Bakgrund: Kommunikationssvårigheter uppstår när hjärnan skadas och beroende på skadans lokalisation kan symtom uppstå som afasi. I Sverige drabbades mellan 7000 och 10 000 personen av afasi år 2021. Kommunikation är en grundläggande förutsättning för en god omvårdnad. Därför är det i stor vikt att sjuksköterskor är pålästa och förstår vikten av kommunikation och olika kommunikationssätt under samtalet, för att kunna säkerställa en god omvårdnad samt främja personcentreradvård för patienter med afasi. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter med afasi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån Popenoes analysmetod i tre huvudsteg. Resultat: Tre huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var:känslomässiga reaktioner, hinder i kommunikationen, förutsättningar för en effektiv kommunikation. Underkategorierna var: känslor av frustration och missnöjdhet, känslor av skuld och ansvar, tidspress, kunskapsbrist, tidens betydelse, strategier och metoder. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen med patienter med afasi är en stor utmaning. Detta innebär att sjuksköterskor upplevde känslor av frustration när de kommunicerade med patienter med afasi, eftersom både sjuksköterskor och patienter behövde tid för att kommunicera och att förstå varandra. Ytterligare bristande i kunskap om olika kommunikationshjälpmedel var en faktor som hindrade sjuksköterskor att ha en effektiv kommunikation med patienter med afasi. För att kunna kommunicera på ett effektivt sätt med patienter med afasi samt att främja personcentrerad vård krävs att sjuksköterskor avsätter tillräckligt med tid att sitta ner hos patienten, ökar sin kunskap om olika kommunikationsstrategier och metoder. / Background: Communication difficulties occurs when the brain is damaged and depending on the location of the injury, the symptoms occur and lead to aphasia. In Sweden, between 7,000 and 10,000 people were affected by aphasia in 2021. Communication is a basic competence for a good nursing care. That’s why it is important that nurses are well informed and understand the significance of communication and various communication methods during interactions between nurses and patients with aphasia. This is essential to ensure a good quality of health care and promote person- centred care for patients with aphasia. Aim: Is to illuminate nurses experience of communicating with patients with aphasia. Method: A qualitative literature study based on ten scientific qualitative articles. The data analysed using Popenoe analysing method in three main steps. Result: Three main categories and six subcategories were identified: The main categories were: Emotional reactions, obstacles in communication, opportunities for effective communication. The subcategories were: feeling of frustration and dissatisfaction, feeling of guilt and responsibility, time pressure, lack of knowledge, the importance of time, strategies and methods. Conclusion: Nurses experienced that communication with patients with aphasia was a great challenge. The findings showed that communication with this group of patients was frustrated because both, the nurse and the patient need time to communicate and understand each other’s messages. Lack of knowledge about different communication facilities was a factor that hindered communication with these patients. To communicate effectively with patients with aphasia and promote their individual care required from nurses to give enough time to sit with patient, increase their knowledge about different communication strategies and methods, and treat each patient as a unique individual with their own needs.

BACKGROUND: The child mortality is relatively high in a middle income country such as Ghana. Great achievements have been accomplished in order to reduce the under five mortality rate, likewise reach the millennium development goal to reduce child mortality. The nurses´ role to carry the capacity to face these challenges becomes a great part of their work. AIM: The aim of the study was to illuminate the experiences of nurses caring for ill children in Ghana and to gain a better understanding of the Ghanese perspective of important factors in pediatric care. METHOD: A qualitative method with semi structured interviews was performed. Five interviews were conducted with nurses at one pediatric ward in Ghana. The data was analysed using content analysis, Halldorsdottir´s theory was used as a raster throughout the paper. RESULTS: Two categories were identified and represent the results, Qualities and Strengths and Obstacles. The categories were found to be encompassed by nine subcategories, Feelings, Improvisation, Attitudes, Empowerment, Collaboration, Workload, Difficulties in the Nurse-Patient relationship, Contradictory experiences and Environmental challenges. CONCLUSION: The findings in this study suggest that the nursing care is largely affected by different factors in the nurses’ daily work. This can result in both a positive and negative impact on the nurse, patient and their relationship. CLINICAL RELEVANCE: Describing how nurses experience work in pediatric nursing care can contribute with a better knowledge of important factors in global nursing. / BAKGRUND: Barnadödligheten är relativt hög i ett medelinkomstland som Ghana. Stora framsteg har gjorts för att minska dödligheten, likaså uppnå millenniemålet att minska barnadödligheten. Sjuksköterskornas roll att inneha kapaciteten för att bemöta dessa utmaningar blir en stor del av deras arbete. SYFTE: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda sjuka barn i Ghana, samt att få en bättre förståelse av viktiga faktorer i pediatrisk omvårdnad från ett ghanesiskt perspektiv. METOD: En kvalitativ metod med semi strukturerade intervjuer utfördes. Fem intervjuer utfördes med sjuksköterskor på en pediatrisk avdelning i Ghana. Datan analyserades genom en innehållsanalys och Halldorsdottirs teroi användes som ett raster löpande genom rapporten. RESULTAT: Två kateorier identifierades och representerar resultatet Kvalitéer och Styrkor samt Hinder. Kategorierna omfattas av nio subkategorier, Känslor, Improvisation, Attityder, Empowerment, Samarbete, Arbetsbörda, Svårigheter i sjusköterske- och patientrelationen, Paradoxala upplevelser samt Hinder i miljön. SLUTSATS: Resultatet i den här studien föreslår att omvårdnaden till stor del påverkas av olika faktorer i sjuksköterskans dagliga arbete. Detta kan resultera i både en positiv och negativ påverkan för sjuksköterskan, patienten och deras relation. KLINISK BETYDELSE: Genom att beskriva hur sjuksköterskor upplever arbetet inom pedriatitisk vård kan detta bidra till större kunskap om viktiga faktorer inom omvårdnad globalt.

På sjukhus i Sverige arbetar sjuksköterskor på neonatalavdelningar med att ta hand om de allra minsta barnen och deras speciella behov. Barnen är i behov av specialistsjukvård, ibland intensivvårdskrävande med högteknologisk utrustning, samtidigt som de behöver påbörja den viktiga anknytningen till sin familj. Sjuksköterskor behöver specialkompetens för att arbeta i den krävande vårdmiljön, där de skall ta hand om ett vårdkrävande barn samt familjen till barnet och arbeta familjecentrerat. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med familjecentrerad neonatalvård. Fokusgruppsintervjuer genomfördes som senare analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra kategorier ” familjen i centrum”, ”sjuksköterskans roll”, ”sjuksköterskans inställning” och ”miljöns betydelse”. Av resultatet framkom att familjecentrerad neonatalvård ställer höga krav på personalen som arbetar där samt att miljöns utformning är av betydelse. Personalen måste vara lyhörd för såväl barnets behov som föräldrarnas, i en vårdmiljö som inte alltid är ändamålsenligt utformad. I framtida utbyggnad av familjecentrerad neonatalvård är det önskvärt att ta del av den erfarenhet som finns bland så väl sjuksköterskor som föräldrar för att få framtidens familjecentrerade neonatalvård så god som möjligt. / At hospitals in Sweden, nurses are working in neonatal units caring for the youngest infants and their special needs. The infants are in need of specialist care, sometimes even intensive care with high technology equipment, at the same time the infants needs to start improve the important connection to his family. The nurses needs specialized skills to be able to work in these demanding healthcare environment. They are supposed to take care of infants with special needs, care for the family and do this with focus on family centered care. The aim of this study was to illuminate nurses ‘experiences of working at neonatal care units engaged to family centered care. The interviews were conducted in focus groups. They were subsequently analyzed by qualitative content analysis. The results are presented in four categories “the family in the center”, “nurses´ role”, “nurses´ attitude” and “importance of the environment”. The result showed that it requires a lot from the nurses, but also from the environment that prevails. The nurses need to be responsive as well to the needs of the infant as to the family’s needs, in an environment which is not always made for its intended use. In future expansion of family centered neonatal care units, it´s desirable to take advantage of the experiences that exists among nurses as well as parents, to make the future family centered neonatal care units as good as possible.

Bakgrund: Existentiella frågor som rör meningen med livet, friheten (att göra sina val i livet), existentiell isolering och döden kan bli aktuella när en människa möter en krissituation i livet nära döden. Exempel på när sådana krissituationer kan uppstå är när patienter befinner sig i livets slutskede inom palliativ vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med dödliga sjukdomar och samtalsämnen som rör existentiella frågor kan då bli aktuella. Detta i sin tur ställer krav på sjuksköterskor att kunna möta patienternas behov av att samtala om dessa frågor. Hur sjuksköterskor förhåller sig i samtalssituationer till sina patienter är av betydelse för välbefinnandet eller frånvaron av den hos de döende människorna. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med patienter i palliativ vård om existentiella frågor. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar inom vårdvetenskap. Systematiska databassökningar har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten som användes var Joycee Travelbees vårdteori om mellanmänskliga relationer och kommunikation. Resultat: Fyra teman utvecklades och dessa var: Sjuksköterskors färdigheter och erfarenheter av samtal med tre underteman som sjuksköterskors uppfattning av existentiella frågor, aktivt lyssnande och timing. Det andra temat behandlade de existentiella samtalens innehåll. Temat berör samtal om liv och död men även vardagliga samtal med koppling till existentiella frågor, summeringen av livet och de livsval som gjorts. Det tredje temat beskrev sjuksköterskors sårbarhet och belyser hur sjuksköterskorna påverkas av samtalen med patienterna. Det fjärde temat handlar om faktorer som påverkar de existentiella samtalen med tre underteman tidsbrist, miljöns betydelse och betydelsen av stöd från kollegor. Diskussion: Att möta patienters behov av existentiella samtal kräver färdigheter i att lyssna och att samtala. Sjuksköterskan måste också väga in patienters vilja och önskan att samtala om dessa ämnen för det krävdes också av sjuksköterskan en förmåga att förstå och tolka behovet hos patienten vilket kunde vara ledtrådar om andligt eller existentiellt lidande. Travelbee visar på att det finns ett ömsesidigt skapande i den mellanmänskliga relationen men att sjuksköterskan har ett ansvar för att etablera och underhålla relationen dem emellan. I samtalet är det aktiva lyssnandet en viktig färdighet vilket bereder möjligheter till personcentrerad förståelse av patienters erfarenheter och ståndpunkter. Timing handlade om en förmåga att vid rätt tillfälle tillvarata de stunder som patienten ville samtala. / Background: Existential issues concerning the meaning of life, freedom (to make choices in life), existential isolation, and death can be encountered when a person faces a crisis in life close to death. An example of when such a crisis might occur is when patients are in the final stages of life in palliative care. Nurses will encounter patients with fatal diseases and topics related to existential questions can then be discussed. This in turn requires nurses to meet the patient´s needs to discuss these issues. How nurses relate to these situations as well as their attitudes are important when considering the well-being or lack or well-being when a patient is dying. Aim: To highlight nurses' experiences of talking with patients in palliative care about existential issues. Method: A systematic literature review was carried out including ten original articles in health care sciences. Joycee Travelbee´s care theory of interpersonal relationships and communication was used as the theoretical frame work. Result: Four main themes were developed these were: Nurses' knowledge and skills of conversation with the sub- themes of perception of existential questions, active listening and timing. The second theme dealt with the existential content of the conversations. The theme concern issues on life and death, but also everyday conversations related to existential issues, the summation of life and choices made in life. The third theme described the nurses' vulnerability which highlights how nurses are influenced in dialogue with the patients. The fourth theme is about factors that affect existential conversations with three sub-themes: lack of time, importance of the environment and support from the colleagues. Discussion: To meet patient needs of existential conversations requires nursing skills in listening and talking. The nurse must also take into account patients' willingness to talk about these topics, which required the nurse´s ability to understand and interpret the needs of the patient, which could be clues to spiritual or existential suffering. Travelbee show that there is a mutual establishment of the interpersonal relationship, but the nurse is responsible for establishing and maintaining the relationship between them. In the conversation active listening is an important skill which prepares opportunities for a more person-centered understanding of the patients' experiences. Timing is about the ability to capture the right moments when the patients want to talk.

Bakgrund: Till följd av krig, orolighet och förtryck befinner sig miljontals människor på   flykt världen över och med hänsyn till detta kommer de flesta hälso-och sjukvårdspersonal, i synnerhet sjuksköterskor möta dessa sårbara och utsatta patienter. Det rapporteras att flyktingar har komplexa hälsobehov, där det innefattar psykiska respektive somatiska hälsoproblem, som uppkommit till följd av svåra omständigheter innan, under och efter flykten. Den kulturella tillhörigheten kan influera synen på hur hälsa, ohälsa och sjukdom uppfattas vilket medför vikten av att som sjuksköterska ha kunskap om, anpassa och   tillgodose omvårdnadsbehoven utifrån individens unika kulturella sammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar. Metod: Studien genomfördes enligt Fribergs metod och baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Analysering av insamlad data framställde resultatets kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet över litteraturöversikten presenterades utifrån fyra huvudkategorier: Kommunikationshinder, Organisationens inflytande, Kulturella utmaningar, Vårdrelationens betydelse. Huvudkategorier presenteras med tillhörande subkategorier: Hälso-och sjukvårdssystem, Etiska ställningstaganden, Behov av kunskap, Det vårdande mötet, Emotionell påverkan och Ett givande arbete. Diskussion: Metoddiskussionen diskuteras utifrån styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt  kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Resultatdiskussionens fynd   diskuteras utifrån Madeleine Leningers teori om transkulturell omvårdnad, vetenskaplig litteratur, studiens bakgrund och författarnas egna  reflektioner. / Background: As a result of war, anxiety and oppression, millions of human´s are fleeing the world. Due to this, most health professionals, especially nurses, will face these vulnerable and exposed patients. It´s reported that refugees have complex health needs, which   includes mental and somatic health problems, which have arisen as a result of difficult circumstances, before, during and after the escape. The cultural affiliation can influence the perception of how health, ill-health and illness is perceived, which implies the importance of as a nurse having knowledge of adapting and catering for the patients’ needs based on the individual´s unique cultural context. Aim: The aim of this study was to explore nurse´s experiences of caring for refugees. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, with the basis of eleven qualitative scientific articles that were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Analyses of collected data produced the results categories and subcategories. Results: The result of the literature review was presented on the basis of four main categories: Communication barriers, The organisation´s influence, Cultural challenges and The   importance of caring relationships. Main categories are presented with associated subcategories: Healthcare systems, Ethical standpoints, Need of knowledge, The caring meeting, Emotional influence and A rewarding work. Discussion: The Method discussion is discussed on the basis of strengths, weaknesses, implemented approach and quality review of results articles. The findings of the discussion are discussed on the basis of Madeleine Leninger's theory of transcultural nursing, scientific literature, the background of the study and the authors own reflections.

Bakgrund: Samhället blir allt mer mångkulturellt och en större press sätts på att sjuksköterskor kan möjliggöra en fungerande kommunikation med patienter. Om kommunikationen inte fungerar kan en språkbarriär uppstå mellan sjuksköterskor och patient. Då språkbarriärer kan påverka kvaliteten på omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskor kan hantera språkbarriärerna. Genom att använda en tolk kan språkbarriärer hanteras men det finns även brister i användandet av tolk. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserats på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) samlade beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom sju subkategorier: Sjuksköterskors prioriteringar, Sjuksköterskors kunskap om användandet av tolk, Tillgänglighet av formell tolk, Tillgänglighet av informell tolk, Möjligheter vid användning av tolk, Svårigheter vid Sjuksköterskors användning av formell tolk och Svårigheter vid sjuksköterskors användning av informell tolk. Dessa subkategorier resulterade i två huvudkategorier: Sjuksköterskors erfarenheter av att få tillgång till tolk och Sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk. Slutsats: Att sjuksköterskor hade erfarenhet av att tolk var viktigt för att kunna hantera språkbarriärer, det i sin tur gav bättre möjligheter till en god omvårdnad. I sjuksköterskors användning av tolk fanns både möjligheter och svårigheter. I denna studie identifierades en kunskapsbrist i sjuksköterskors användande av tolk. En utbildning i sjuksköterskors användning av tolk ansågs kunna förbättra omvårdnaden vid språkbarriärer.

Bakgrund: Akutmottagningar är en utsatt arbetsplats för hot och våld världen över. Sjuksköterskor försätts i en utsatt situation som följd. I detta arbete används Travelbees teori om mellanmänskliga relationer för att belysa ämnet djupare, med fokus på kommunikation, mänskliga relationer och lidande. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld på akutmottagningar. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med åtta kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor hade negativa erfarenheter kring utsatthet för hot och våld. De fick inget stöd från sjukhusledningen vilket resulterade i att de kände sig otrygga, ville lämna arbetsplatsen och drabbades av konstant rädsla. Men trots detta kunde sjuksköterskor ha förståelse för patienternas agerande då de kunde identifiera varför patienterna känt sig provocerade. Slutsats: Kommunikation visade sig vara en central faktor för att förebygga och undvika hot och våld. Sjukhusledningen behövde arbeta fram tydligare riktlinjer för hur sjuksköterskor ska agera i dessa situationer, både för att lindra patientens lidande samt för att gynna den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient.

Vid palliativ vård av barn är det viktigt att besittakunskap inom både palliativ vård och barn då det är en komplex situation. Tidigare forskning har visat på svårigheter och kunskapsluckor inom den palliativa barnsjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i ett palliativt skede. En litteraturstudie genomfördes, där tio artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Artiklarnas resultat kategoriserades i fyra grupper: erfarenhet av stöd och relation, erfarenhet av vårdorganisation, erfarenhet av den professionella rollen samt erfarenhet av förändring utav behandling. Sjuksköterskorna upplevde att stöd var centralt vid palliativ vård av barn. De tar upp att både stödet från organisationen, mellan kollegor samt stödet till familjen var avgörande för god palliativ vård. Relationen var även central i all palliativ vård av barn då hela familjen var i fokus. I denna nära relation upplevde sjuksköterskorna att det var svårt att behålla de professionella gränserna. Palliativ vård av barn är ett nytt forskningsområde. I framtiden bör forskningen fokusera på att undersöka mer specifika förhållanden som till exempel stöd. En annan aspekt är att organisationen ger sjuksköterskorna möjlighet att ta till sig den forskning som finns inom området för att förbättra vården. Förbättrad utbildning och möjlighet till vidareutbildning inom palliativ vård av barn för sjuksköterskorna är av stor vikt. / In palliative care of children it is important to have knowledge of both palliative care and children as it is a complex situation. Previous research has shown difficulties and knowledge gaps in the pediatric palliative care. The aim of the study was to illustrate nurses’ experiences of caring for children in the end-of-life. A literature study was conducted, where ten articles were reviewed, processed and analyzed. The results of the articles were categorized into four groups: experience of support and relationship, experience of the care organization, experience of the professional role and experience of change in treatment. The nurses experienced that support had a central role in pediatric palliative care. They address the support from the organization, between colleagues as well as the support to the child’s family as significant for good palliative care. The relationship was central in all pediatric palliative care as the whole family was involved. In this close relationship the nurses had difficulties maintaining the professional boundaries. Pediatric palliative care is a new research field. In the future research should focus on specific conditions such as support. Another aspect is that the organization gives nurses the opportunity to take part of this research to improve the care. Improved education and the possibility to get education in palliative care of children for the nurses are of great importance.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap. Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar. Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering.  Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat. Kval sågs ibland leda till social och existentiell isolering.  Sjuksköterskans roll var bekräftande och stödjande.  Slutsats: I den här studien visar Etiopiska sjuksköterskors erfarenheter att svårt sjuka och döende patienter uttrycker skuld-och skamkänslor som kan leda till isolering. Sjuksköterskors medvetenhet om existentiella kval ur kulturella perspektiv kan främja en personcentrerad omvårdnad vid livets slut. / Background: Nurses who care for terminally ill and dying patients are daily confronted with underlying emotions such as grief and frustration including ethical and cultural dimensions. In a more person-centered, multicultural healthcare environment, the expectations and demands on nurses' professional knowledge increases. Aim: The purpose of this study is to elucidate Ethiopian nurses' experiences of patients expressions of guilt and shame in palliative care in Addis Ababa, Ethiopia, and to illustrate subsequent nursing actions. Methods: The study is based on nurses' experiences. Focus group data were collected during the spring of 2013, in Addis Ababa, Ethiopia. Recorded audio data was transcribed and analyzed in accordance with qualitative systematic text condensation. Results: Nurses' experiences show that guilt and shame associated with incurable disease is closely related to past life deeds. Nurses' reported that patients often interpret diseases to their life choices and actions. Guilt and shame could, according to the nurses be both culturally and individually determined. The agony was sometimes seen to lead to social and existential isolation. The nurses’ role was confirmatory and supportive. Conclusions: This study shows Ethiopian nurses' experiences to seriously ill and dying patients expressing guilt and shame that can lead to isolation. Nurses' awareness of existential agony from the cultural perspective can promote a person-centered care at the end of life.

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande problem bland den äldre befolkningen. Att kunna identifiera de människor som lider av undernäring ligger inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Mini Nutritional Assessment (MNA) skalan är ett av de olika mätinstrument som används för att i tidigt skede upptäcka undernärda äldre eller de som riskerar att bli undernärda. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av användning av MNA-skalan hos äldre patienter. Metod: Semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med tio yrkesverksamma sjuksköterskor på två geriatriska avdelningar. Data bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier; osäker bedömning, del av rutin och bra redskap. Slutsats: MNA-skalan upplevdes som ett bedömningsverktyg som ger bra vägledning. Dock bör sjuksköterskor komplettera bedömningen med andra faktorer bland annat den kliniska blicken som innefattar sjuksköterskans teoretisk grund, praktisk erfarenhet samt sunt förnuft för att resultatet ska vara säkert och tillförlitlig. Kliniska betydelsen: Genom att sjuksköterskan använder MNA-skalan tillsammans med sin kliniska blick och kompetens, kan undernärda patienter identifieras tidigt. På så sätt kan detta leda till betydande potential för att skydda mot mänskligt lidande och spara på samhällsekonomiska resurser. / Background: Malnutrition is a commonly recurring problem among the elderly population. To be able to identify patients who suffer from malnutrition is an important care responsibility of the nurse. The Mini Nutrition Assessment (MNA) scale is one of many different screening tools which are used for identifying malnutrition or risk for malnutrition among elderly, at an early stage. Aim: To describe nurses`- experiences of using the MNA-scale among the elderly patients. Method: Semi-structured interviews based on questionnaires were conducted with ten professional nurses in two geriatric wards. The data was processed with a qualitative manifest content analysis. Results: Three main categories of results emerged. These were unsure assessment, part of the routine and useful tool. Conclusion: The MNA-scale is an assessment tool that provides good guidance. However, it is necessary to complement the MNA-scale with other factors, for example, with clinical competence that includes the nurse's theoretical foundation, practical experience and common sense to get a safer and more reliable nutrition status. Clinical implication: By using MNA-scale with clinical impressions and competence, nurses can identify malnutrition early stage. This can lead to significant potential for savings in both human suffering and economic resources.