. Patienter med bipolär sjukdom med normal sinnesstämning uppvisade bäst livskvalitet följt av dem som befann sig i ett maniskt/hypomaniskt tillstånd, ett blandat tillstånd och ett depressivt tillstånd. Slutsats: Fynden från föreliggande studie visar att patienter med bipolär sjukdom upplever sämre livskvalitet i jämförelse med friska individer. Symtomen har troligtvis en stor betydelse när det gäller den sämre upplevda livskvalitén. Symtomen gör det svårt att upprätthålla relationer, bevara ett arbete, planera inför framtiden med mera. Dessutom lever dessa patienter i en oviss tillvaro där de aldrig vet när nästa sjukdomsepisod kommer, hur den kommer att manifestera sig eller hur allvarlig den kommer att vara.

Bakgrund Barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom drabbas ofta av konsekvenser i form av fysiskt och psykiskt lidande. Om barnet klarar av att bemästra situationen och växa upp till ett välfungerande liv benämns dessa som maskrosbarn. För att möjliggöra för barnen att bemästra situationen kan stödet ha en betydande roll. Enligt lag är hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att bistå barnen med stöd och information. Trots detta förekommer det brister inom hälso- och sjukvården kring kunskap inom området och implementeringen av aktuell lagstiftning. Syfte Syftet var att beskriva hur vuxna barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom upplevde sin situation som barn samt deras behov av stöd under uppväxten. Metod En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes med sju deltagare, vilka identifierade sig som maskrosbarn. Resultatet analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom ofta drabbas av lidande och upplever skuld och skam till följd av sin förälders sjukdom. Vidare visade resultatet att hälso- och sjukvården brister i att ge barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom det stöd och den information de behöver för att hantera sin situation. Slutsats Stöd från hälso- och sjukvården är av betydelse för att lindra lidande hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom. Ökade kunskaper inom hälso- och sjukvården om hur dessa barn uppmärksammas och bemöts, samt implementering av aktuell lagstiftning i verksamheterna, kan leda till att barnens lidande lindras och ökar möjligheterna till att de växer upp till att bli maskrosbarn.