Vid import av varor från en plats utanför EU till Sverige uppstår en skyldighet att betalamervärdesskatt i enlighet med 1 kap. 1 § första stycket 3 mervärdesskattelagen(1994:200) ML. En beskattningsbar person som bedriver ekonomisk verksamhet harenligt 8 kap. 3 § ML rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt som hänför sig tillimport. En utländsk beskattningsbar person har enligt 10 kap. 1 § ML återbetalningsrättför ingående mervärdesskatt. Vid import är det vanligt förekommande att det skermisstag som kan leda till att en aktör inte fullföljer Tullverkets föreskrifter. Ett sådantförfarande benämns bristande efterlevnad av tullagstiftningen. Vid bristande efterlevnadav tullagstiftningen har ingen aktör rätt till avdrag eller återbetalning av importmomsenenligt Skatteverket och Tullverket. En aktör har vid självrättelse inte heller någonavdrags- respektive återbetalningsrätt av importmomsen. Det har alltså ingen betydelseatt den bristande efterlevnaden uppkommit till följd av misstag. En aktör förlorar alltsåsin rätt trots att hen inte haft för uppsåt att kringgå bestämmelserna om import.Förfarandet leder till att en inlåsningseffekt av importmoms uppstår. En viktig del avmervärdesskattesystemet är rätten till avdrag och återbetalning av ingåendemervärdesskatten. Enligt Europeiska unionens praxis är avdragsrätten en oskiljaktig delav mervärdesskattesystemet varför medlemsstaterna inte får begränsa denna rätt.Systemet bygger på neutralitetsprincipen samt reciprocitetsprincipen som innebär attden beskattningsbara personen inte ska belastas skatten och att den utgående skatten försäljaren blir den ingående skatten för köparen.SKV:s och Tullverkets bedömningssätt har skiljt sig från EU-domstolens och HFD:srättspraxis. HFD har genom två nya avgöranden fastställt när importmoms kan utkrävasoch medgett återbetalning till den aktör som påförts importmomsen. Avgörandena ärvägledande eftersom det dagligen importeras varor till Sverige och förfarandet att enaktör påförs importmoms vid bristande efterlevnad som uppkommit till följd av misstagär vanligt förekommande.

Kryptovalutor introducerades för allmänheten genom Bitcoins lansering på marknaden 2009. Sedan dess har antalet kryptovalutor ökat explosionsartat och det finns idag flera tusen olika kryptovalutor. Vem som helst kan skapa och lansera en kryptovaluta till försäljning. Kryptovalutor erbjuder anonyma, krypterade transaktioner på en global marknad utan insyn av myndigheter, centralbanker och andra centraliserade institut. Kryptovalutors utformning och sättet de transfereras på innebär svårigheter för myndigheter att spåra transaktioner och koppla dessa till fysiska individer. Detta är egenskaper som utmanar rådande förutsättningar inom rätten, inte minst inom skatterätt.  Det finns i dagsläget ett stort antal användare av kryptovalutor, varav få deklarerar och betalar skatt för sina transaktioner. Det går från myndighetshåll inte att ta reda på hur många som handlar med kryptovalutor, uppgifter om antal baseras endast på självrapportering av användare och uppgifter från handelsplattformar om omfattningen på deras kundkrets, varför mörkertalet antas vara stort. Det innebär svårigheter i att fastställa både skattskyldiga och beskattningsunderlag. Reglering av kryptovalutor är ett rättsområde under utveckling. Idag saknas i Sverige specifika regler avseende kryptovalutor, istället tolkas olika aspekter av kryptovalutor utifrån befintliga regleringar för andra tillgångstyper och rättslig vägledning består till stora delar av Skatteverkets ställningstaganden, och i vissa fall saknas vägledning i sin helhet. Av den rättsliga vägledning som finns i form av praxis framkommer hur fenomenet kryptovalutor ska tolkas skatterättsligt i ett antal hänseenden, det framkommer också att det finns alternativa tolkningsmöjligheter som inte utforskats samt att aktuella tolkningar leder till ytterligare frågor som inte besvarats. Det innebär att det råder oklarheter dels kring hur vissa transaktioner ska beskattas, dels hur viss vägledning inom rättsområdet kommer te sig under rättslig prövning. Vad som är gällande rätt idag i Sverige avseende beskattning av kryptovalutor är därmed i vissa avseenden oklart och det kan rörande vissa transaktioner vara svårt att förutse de skatterättsliga konsekvenserna. Det finns i dagsläget små möjligheter för myndigheter att beivra brott och skatteflykt kopplat till kryptovalutor. Det faktum att kryptovalutor utgör en global standard och kan anonymt transfereras utan mellanhänder över nationsgränser gör det komplicerat ur ett nationellt perspektiv att reglera bruket av kryptovalutor. Internationellt samarbete för att tillse nationernas möjlighet att bedriva beskattningsverksamhet och fastställa beskattningsunderlag kommer vara nödvändigt. Vid sidan av regleringar kommer det vara av vikt med tekniska framsteg som ger förutsättningar att identifiera marknadsaktörer så att dessa kan regleras med en högre precision och effektivitet samt att kunna identifiera och spåra oönskade beteenden. En fortsatt effektiv och rättssäker nationell beskattning med möjlighet att fastställa beskattningsunderlag och beivra skatteflykt ställer krav på utveckling inom regleringsarbetet, internationellt samarbete och de tekniska förutsättningarna för myndigheter.

No description available.

Enligt det svenska skatteförfarandet omfattas ett beslut om skatt eller avgift av omedelbar verkställighet. Det betyder att skatten eller avgiften som är beslutad, ska betalas innan beslutet vunnit laga kraft. Om skatten eller avgiften inte betalas innan den sista förfallodagen har Skatteverket rätt att lämna skulden för indrivning. Det kan i olyckliga fall innebära att den skattskyldige tvingas att avyttra exempelvis värdepapper eller en fastighet. För att förhindra att det sker finns reglerna avseende anstånd med betalning av skatt. I 63 kap. 4 § SFL återfinns reglerna om ändringanstånd. Reglerna fastslår att Skatteverket ska bevilja anstånd om det anses vara tveksamt om skatt eller avgift kommer att behöva betalas. En omprövning av ett beslut eller en överklagan till domstol är ett sådant fall då denna paragraf kan tillämpas. I en undersökning gjord av Svenskt Näringsliv har det framkommit att Skatteverket  felaktigt har handlagt 23 % av ändringsanståndsbesluten under en viss period, vilket tyder på en brist i rättssäkerheten för den skattskyldige. I undersökningen, som är baserad på rättsfall beslutade enligt dåvarande skattebetalningslagen, framfördes ett förslag om att lagparafen borde ändras. Förslaget var att anstånd skulle beviljas förutom i fall då det är uppenbart att skatten kommer att kvarstå. Förslaget har tidigare framförts i proposition 1993/94:151, dock medförde förslaget aldrig någon lagändring. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om 63 kap. 4 § 1 st. SFL och tillämpningen av paragrafen uppfyller den rättssäkerhet som den skattskyldige är berättigad till. Syftet innefattar även att undersöka om införandet av skatteförfarandelagen har bidragit till en ökad förutsebarhet och likformighet för den skattskyldige vid tolkning och handläggning av ändringsanstånd. Av uppsatsen framgår att ordet tveksamt fortfarande är svårtolkat av både Skatteverket och domstol, vilket skapar en icke förutsebar lagparagraf. Undersökningen i uppsatsen visar dock att Skatteverket enbart fattat felaktiga beslut i 14 % av ändringsanståndsärenden under den undersökta perioden, då skatteförfarandelagen var tillämpningsbar. Dessvärre är underlaget i undersökningen begränsat, vilket gör att några djupare slutsatser inte kan dras utifrån resultatet. Däremot har särskilt kvalificerad beslutsfattare införts i och med införandet av skatteförfarandelagen som tycks ha en stärkande påverkan på rättssäkerheten vid handläggning av ändringsanstånd.

Denna studie tittar på den tonnageskatt som infördes i Sverige 2017. Studien presenterar grundläggande information om tonnageskatt i Sverige och en jämförelse med dess grannländer Finland och Danmark för att ge läsaren förståelse för varför Sverige valt att anta detta nya system. Frågeställningen för studien handlar om hur det nya systemet påverkar rederier i praktiken genom en fallstudie av tre olika fartyg där dess ekonomiska reslutat under det gamla och det nya systemet presenteras i en resultatbudget i förenklad form. Vidare ställs frågan om fartygets storlek eller vilken fartygstyp det är, påverkar det ekonomiska resultatet positivt eller negativt. Studien visar att det är stor skillnad, mellan fartyg av olika storlek, om det är positivt eller negativt att ansluta sig till det nya systemet. Studien visar även att det är väldigt stora skillnader på kostnaden för det nya systemet beroende på vilken fartygstyp det rör sig om. / This paper takes a look at the tonnage tax implemented in Sweden in 2017. The paper presents basic information about the tonnage tax in Sweden and a comparison to its neighbouring countries Finland and Denmark to give the reader understanding why Sweden has decided to implement the new tonnage tax system. The paper asks the question of how the new system affects a shipping company in practice through a case study of three different vessels where the economic result is presented through a result calculation in simplified form. Furthermore the paper asks the question whether the vessels size or what type of vessel it is, affect the economic result, positively or negatively. The paper shows that there is a major difference, between ships of different sizes, whether it is positive or negative to adopt the new system. The paper also shows that there are large differences in costs for the new system depending on what type of vessel it concerns.

Syftet med denna studie är att undersöka varför afrikanska landsbundna nationer är fattigareän afrikanska icke-landsbundna nationer. Adam Smith konstaterade redan 1776 i sinbok ”Nationernas välstånd” att en nations geografiska position har en betydelse för hur aktivman eventuellt kommer bli i den globala handeln. Sedan dess har forskning tagitlandsbundenhets negativa effekter alltför vedertaget. Studiens förklarande variabler är FDI,infrastruktur kvalité och export. Vidare inkluderas även kolonialhistoria, utbildning och skattsom kontrollvariabler. För att undersöka sambandet använder sig studien sig av multipelregressionsanalys genom OLS (ordinary least square) metod för att undersöka sambanden.Två av studiens hypoteser går i linje med resultat, att afrikanska landsbundna länder ärfattigare på grund av de har sämre infrastruktur och har lägre export men att effekten avlandsbundenhet kvarstod vid kontroll för FDI. Vid kontroll för nationer med liknandeinfrastruktur kvalité oavsett landsbundenhet – visar resultaten att infrastruktur kvalitén kankompensera de geografiska hindren.

No description available.

<p>Växjö University, School of Social Sciences</p><p>Bachelor Thesis</p><p>Titel: Minijob – en tysk arbetsmarknadspolitisk åtgärd</p><p>Author: Hanna Petersson</p><p>Supervisor: Lennart Bergfeldt</p><p>I’ve made a descriptional evaluation of the tax-free low-income action from Germany, Minijob. If the employees earns maximum 400 € a month they don’t have to pay any tax. The employer pays an employer’s fee of 30 %. In private households the employer’s fee is 12 %. There is also the short-term and seasonal work, that last maximum two month or 50 days. Here the employer doesn’t pay any employer’s fee.</p><p>My purpose is to do a thorough evaluation of Minijob. Hopefully this will attract the attention of the Swedish government. I’ve answered three questions:</p><p>• How is the Minijob-action implemented in an administration perspective?</p><p>• How is the Minijob-action implemented in an implementation perspective?</p><p>• How is the Minijob-action implemented in a result perspective?</p><p>The ones who earns from the Minijob-action are those who already are financially secured, for example pupils, students, pensioners and housewives. The unemployed with unemployment money and persons with social allowances doesn’t benefit from the Minijob-action, they loose money from their allowance.</p><p>Keywords: Minijob, arbetstagare, arbetsgivare, arbetsgivaravgift, lön, skatt, låglönejobb, svartjobb.</p>

Bakgrund och problem: Goodwill är den post som länge omdiskuterats utifrån aspekten att det är en svårhanterbar post i bolags balansräkningar. Under år 2005 fastställde IASB att de bolag som nyttjade IFRS inte längre har tillåtelse att skriva av goodwill utan istället ska genomföra nedskrivningar. Problemet som uppstod utifrån det nya beslutet kring föreställningsramen är att det verkar ha blivit allt mer komplext att hantera goodwillposten. Detta trots att IFRS standarden hänvisar att det är av stor vikt att bolag upprättar sina finansiella rapporter så korrekt och rättvisande som möjligt. Inte heller verkar några grundliga riktlinjer finnas till hands för att prestera en så korrekt redovisad goodwill som möjligt och därmed beskrivs posten som en tickande bomb. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera bolagens hantering av goodwillposten. Metod: Den metod som vi har utgått ifrån är den kvalitativa metoden. Vi ville med den här uppsatsen genomföra en mer djupgående analys av bolagens årsredovisningar och dess väsentliga poster. Komplettering med den kvantitativa metoden har skett genom att sammanställa den insamlade sifferdatan i diagram för att se samband, fördelning och variationer. Resultat och slutsatser: För samtliga bolag återfinns en motivering gällande goodwillposten. De bolag som inte har genomfört nedskrivningar av goodwill återger i enkelhet att återvinningsvärdet översteg det redovisade värdet och därmed fanns ingen anledning till nedskrivning. Medan bolagen som har gjort nedskrivningar på goodwill redogör för djupare motiveringar som exempelvis lägre efterfrågan, avvecklad verksamhet med mera. Förslag till fortsatta studier: Det hade varit intressant att genomfört studien på samtliga bolag från Mid Cap listan, vilket hade kunnat ge en tydlig generalisering inom det segmentet. Även att komplettera med intervjuer hade varit en intressant aspekt, samt gå djupare in på earnings management och big bath för att se om det finns något samband i hanteringen av goodwill.

Uppsatsen utreder hur fördelningen av anskaffningsvärdet bör ske när byggnad förvärvas tillsammans med tomträtt.