Bakgrund: Det finns omfattande kunskap om fysisk aktivitet och dess nytta, samt att mycket stillasittande bör undvikas, trots detta ser vi att stillasittandet är högt framförallt bland åldrarna 16-29 år. Vad är det som driver oss? Begreppet motivation är ett komplext begrepp som möjligtvis kan bidra med en förklaring till varför stillasittandet är högt och varför Folkhälsomyndighetens rekommendationer inte uppnås. Fysioterapeuter arbetar med fysisk aktivitet och hjälper människor att identifiera och utnyttja sina egna resurser för att främja hälsa. Syftet: utforska och beskriva drivkrafter till att träna hos personer i åldern 18-29 år som tränar regelbundet på ett träningscenter. Metod: för att identifiera fenomenet drivkraft till att träna valdes en kvalitativ kunskapsansats med en semistrukturerad intervjuguide. Bekvämlighetsurval användes för att hitta deltagare. Deltagarna var universitetsstudenter i 23-28 års åldern som tränade regelbundet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: träning är viktigt för välbefinnande, det sociala har betydelse för träningen, betydelsen av kroppsliga känslor man får av träning, för att träna behövs rätt förutsättningar, tränar för att prestera. Konklusion: De största drivkrafterna till att träna hos deltagarna är att känna välbefinnande, det sociala, kroppsliga känslor och prestera på olika sätt. Rätt förutsättningar för att träna är också viktigt för deltagarna. Gemensamma drivkrafter ses hos deltagarna samtidigt som drivkrafterna har olika betydelser hos dem.

Bakgrund: En idrottsskada är ett symptom från det muskuloskeletala systemet som uppkommit av en akut händelse under träning eller tävling, eller som följd av överbelastning, som behövt ses över av en medicinskt utbildad. Definitionen av en lyckad rehabilitering efter en idrottsskada är att idrottaren återfått full funktion och är tillbaka till samma prestationsnivå som förut. Det finns mer forskning gällande idrottarens perspektiv än fysioterapeutens perspektiv på elitidrottsrehabilitering. Med bakgrund i detta finns det behov att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av rehabilitering av elitidrottare. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur fysioterapeuter som arbetar med elitidrottare går tillväga för att understödja rehabiliteringsprocessen så att elitidrottaren kan återgå till sin idrott. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes enskilt och digitalt med tre fysioterapeuter som hade flera års erfarenhet av arbete med elitidrottare. Genom subjektivt urval valdes deltagare som hade erfarenhet inom landslag eller högsta nivå inom klubblag. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i följande fyra kategorier. (1) Viktigt att alltid individanpassa rehabilitering, (2) Avgörande med ett fungerande samarbete i team runt idrottaren, (3) Kontinuerlig kontakt med idrottaren - viktigt för att följa rehabiliteringen och (4) Att vara fysioterapeut - att ha kunskap och förmedla kunskap. Konklusion: Vid rehabilitering av elitidrottare är det avgörande att arbeta individanpassat och samarbeta i team. Studien visar att som fysioterapeut är det viktigt att både ha kunskap om fysisk rehabilitering och vara ett mentalt stöd för att öka chansen för en lyckad rehabilitering. Tillit mellan fysioterapeut och elitidrottare möjliggör ett lyckat resultat.

Bakgrund: Sömnsvårigheter och sömnbrist är vanligt hos universitetsstudenter. Sömnbrist kan leda till att de fysiska och kognitiva förmågorna påverkas negativt såsom en ökad risk för skador samt sämre återhämtningsförmåga. Vanliga riskfaktorer för sömnbesvär är stress, fysisk inaktivitet, alkohol och koffeinintag. Rekommendationer för sömn är 7-9 timmar per dygn för åldrarna 18-64 år. Sambandet mellan sömnvanor och träningsprestationer är relativt outforskat. Syfte: Syftet var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda sömnsvårigheter samt om de upplevde att det påverkar träningsprestationen vid Luleå Tekniska Universitet. Metod: En kvantitativ studie utfördes med 188 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet från termin 1-6. Digital enkät användes för att mäta upplevda sömnsvårigheter de senaste tre månaderna (KSQ) samt sömnvanor. Resultat: Studien hade en svarsfrekvens på 36,7% med total 69 respondenter, varav 37 kvinnor och 32 män. Majoriteten av respondenterna upplevde att sömnen inte uppgav några hälsoproblem. De flesta ansåg sig behöva mellan 7-9 timmars sömn per dygn. En övervägande del sover inom de rekommenderade timmarna per natt. Stress var den huvudsakliga orsaken till för lite sömn. Majoriteten upplever att sömnen påverkar deras träningsprestation. Konklusion: Studien visar att på gruppnivå vid Luleå Tekniska Universitet uppvisar fysioterapeutstudenter låga sömnsvårigheter. De följer rekommenderade sömntimmar och anser inte att sömnen utgör ett hälsoproblem. Trots detta upplever en övervägande majoritet att sömnen påverkar deras träningsprestation. Resultaten överensstämmer delvis med tidigare forskning men det behövs mer studier inom forskningsfrågan.

Bakgrund: I januari 2014 skedde bytet av yrkestitel från sjukgymnast till fysioterapeut i Sverige. Bytet skulle leda till en mer internationell yrkestitel. Debatten gällande en förändrad yrkestitel från sjukgymnast till fysioterapeut hade funnits i decennier på grund av en upplevd missvisande yrkestitel. Få studier inom området är utförda, framförallt kännedom om sjukgymnaster och fysioterapeuter ur ett svenskt kontext. Syfte: Syftet var att undersöka universitetsstudenters vid Luleå tekniska universitets kännedom om sjukgymnaster/fysioterapeuters yrkesuppgifter och byte av yrkestitel. Material/Metod: En rekryterad grupp av universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet fick frågan om att delta i studien utifrån inklusionskriterier. Datainsamlingen skedde via en digital enkät med egenkonstruerade frågor om sjukgymnasters/fysioterapeuters yrkesuppgifter med svarsalternativ på en skala 1-4, där 1 motsvarar “stämmer inte alls” och 4 motsvarar “stämmer helt och hållet”. Frågorna innehöll både påståenden om generella yrkesuppgifter inom vårdrelaterade yrken och specifika yrkesuppgifter för sjukgymnast/fysioterapeut. Studiens insamlade data från enkäterna sammanställdes och analyserades i ett Google kalkylark utifrån antal, andel, median och typvärde. Resultat: 45 besvarade enkäter samlades in. Största andelen av deltagarna besvarade samtliga frågor med svarsalternativ 3 (stämmer till större del) och svarsalternativ 4 (stämmer helt och hållet) vid frågor både om sjukgymnast och fysioterapeut. 51,1% (23 st) av deltagarna visste inte att sjukgymnast och fysioterapeut är två yrkestitlar inom samma yrkesprofession. Konklusion: Studiens resultat visar att universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet har en god kännedom om vad en sjukgymnast respektive en fysioterapeut arbetar med, men vetskapen om att yrkestitlarna innebär samma yrke är begränsad.

Bakgrund: Ett smärtande diskbråck uppstår när ett hål uppstår i annulus fibrosus och nucleus pulposus tränger igenom och trycker på en nervrot. Detta sker ofta lumbalt då diskarna i ländryggen utsätts för störst belastning. Diskbråck kan hanteras både konservativt och genom operation. Efter operation påbörjas rehabilitering som kan gå till på olika sätt beroende på patient, vårdgivare och fas i rehabiliteringsprocessen.    Syfte: Syftet med studien är att värdera litteratur för att se effekten av styrketräning efter lumbal diskbråcksoperation.  Metod: En PICO-modell användes för att avgränsa frågeställningen och baserat på den gjordes en sökning i Pubmed, CENTRAL och Scopus. Studiernas individuella bevisvärde bedömdes med hjälp av PEDro-skalan och den sammantagna evidensen via GRADE. Sedan sammanställdes resultaten för att besvara frågeställningen.  Resultat: Fyra RCT studier ingick i litteraturöversikten, alla med en PEDro score mellan 5-6. Studien visade att styrketräning var likvärdigt med akvatisk bakåtgångsträning men bättre än ingen träning. En studie visade att det gav bättre effekt att träna 2ggr/vecka än i resterande grupper som tränade mindre eller inte alls. En studie visade en signifikant ökning i flexion och extensionsstyrka i ländryggen vid styrketräning gentemot stabiliseringsträning och stretching vid 2 månaders träning. En studie visade att man kan använda styrketräning för att återfå förväntad muskelfunktion hos ländryggsopererade patienter.  Konklusion: Resultaten indikerar att styrketräning är effektivt vid rehabilitering efter lumbalt diskbråck för att öka styrkan. Men evidensgraden för studierna är bristfällig så resultatet kan inte säkerställas. Vidare högkvalitativ forskning inom området behövs.

Bakgrund: Fiskets ökande popularitet som sport lockar fler utövare varje år. Flugfiske är en gren av fisket som ställer stora krav på utövarens fysik och koordination. Inom flugfiskekretsar pågår det regelbundna diskussioner om aktivitetens effekt på hälsa. Enhands- och tvåhandsflugfiske delar många likheter och innehåller repetitiva moment, men skiljer sig i aspekter som biomekaniska rörelser, utrustning och teknik. Tidigare studier har främst undersökt skador hos enhandsflugfiskare. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prevalensen av smärtproblematik i övre extremitet och kolumna hos flugfiskare som fiskar enhands eller tvåhands. Metod: Kvantitativ, retroperspektiv, enkätundersökning med tvärsnittsdesign. Flugfiskare över 18 år deltog i studien och samlades in via en enkät som publicerades i flugfiskeforum samt skickades till Svenska Castingförbundets medlemmar. Resultat: Totalt ingick 372 flugfiskare i studien. Majoriteten fiskade enhands och tvåhands. Muskuloskeletala besvär rapporterades av 72.3%, där lumbalregionen var mest påverkad följt av axel/skuldra. Signifikanta skillnader i besvärslokalisering observerades mellan enhands- och tvåhandsflugfiskare. Små skillnader visades hos de som tränar >120min/vecka i förekomst av besvär. Trots högre andel besvär bland mindre träningsaktiva fiskare kunde inga signifikanta skillnader påvisas. Konklusion: Studien identifierade betydande skillnader i besvärs lokalisering mellan enhands- och tvåhandsflugfiskare, där lumbalregionen var överrepresenterade bland tvåhandsfiskare. Resultaten går emot tidigare forskning som antydde att tyngre utrustning skulle leda till en högre frekvens av muskuloskeletala besvär. Indikationer på att träning var mer proaktivt jämfört med vardagsmotion observerades. Studien antyder att variation av handposition vid tvåhandsflugfiske inte nödvändigtvis minskar risken för muskuloskeletala besvär.

Introduktion: Bäckenbotten består av en grupp muskler som har stor betydelse för att hålla tätt kring urinrör och ändtarm. De agerar som ett mothåll när trycket i bukhålan ökar, som när vi hostar eller nyser. Vid graviditet och i synnerhet vid förlossning utsätts dessa muskler för stor stress. En skada eller dysfunktion av dessa muskler kan bl.a resultera i smärta vid samlag, smärta i bäckenområdet och urininkontinens. Prevalensen för urininkontinens efter förlossning är ca 30 % och för vissa kvarstår urininkontinens även fyra år postpartum. Det finns studier som stödjer fysioterapeutisk involvering vid rehabilitering av urininkontinens. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka effekten av fysioterapeutiska interventioner vid urininkontinens hos kvinnor postpartum.Metod: Detta är en litteraturöversikt där sökningar har gjorts i Cinahl, PubMed, Scops, Web of Science och Universitetsbiblioteket i Luleå. Enbart RCT-studier inkluderades och genomgick granskning enligt PEDro. Resultaten sammanställdes i en kvalitativ text och tabell. Sju studier är inkluderade i översikten.Resultat: Samtliga studier undersökte någon form av aktiv behandling. Sex av sju studier såg en sigifikant förbättring av den subjektiva upplevelsen av urininkontinens i favör för interventionsgrupp. Fem studier hade objektiva utfallsmått och fyra av dessa såg en signifikant förbättring i en eller flera utfallsmått i favör för interventionsgrupp.Konklusion: Denna litteraturöversikt visar på tendenser för att bäckenbottenträning vid urininkontinens är en adekvat behandlingsmetod. Resultaten talar även för att rehabilitering tillsammans med fysioterapeut kan ge mer positiva effekter än enbart instruktioner.

Bakgrund: Nacksmärta är den fjärde största sjukdomen i världen och enbart i Stockholm upplevs 10 av 100 personer ha nacksmärta varenda dag. Ungefär 75 % av världens befolkning som hanterar mobiltelefoner har en framåt- och nedåtförskjuten position av nacken, även kallat “text-neck”. Det är viktigt att undersöka om “text-neck” orsakar nacksmärta eftersom fysioterapeuter arbetar enligt en evidensbaserad vård. Således är denna kunskap viktig för att fysioterapeuter ska ge rätt prioritering vid undersökning och behandling av patienter med nacksmärta. Syfte: Syftet med denna studie var att ge en beskrivning på det aktuella vetenskapsläget kring “text-neck” och nacksmärta. Metod: Författarna har gjort en scoping-review och har hittat material genom sökningar på databaserna PubMed, Web of Science, Scopus och Cinahl oktober 2023 samt via kedjesökning. Bland nio stycken inkluderade artiklar, var sju av dem tvärsnittsstudier, en systematisk litteratursammanställning och en longitudinell kohortstudie. Artiklarna granskades med Fribergs (2012) kvalitetsfrågor. Resultat: Inga studier fann ett orsakssamband mellan “text-neck” och nacksmärta. Fyra artiklar, som var av "medel” eller “låg” kvalitet och hade subjektiva mätmetoder för bedömning av “text-neck”, fann samband mellan “text-neck” och nacksmärta. Fem artiklar, som var av "hög” kvalitet där fyra av dem hade objektiva mätmetoder för bedömning av “text-neck”, fann inga samband. Konklusion: Eftersom sju artiklar är tvärsnittsstudier är det svårt att framhäva orsakssamband. Starkare studier av longitudinella slag för att hitta potentiella orsakssamband kring “text-neck” och nacksmärta behövs. Tills vidare bör den biopsykosociala modellen tas i akt bland fysioterapeuter vid undersökning och behandling av patienter med nacksmärta.

Bakgrund: Mötet mellan vårdgivare och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet där patientdelaktighet och målsättning har visat sig vara betydelsefulla för resultat i rehabiliteringen. Genus, de socialt och kulturella föreställningarna, leder till att det inte alltid är jämställt mellan könen och därmed inom vården. Studier har visat på både skillnader i arbetssätt mellan manliga och kvinnliga fysioterapeuter, men också att patientens kön kan ha betydelse när det kommer till bemötande och behandling.  Syfte: Syftet var att undersöka patientens förväntningar på fysioterapeuten utifrån ett genusperspektiv, det vill säga när patienten kommer till en manlig respektive kvinnlig fysioterapeut vid ett förstagångsbesök. Vidare hur det skulle kunna påverka patienten i rehabiliteringen utifrån målsättning och patientdelaktighet. Metod: En digital enkätstudie med egenkonstruerade frågor skickades ut på sociala medier. Frågorna innefattade förväntningar inför ett fysioterapeutbesök. Svar inkom från 59 personer (varav 61 % kvinnor). Resultat: Samtliga patienter med förväntningar kopplade till genus innan ett besök hade övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut. Samma gällde inte inför ett besök till manlig fysioterapeut då några hade övervägande negativa förväntningar. Gällande målsättning hade patienter endast övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut och något övervägande positiva förväntningar på en manlig fysioterapeut. Gällande delaktighet hade patienter endast övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut och något övervägande negativa förväntningar på en manlig fysioterapeut. Konklusion: Av de med förväntningar utifrån ett genusperspektiv är patienter generellt sett mer positivt inställda till att gå till kvinnliga fysioterapeuter än manliga fysioterapeuter. Fler kvinnor svarade på enkäten vilket gör resultatet lite vinklat.

Bakgrund: Akupunktur är en mångtusenårig kinesisk behandlingsform som går ut på att man sticker ett antal tunna nålar i särskilda punkter på kroppen. Den får i Sverige användas av legitimerad personal under förutsättning att den används i områden med god evidens. Syfte: Syftet med studien är att utforska och beskriva de erfarenheter fysioterapeuter i primärvård har av akupunktur. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där fyra fysioterapeuter inom primärvården intervjuades. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Användningsfrekvensen påverkas av patientunderlaget och rehabiliteringstrender, Akupunktur är ett användbart verktyg när inga andra behandlingsalternativ är tillämpbara, och Utökandet av kunskap begränsas av tid och kommunikation. Totalt blev det nio underkategorier fördelade på tre i vardera huvudkategori. Konklusion: Det förekommer variationer i användningen av akupunktur, delvis beroende på mänskliga faktorer så som patientunderlag och personliga erfarenheter, delvis beroende på vilket fokus den aktuella forskningen har. Akupunktur är ett värdefullt verktyg som uppskattas av de fysioterapeuter som använder det när andra behandlingsmetoder inte är tillgängliga eller i kombination med exempelvis träning och hemövningar för att optimera rehabiliteringseffekten av dessa. Ofullständig evidens, bristfällig kommunikation och tidsbrist försvårar och begränsar användningen.