Bakgrund: Insamlad data tyder på att skador inom idrott ökar stadigt. Idrottsskador med storpåverkan på individens funktion och delaktighet är vanliga. Inom ungdomsidrotten villriksidrottsförbundet att fler ledare och tränare ska få en utbildning inom skadeförebyggandeträning så att barn får träning som är anpassad efter dem. Fysioterapeuter har genom sinfysioterapivetenskapliga bas en stor kunskap inom rörelseapparaten i kombination medträning och rehabilitering som gör fysioterapeuten till en självständig profession. Preventivainsatser och individanpassad träning är ett sätt att minska antalet skador inom idrott. Medhjälp av fysioterapeutens kunskap och erfarenhet inom det berörda området kan åtgärdergenomföras. Syfte: Syftet med studien var att undersöka tillgången till fysioterapeut hosidrottsföreningar inom ishockey, fotboll och basket i Luleå kommun. Metod: En e-enkätformulerades för att svara på studiens syfte. Lagledarna rekryterades genom mail- ochdirektkontakt och fick enkäten skickad till sig. Rådatan från enkäten sammaställdes ideskriptiv analys och presenterades i tabeller, figurer och diagram. Resultat: Totalt svarade29 personer på e-enkäten, varav majoriteten inte hade tillgång till en fysioterapeut. Skälet tillatt de inte hade tillgång var antingen att de inte hade något behov av det eller att det inte fannsekonomi. I enkäten svarade större delen av lagledarna att de har ett litet till mycket stortbehov. Konklusion: Resultatet av studien visar att tillgången till fysioterapeut är låg men attefterfrågan är hög. En ökad kunskap angående fysioterapeutens roll och kompetens behöverspridas. Vidare studier behöver genomföras för att kunna skapa ett helhetsperspektiv.

Bakgrund: Det finns många kartlagda hälsoeffekter av fysisk aktivitet, bland annat minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, cancer och metabola sjukdomar. Motivation kan beskrivas genom self-determination theory (SDT) som delar upp motivation i inre och yttre faktorer. En individ rör sig mellan ett kontinuum av motivationsfaktorer. Den inre motivationen är associerad med ett längre bibehållande av en aktivitet. En skillnad i motivationsfaktorer mellan idrottsutövare och motionärer har setts i tidigare studier. Det är intressant ur ett hälsopromotivt perspektiv att kunna identifiera vad som motiverar studenter till fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva motivationsfaktorer för vardagsmotion respektive bergsbestigning hos studenter. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra studenter som bestigit Kebnekaises västra led någon gång de senaste tre åren. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Materialet från intervjuerna resulterade i fem kategorier: Välbefinnande för hela kroppen, Lust till aktivitet, Vänners uppmuntran, Få en gemensam upplevelse samt Testa sina gränser. Varje kategori representerade en viktig motivationsfaktor. Två av motivationsfaktorerna var gemensamma för såväl vardagsmotion som bergsbestigning. Konklusion: Motivationsfaktorerna skiljde sig åt beroende på aktivitet. Välbefinnande för hela kroppen representerar en motivationsfaktor för vardagsmotion. Motivationsfaktorerna Lust till aktivitet och Vänners uppmuntran var någotsom representerade både vardagsmotion och bergsbestigning. Faktorer som enbart sågs hos bergsbestigning hos informanterna var Få en gemensam upplevelse och Testa sina gränser. Det fanns även skillnad i motivationsfaktorer beroende på erfarenhet; mindre erfarna motiverades av att testa sina gränser och mer erfarna av att dela upplevelsen med andra.

Bakgrund: Inom e-sport tävlar e-atleter som enskilda deltagare eller i ett lag från olika länder som möter varandra i samma datorspel. Dessa matcher/turneringar ses av miljontals personer över hela världen. Skador som inträffar inom e-sport kan vara så pass allvarliga att utövarna behöver avsluta sin karriär, ofta handlar det om överbelastningsskador i rygg, nacke, skuldra, hand och handled. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie, studera kunskapsläget gällande E-sport och fysisk träning.  Metod: För att svara på frågeställningarna har en beskrivande litteraturöversikt genomförts i databaserna Sportdiscus, Web of Science, Scopus, Google Scholar, PubMed och DiVA. Resultat: Totalt inkluderades fem studier. Två av dessa var interventionsstudier där en hade kontrollgrupp. Två studier var enkätstudier varav en även inkluderade en intervjudel. Den femte studien var en tvärsnittsstudie.  Konklusion: Från de inkluderade studierna kunde inget samband hittas mellan fysisk träning och e-atleters prestation. E-atleter upplevde dock att deras prestation blir bättre av att träna fysiskt. Målet med fysisk träning för e-atleter är till störst del för att få en bättre allmän hälsa och bara en lite del av e-atleter tränar för att prestera bättre. De risker som e-atleter utsätter sig för är långvarigt stillasittande, ögonutmattning och muskuloskeletala besvär i rygg, nacke, hand och handled.

Introduktion/bakgrund: Det fysioterapeutiska och naprapatiska arbetet går främst ut på att undersöka och fastställa anledning till rörelserelaterad problematik i kroppens leder, muskler och nervsystem, för att sedan förebygga och behandla fynden med manuella tekniker och träningsprogram. Det har även visat sig att förekomsten av handproblematik hos fysioterapeuter är förhållandevis hög, där problematiken verkar vara korrelerat till manuella tekniker, som är den anda mest vanliga arbetsrelaterade skadan inom professionen tillsammans med andra professioner som använder sig av manuella behandlingstekniker. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga ett samband mellan handproblematik och manuellt yrkesutövande av leg. fysioterapeuter och leg. naprapater. Metod: Rekryteringen av deltagare har skett genom kontakt via två privata yrkesforum på sociala medier. Insamlingen av data genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät via Google formulär, där deltagarna besvarade 14 frågor med kryssalternativ som svar. De individer som valde att delta i studien gav sina svar konfidentiellt. Svarsresultaten sammanställdes och jämfördes sedan i korstabeller och cirkeldiagram. Resultat: Sammanställningen av insamlad data indikerar på en korrelation mellan manuellt arbete och yrkesrelaterad handproblematik hos de båda yrkesgrupperna. Konklusion: Slutsatsen som drogs från denna studie var att en hög procent deltagare med upplevd handproblematik relaterat till yrket kan korreleras med hur och hur mycket de arbetar med sina händer.

Bakgrund: Hjärnskakningar är en stor problematik inom ishockeyn och det är beräknat att det sker ungefär 160 hjärnskakningar per 1000 matchtimmar och lag. Inom ishockey är hjärnskakningar tillsammans med knä- och axelskador den vanligaste förekommande skadan. De flesta individer som råkar ut för en hjärnskakning vid idrottsutövande blir snabbt symptomfria. Men cirka 20 procent av de drabbade får långvariga och kvarvarande symptom som kan påverka individens livskvalitet och idrottsutövande. Det svenska fackförbundet, Fysioterapeuterna, rekommenderar rehabilitering och utredning av hjärna, nacke, syn, balans och neuropsykologiska faktorer efter en idrottsrelaterad hjärnskakning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur elitidrottselever på gymnasienivå med inriktning ishockey i norra Sverige upplevde rehabiliteringen från fysioterapeut efter hjärnskakning samt återgång till ishockeyn. Metod: Empirisk-holistisk kunskapsansats har använts i detta arbete och studiens designen är semistrukturerad med en intervjuguide. Totalt har tre deltagare medverkat i studien via intervjuer. Resultat: Innehållsanalysen från de genomförda intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier, betydelsen av stöd under hela rehabiliteringsprocessen, förståelse om komplexiteten av hjärnskakningar och tankar om hjärnskakningens påverkan på framtiden, och åtta underkategorier. Dessa är framtagna genom kondensering och kodning av meningsenheterna från intervjuerna. Konklusion: Hjärnskakningar är komplexa och kräver individuellt anpassad rehabilitering. Stöd från familj och omgivning har visat sig spela en central roll i den drabbade individens rehabilitering samt återgång till idrott.

Bakgrund: Styrketräning är en vanlig motion- och rehabiliteringsform som exempelvis höjer den anaeroba uthålligheten, bidrar till hypertrofi i muskelcellerna och ökar muskelstyrkan. Fysioterapeuter instruerar, ordinerar och leder styrketräning för olika patientgrupper i alla åldrar. Det har blivit en viktig del i dagens rehabilitering. Patienter har olika förutsättningar till att styrketräna med låg- respektive hög belastning beroende på skada eller sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur belastningen vid styrketräning påverkar muskelstyrka och muskelhypertrofi. Metod: En artikelsökning genomfördes i databaserna: PubMED, Web of Science, Cochrane Library, SportDiscus och Scopus. Relevanta ämnesord för respektive databas tillämpades. Enbart studier som jämförde låg belastning (<60% 1RM) kontra hög belastning (>60% 1RM) på utfallsmåtten styrka och hypertrofi blev inkluderade i resultatet. Resultat: Totalt blev 9 artiklar inkluderade i litteraturstudien. Artiklarna visade att muskelstyrkan ökar oavsett om träningen sker med hög eller låg belastning. Träning med hög belastning ger en större ökning av muskelstyrkan än träning med låg belastning. Både träning med hög och låg belastning gav upphov till hypertrofi. Ingen utom en av studierna kunde redovisa signifikanta skillnader i hypertrofi utifrån belastning. Konklusion Att träna styrketräning med målsättningen att öka i styrka och/eller hypertrofi går att göra genom både hög- och låg belastning. Hög belastning har större effekt på muskelstyrka och är fördelaktigt i jämförelse med låg belastning.

Introduktion/bakgrund: Genom att testa basketspelarens fysiska prestation belyses eventuella brister och förenklar skadepreventionsarbetet för fysioterapeuter. Alla ungdomslandslagsspelare mellan 16-20 år kallas av Svenska basketbollförbundet (SBBF) för att göra Fysprofilen. Det saknas kravprofil baserat på ungdomars prestation, vidare behövs en kravprofil utifrån tidigare ungdomslandslagsspelares testresultat. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de svenska ungdomslandslagsspelarna i baskets kravprofil ser ut i styrka, kondition och power beroende på deras längd, kön och landslagskategori; U16, U18 samt U20. Metod: 1343 ungdomslandslagsspelare i U16, U18 och U20 som testats i Coopers, knäböj, bänkpress, CMJ (a), 30m sprint år 2005-2017 inkluderades. Testresultaten bearbetades i Microsoft Office Excel och samlades in av en anställd åt SBBF. Datan avidentifierades innan det nådde författarna. Resultat: Resultatet har ställts upp i fem tabeller . Generellt sett var de längre personerna svagare, sprang långsammare och hoppade kortast jämfört med de korta både för herrarna och damerna. Standardavvikelsen var stor för alla grupper i alla test. Konklusion: Det behövs en kravprofil som är anpassad efter landslagsungdomarnas fysiska kapacitet som är uppdelad efter de olika positionerna i basket.

Introduktion: Ätstörning är ett samlingsnamn för flertalet psykiatriska diagnoser som är kopplade till mat, vikt och uppfattningen av sin kropp. Kvinnor är dem som drabbas främst, då de anses utgöra 90% av fallen. Behandlingen består av en teambaserad insats av b.la läkare, psykologer, dietister och fysioterapeuter. Fysioterapeutens roll och behandling utgår från att främja individens självkänsla, hantering av ångest och återskapa en normaliserad kroppsbild med hjälp av fysioterapeutiska behandlingsmetoder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeutens upplevelse av sitt arbete inom ätstörningsvården, samt eventuella behov av framtida forskning. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utformades för att besvara studiens syfte. Tre fysioterapeuter med minst ett år inom ätstörningsvården intervjuades. Författarna tolkade sedan materialet systematiskt utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen bildades två huvudkategorier: Upplevelser av frustration i arbetet som fysioterapeut, och Samspelet mellan kropp och själ, det fysioterapeutiska perspektivet som bestod av två stycken underkategorier: Fysisk aktivitet i rätt händer samt Balans mellan förbud och uppmuntran till fysisk träning. Ytterligare forskning gällande ätstörningens verkningsmekanismer och fysioterapeutiska behandlingsmetoder var något som önskades av deltagarna. Konklusion: Fysioterapeuterna upplevde frustration i sitt arbete inom ätstörningsvården. De upplevde att fysioterapi kunde ha inverkan på patienter med ätstörning men önskade mer forskning, samt tydligare roll inom ätstörningsvården. Detta för att stärka professionen samt för att kunna erbjuda en så evidensbaserad och god vård som möjligt. Fysioterapeuterna ville belysa det fysioterapeutiska perspektivet och arbetssätt som de ansåg innefattade att återskapa en normaliserad kroppsbild genom individanpassad vård med fokus på samspelet mellan kropp och själ.

Bakgrund Det har utförts studier som belyser problemet med ökningen av antalet ungdomar som upplever psykisk ohälsa. Trots detta finns det få studier som undersöker om ungdomarna själva har kunskap om de vanligaste mentala sjukdomarna samt ett begränsat antal studier som belyser var de får sin kunskap ifrån. Det finns studier som tyder på att kunskap om psykisk ohälsa kan minska stigma samt agera preventivt. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka förstaårs gymnasieelevers upplevda kunskap om depression och ångest samt hur mycket av denna kunskap de upplever att de har lärt sig i grundskolan. Syftet var även att undersöka om dessa elever upplevde sig ha kunskap om vilka behandlingsåtgärder som finns för depression och ångest. Design och metod En kvalitativ explorativ design användes. Data samlades in med sju semistrukturerade intervjuer och en induktiv manifest innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat Dataanalysen resulterade i åtta kategorier och 34 subkategorier.  Deltagarna beskrev sjukdomssymtom, behandling, preventiva åtgärder, professionellt stöd vid depression och ångest, samt att de fått denna kunskap från sociala medier.  Konklusion Resultatet tyder på att deltagarna hade viss kunskap om depression och ångest, men de visade ingen kunskap angående vad en fysioterapeut kan göra för en person som lider av psykisk ohälsa eller att fysisk aktivitet kan agera preventivt samt vara en behandlingsåtgärd. Vidare forskning om preventiva åtgärder för psykisk ohälsa behövs.

Introduktion: Stabilitet i knäleden bedöms ofta genom funktionella hopptester tillsammans med teknisk utrustning. Ett problem med de funktionella tester som används är brist på standardisering. Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av rörelsesensorer utvärdera reliabilitet och validitet av Norells ACL jumptest för att mäta dynamisk stabilitet i knäleden hos unga friska personer. Metod: Sju unga friska män fick uföra Norells ACL jumptest, Drop jump och One-leg hop for distance vid två testtillfällen. Rörelsedata från första kontakt med marken analyserades. Reliabiliteten utvärderades genom test-återtest och samtidig validitet genom att procentuell differens mellan resultaten från Norells ACL jumptest och Drop jump respektive One-leg hop for distance räknades ut. Deltagarna fick även fylla i självuppskattningsformulären KOOS och IPAQ. Resultat: Det fanns en stor spridning i deltagarnas medianvärde gällande både bakåt-framåt- och sidledsacceleration vid test-återtest. Även stor spridning uppmättes i jämförelsen av de tre testerna. Det fanns inget samband mellan ökad stabilitet och dominant ben. Inget samband mellan resultatet på hopptesterna och självskattning av KOOS och IPAQ kunde påvisas. Slutsats:Reliabilitet och samtidig validitet av Norells ACL jumptest värderas som låg i denna studie. Inget samband mellan självupplevd knästabilitet och den stabilitet som uppmätts med RS kunde påvisas. Det kunde heller inte påvisas ett samband mellan dominant ben och en ökad knästabilitet. Norells ACL jumptest verkar dock vara ett likvärdigt funktionellt test jämfört med Drop jump och One-leg hop for distance gällande mätning av dynamisk stabilitet i knä enligt denna studie.