Detta examensarbetes syfte är att identifiera och analyserar konsekvenserna vid ett fastighetsförvärv med så kallad paketering. Metoden som har använts för att genomföra denna uppsats har varit ett induktivt angreppssätt samt en kvalitativ ostrukturerad intervjumetod. Resultatet jag kom fram till var att valet av metod för att genomföra en s.k paketering får stora konsekvenser på räkenskaperna, däremot påverkas inte transparensen för den som förstår att läsa och tolka redovisningen rätt. Däremot ställer paketeringen och dess redovisningsmässiga konsekvenser betydligt större krav på läsaren.

No description available.

För att medges skattebefrielse enligt sexmånaders- och ettårsregeln får inte den skattskyldige på grund av semester, tjänsteuppdrag, eller liknande vistats i Sverige mer än sex dagar för varje hel månad som anställningen varar, eller totalt 72 dagar under samma anställningsår. Lagtexten uppställer således en begränsning avseende antalet vistelsedagar i Sverige, men vistelser i tredje land är inte begränsade i lagen. Skatteverket har dock lämnat ett ställningstagande enligt vilket den skattskyldige inte får vistas mer än 96 dagar per anställningsår eller åtta dagar per månad sammanlagt i Sverige och tredje land för att medges skattebefrielse enligt sexmånaders- och ettårsregeln.  Ställningstagandet har ifrågasatts då det begränsar individers möjlighet att medges skattebefrielse enligt reglerna. Mot den bakgrunden syftar uppsatsen till att analysera om Skatteverket har stöd enligt legalitetsprincipen för ställningstagandet. Enligt legalitetsprincipen får ett ställningstagandes materiella innehåll inte uppställa nya rekvisit för tillämpning av lagregler, eller utan stöd av gällande rätt förorda en omotiverat snäv tolkning av rättsregler. Uppsatsens analys visar att ställningstagandets materiella innehåll inte är förenlig med gällande rätt vad gäller sexmånadersregeln. Vad gäller ettårsregeln visar analysen däremot att Skatteverket har stöd av gällande rätt för begränsningen som uppställs i ställningstagandet.  Uppsatsens slutsatser är att ställningstagandet till den del det omfattar sexmånadersregeln inte är förenligt med legalitetsprincipen. Det beror på att tolkningen däri alltför ingripande inskränker sexmånadersregelns tillämpningsområde på ett sätt som mot bakgrund av den materiella analysen inte förefaller rimligt. Den del av ställningstagandet som relaterar till kortare avbrott vid tillämpning av ettårsregeln bedöms emellertid förenlig med legalitets- principen. / In order to qualify for tax exemption according to the six-month and one-year rule, the Swedish Income Tax Act states that the individual seeking tax exemption cannot spend more than six days for each full month of the employment or a total of 72 days under the same employment year in Sweden. The Swedish Tax Agency has however published a statement imposing a limitation also on the days that the individual may spend in third countries. The statement states that a taxpayer may not spend more than 96 days per employment year, or eight days per month in total in Sweden and third countries, in order to qualify for tax exemption under the six-month and the one-year rules. The statement has been questioned as it restricts the ability for individuals to qualify for tax exemption under the rules. Accordingly, the thesis aims at analysing whether the statement is supported by the principle of legality. According to the principle of legality, statements published by the Swedish Tax Agency may not impose new requisites for the application of the law, or without the support of the law make an unjustifiably narrow interpretation thereof.  The analysis shows that the statement´s content is not consistent with applicable law in respect of the six-month rule. Further, the analysis shows that the part of the statement relating to the six-month rule is not consistent with the principle of legality as the interpretation thereof is too restrictive. The scope of the six-month rule is narrowed in a way that in the light of the substantive analysis does not seem reasonable. As for the one-year rule the analysis, however, shows that the Income Tax Act, the preparatory works and relevant case law support the Tax Agency´s view. According to my assessment, the part of the statement relating to the application of the one-year rule is also compatible with the principle of legality.

Större delen av 1800-talet framstår som en misslyckad beslutsprocess när det gäller skatte-politiken i Sverige. Eftersträvade förändringar av skattesystemet var en trögrörlig process med mycket motstånd mot att göra förändringar i vårt gamla feodala skattesystem som hade anor från medeltiden. När 1800-talet börjar närma sig sitt slut stod plötsligt skattefrågorna högt upp på den politiska dagordningen. Arbetarna ville ha rösträtt och krävde att tullarna skulle avskaffas. Bönderna ville befrias från grundskatterna och de konservativa ville avskaffa in-delningsverket och ersätta den med en modern värnpliktsarmé. Den gemensamma nämnaren blir skattereformen 1902.Syftet i min uppsats har varit att undersöka denna skattereform som egentligen skulle vara en provisorisk skattereform som skulle tillämpas under ett år, 1903. Skattereformen bestod av tre delar som jag har undersökt varav det första är införandet av en progressiv beskattning. Det andra är införandet av självdeklarationen och det sista en reformering av taxeringsförfarandet.Resultatet av skattereformen vart så lyckad och gav väsentligt högre skatteintäkter till staten. Grunddragen i skattereformen kom att permanentas och följas av nya skattereformer. Nu nästan 110 år senare, är Sveriges skattesystem uppbyggt på samma sätt som det fastställdes i skattereformen 1902.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningsansvariga på företag inom fastighetsbranschen uppfattar det nya K3-regelverket vad gäller redovisning av uppskjuten skatt som uppstår på grund av att beskattningen är delvis frikopplad från redovisning av fastigheter.   Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom insamling av data i form av webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.   Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns flera förklaringsvariabler som både enskilt och tillsammans påverkar respondenterna och hur de uppfattar redovisning av uppskjuten skatt.   Förslag till framtida forskning: Då denna studie bygger på respondenternas uppfattning rörande redovisning av uppskjuten skatt i dagsläget kan en senare studie göras som behandlar det faktiska utfallet. Likaså undersöker inte denna studie alla tänkbara förklaringsvariabler som kan påverka utfallet. En ny studie kan därför göras som behandlar faktorer som exempelvis företagets marknadsposition och jämföra utfallet från ett sådant perspektiv.

This essay plans to research the fall of the Roman Empire and especially look at the land-tax angle, my hypothesis is that the land-tax had a bigger effect of the Roman Empire fall than previously thought. This essay also investigates why the Western Roman Empire declined. To accomplish this a lot of research will be made about the decline and analysis of the content.  The main source of information about the land-tax will come from The Theodosian Code which is a book from the 5th-century about taxes in the Roman Empire. To reach this goal I will interpret the sources to clarify what actually happened. I use this information to either to confirm or discard other scientists’ theories. The result is that land-tax had a bigger influence on the Roman Empires fall the previously believed.

Den myndighet som i Sverige har befogenhet att ta ut skatt från befolkningen är Skatteverket, SKV. Den grund som möjliggör att myndigheten kan ta ut skatt och som den ska grunda alla sina beskattningsbeslut på är lag, vilket brukar benämnas legalitetsprincipen. SKV använder emellertid ibland prejudikat som stöd för hur den ska beskatta. Här framstår då en fråga om SKV bör stödja sig på prejudikat när den enbart ska använda lag som grund för beskattning.Syftet med uppsatsen har således varit att utröna om SKV bör använda prejudikat som stöd vid beskattning. De delar som står mot varandra i denna fråga är prejudikatets roll mot rättssäkerheten. Mer preciserat avses två rättssäkerhetsprinciper nämligen förutsebarhetsprincipen samt legalitetsprincipen. Prejudikat som rättskälla kan emellertid sägas vara vägledande för SKV och medför att likabehandling upprätthålls. Motsättningarna medför därför att SKV inte kan ta prejudikatet som gällande rättsregler men som vägledning för hur lagtext ska tolkas. Genom statistik går det även att se att SKV använder prejudikat i en viss omfattning både vid upprättande samt upphävande av ställningstaganden. Omfattningen är totalt sett inte särskilt hög men vid jämförelse med andra liknande grunder är omfattningen något större. En annan fråga som kan ställas är hur SKV använder prejudikat i dessa ställningstaganden. Genom en analys av fyra ställningstaganden har denna fråga försökts besvaras. Ställningstagandena är av varierande karaktär och behandlar vitt skilda områden, men har det gemensamt att de upprättats på grund av nya avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Det framkom då att SKV använder prejudikat som en tolkningskälla vilken den bedömer olika omständigheter och företeelser utifrån. Detta genom att exempelvis beskriva sin bedömning eller ta fram olika exempel.

<p>På senare tid har företags skattefrågor fått en större betydelse då</p><p>allt fler intressenter ser till hur företag hanterar sina</p><p>skattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,</p><p>moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsställa sina</p><p>intressenter måste de minska på skattekostnaderna samtidigt som</p><p>de följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagets</p><p>skattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstår för att</p><p>hantera företagets skattefrågor är de områden som skattestrategin</p><p>ska beröra.</p>

<p>Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer.</p><p>Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna. Visar det sig att lämnade uppgifter inte är korrekta eller kommer in för sent, är det den deklarationsskyldige som drabbas av skattetillägg respektive förseningsavgift.</p><p>Det är Skatteverket som registrerar ombudet. I lagen har det specificerats att underåriga personer, personer i konkurs eller personer som har förvaltare inte får registreras som deklarationsombud. Vidare krävs också att personen ska vara lämplig för uppdraget. Vid registreringen ska även beaktas om personen i fråga har dömts för ekonomisk brottslighet, tidigare visat sig vara oskicklig eller visats sig vara olämplig.</p><p>Efter att ha pratat med representanter för Skatteverket har det framkommit att det idag, ett år efter lagens införande, i flera avseenden är oklart hur lagen ska tolkas avseende ansvar för lämnade uppgifter och bedömning av kriterierna vid registrering av ombudet. Vi anser att en oklart utformad lag som kan komma att innebära hårda sanktioner mot den enskilde inte är att föredra i vårt svenska skattesystem.</p><p>Någon utvärdering av lagen har hittills inte gjorts, så framtiden får utvisa om det nya tillvägagångssättet med ombud medför den vinst för Skatteverket och för företagen som förutspåddes i lagförarbetena.</p>