Syftet med detta arbete är att analysera huruvida verksamheter med illegala inslag ska inkomstbeskattas och i uppsatsen har försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan närmare undersökts. För att kunna svara på uppsatsens frågeställningar krävdes även en redogörelse för möjligheten att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter i allmänhet. Brottsliga verksamheter kan därav ses som ett samlingsnamn för alla typer av brottslighet. Ett vidare syfte med arbetet har varit att koppla beskattningen av brottsliga verksamheter till rättsäkerhetsargument och den skatterättsliga legalitetsprincipen, där föreskriftskravet och bestämdhetskravet stått i fokus.  Vissa anser att ett rättsenligt skattesystem inte ska befatta sig med brottslig verksamhet då det skulle uppfattas som att man jämställer brottslig verksamhet med legal sådan. Prostitution är emellertid ett exempel på en typ av verksamhet som saknar straffbestämmelser och är således inte brottslig i sig, trots att köp av sexuell tjänst är straffbelagt enligt 6 kap. 11 § BrB.  Preparatet melanotan är ett icke-narkotikaklassat preparat, som uppges göra användaren solbränd, smal och öka sexlusten. Läkemedelsverket avråder dock från all användning av produkten då den inte är kontrollerad och kan utgöra en hälsorisk. Det finns idag inget godkänt läkemedel med melanotan och preparatet får varken säljas i Sverige eller i ett annat land. Eftersom melanotan inte är narkotikaklassat är det däremot lagligt att köpa, inneha eller bruka preparatet. Försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan kan ställas mot varandra eftersom båda verksamheter innehar illegala inslag genom att den ena sidan i konsumtionsledet är kriminaliserad medan inte den andra. I uppsatsen har framkommit att både prostitution och försäljningen av preparatet melanotan är inkomstskattepliktiga i inkomstslaget näringsverksamhet. Det har även konstateras att det finns både argument för och emot att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter men att argumenten varierar beroende på vilket inkomstslag som appliceras. Det har även visats att föreskriftskravet varken nödvändigtvis medger eller hindrar inkomstbeskattningen av brottsliga verksamheter. För att föreskrifterna dock ska kunna nå upp till bestämdhetskravet behöver dessa preciseras ytterligare.

I denna studien har 97 företag på Stockholmsbörsens Large Cap undersökts för de finansiella åren 2016 och 2017. Syftet med studien har varit att förklara sambandet mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde för företag på den svenska aktiemarknaden samt att analysera och jämföra studiens resultat med tidigare forskning som utförts på utländska marknader. Det innebär att goodwillnedskrivningens värderelevans har undersökts för att se om företagens börsvärde påverkas när nedskrivning av goodwill görs samt om informationen påverkar investerarens beslut. För att undersöka det har vi utgått från en modell som har tillämpats av andra forskare. Modellen innefattar variablerna börsvärde, eget kapital, resultat före skatt, redovisad goodwill och nedskrivning av goodwill; och information om dessa har inhämtats från företagens årsredovisningar. Undersökningen gjordes med hjälp av en multipel regressionsanalys. Det positiva sambandet mellan börsvärde och eget kapital och resultat före skatt som resultatet påvisade innebar att vi kunde anta att aktiemarknaden i stort är värderelevant. För att undersöka goodwillnedskrivningarnas värderelevans krävdes det att redovisad goodwill var en värderelevant variabel vilket resultatet visade. Ett positivt samband kunde påvisas mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde, vilket indikerar att det inte är värderelevant. Detta tyder på att dessa nedskrivningar inte ger investerare någon tillförlitlig information i investeringsbeslut. / In this study 97 companies from Nasdaq Stockholm´s Large Cap has been examined for the financial years 2016 and 2017. The purpose of the study has been to explain the correlation between goodwill impairment loss and market value for companies on the Swedish market and to analyze and compare the study´s results with previous research that has been found on foreign markets. This means that the value relevance of goodwill impairments has been examined to see if the companies´ market value is affected when goodwill impairment loss is made and if the information affects the investors decision. A model previously used by other researchers has been applied to examine this. The model includes the variables market value, book value, pre-tax profit, carrying value of goodwill and goodwill impairment loss; and information about these has been collected from the companies’ annual reports. The study was done using a multiple regression analysis. The positive correlation between market value and the variables of book value and pre-tax profit means that we could assume that the stock market is value relevant. In order to investigate the value relevance of goodwill impairment loss it was required that reported goodwill was a value relevant variable, which the result showed. A positive correlation could be demonstrated between impairment of goodwill and market capitalization, which indicates that it is not value relevant. This indicates that these impairment losses do not give investors any reliable information in investment decisions.

Uppsatsens syfte är att utreda hur EU:s förändringar i moder/dotterbolagsdirektivet kommer att påverka svensk lagstiftning i form av IL och SFL. Förändringarna i direktivet har gjorts för att förhindra bolagens användande av s.k. hybridlån för att uppnå dubbel icke-beskattning i medlemsstater. Utöver den här förändringen har det även infogats gemensamma skatteflyktbestämmelser i direktivet, bestämmelser som samtliga medlemsstater måste följa. Sverige har sedan tidigare implementerat moder/dotterbolagsdirektivet i svensk lagstiftning och har även en lag mot skatteflykt. Skatteflykt är idag ett erkänt problem inom EU och de olika medlemsstaternas nationella lagstiftningar skiljer sig åt mellan varandra, därför har det ansetts nödvändigt att försöka skapa en gemenskap mellan medlemsstaternas lagstiftningar. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi utrett de antagna förslagen från EU och gjort jämförelser med svensk lagstiftning, i syfte att se hur den svenska lagstiftningen kommer att påverkas av de ändrade reglerna i moder/dotterbolagsdirektivet. Tanken är inte att föreslå en lydelse av reglerna i svensk lagstiftning, utan enbart att utreda hur IL och SFL kommer att påverkas när direktivets ändringar implementeras innan slutet av år 2015. Slutsatsen enligt vår mening blir att Sverige troligtvis inte kommer behöva ändra den svenska generalklausulen då den redan täcker men även går längre än det som den gemensamma skatteflyktsklausulen vill uppnå. Vi anser att Sverige rimligen borde implementera reglerna som motverkar dubbel icke-beskattning och att detta rimligen bör införas i IL. Vi anser även att det är väldigt viktigt att den implementerade bestämmelsen är så tydlig som möjligt i sin lydelse. / The purpose of the thesis is to examine how EU’s changes in the Parent-Subsidiary Directive will affect Swedish legislation in the form of the Income Tax Act and the Tax Evasion Act. The changes in the directive have been made to prevent the companies from using so-called hybrid loans to achieve double non-taxation in the Member States. In addition to this change, a general anti-abuse rule has also been implemented into the Directive, a rule that all Member States must implement. Sweden has already implemented the Parent-Subsidiary Directive into Swedish law and has also a law against tax evasion. Tax evasion is a recognized problem within the EU and the different national legislations between the Member States differ from each other and therefor it has been considered necessary to try to create a connection between the Member States' legislation. To fulfill the purpose of the thesis, it has been necessary to examine the changes made by the EU and make a comparison with the Swedish legislation, in order to see how the Swedish legislation will be affected by the changed rules of the Parent-Subsidiary Directive. The idea is not to propose a complete amendment to the rules in the Swedish law, but only to investigate how the Income Tax Act and Tax Evasion Act will be affected when the changes in the directive are implemented. The conclusion, according to us, is that Sweden will probably not need to change the Swedish general tax evasion clause because it already covers and also goes further than what the general anti-abuse rule in the Directive wants to achieve. We believe that Sweden probably should implement the rules that prevent double non-taxation, and that this should be inserted in the Income Tax Act. We also believe that it is very important that the implemented provision is as clear as possible in its wording.

Skatten på engångsplastbärkassar som implementerades i Sverige år 2020 möttes med ideologiskt motstånd. Den forskning som gör gällande skatt på plastbärkassar finns främst i internationell kontext och är fokuserad på konsumenters beteenden och reaktioner. Denna studie gör gällande hur berörda verksamheter och organisationer resonerar kring skattens införande, samt dess resultat. Studien syftar också till att identifiera hinder och drivkrafter för implementeringen. För att undersöka förhållandet användes en explorativ ansats där intervjuer med en variation av berörda verksamheter utgjorde materialet för studien. Resultaten visar på att implementeringen mötts av missnöje av hälften av deltagarna på grund av skattens singulära syfte, samtidigt som den andra hälften anser att tillämpningsområdet var tillfredsställande. De hinder som identifierades var svårigheter att definiera engångs-, respektive flergångskassar, samt bristen på synkronisering eller kombination med andra styrmedel. De drivkrafter som identifierades relaterade till organiseringen och kommunikationen mellan de berörda verksamheterna, till trots förbättringsmöjligheter för dessa aspekter. En av slutsatserna är att styrmedel som detta bör nyttja både ett teknocentriskt perspektiv om plastbärkassens miljö-, och klimatpåverkan, samt ett socioekonomiskt perspektiv utgående från berörda verksamheter och organisationers behov. / The Swedish tax on plastic carrier bags that was implemented in 2020 was initially met with dissatisfaction from the public and stakeholders. Current research investigating the tax on plastic carrier bags was done in other countries and is focused on the reactions and behaviours of consumers. Thus, this study investigates stakeholders’ reasoning around the implementation of the tax as well as its results. Another aim is to identify obstacles and driving forces for the implementation. To do so, an explorative approach in combination with interviews of stakeholders were used. The results show that implementation was met with dissatisfaction by half of the participants in the study, owing to the singular aim of the tax. The other half of participants viewed the tax purpose as satisfactory. The obstacles that were identified was difficulties in distinguishing single-use from multi-use plastic carrier bags, as well as the lack of synchronization or combination with other measures. The driving forces that were identified related to the organization and communication between stakeholder, despite opportunities for improvement. One of the conclusions of the study was that policy measures like this tax should use a technocentric perspective on the environmental impact of the plastic carrier bag, in combination with a socioeconomic perspective on the needs of stakeholders.

Syftet med uppsatsen är att undersöka företrädesrätten mellan CFC-lagstiftningen och skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz med utgångspunkt i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not. 61. I syftet ingår även att redogöra för vilka rättsliga effekter RÅ 2010 ref. 112 orsakar. Enligt gällande rätt ingås ett skatteavtal mellan två eller flera stater i syfte att undvika dubbelbeskattning, förhindra skatteundandragande och främja handeln över gränserna. Skatteavtal införlivas i svensk rätt genom införlivandelagen och därmed tillämpar Sverige ett dualistiskt rättssystem. När det gäller tolkningen av skatteavtal framförde HFD i RÅ 1996 ref. 84. att tolkningen av skatteavtal handlar om att försöka fastställa parternas gemensamma avsikt. Detta sker med hjälp av de metoder som finns i artiklarna 31–33 i 1969 års Wienkonvention. Utöver skatteavtalen har även CFC-regler behandlats. För att klassas som ett CFC-bolag krävs det att företaget går med överskott, är en utländsk juridisk person och har lågbeskattade inkomster. För att anses ha lågbeskattade inkomster krävs det att två rekvisit är uppfyllda - att personen inte alls beskattas eller beskattas lindrigt. I uppsatsen behandlas även huvudregeln och kompletteringsregeln som avgör om en inkomst är lågbeskattad. För att en delägare ska omfattas av CFC-reglerna ska hen vara en fysisk eller juridisk person som är skattskyldig, ingår i en intressegemenskap direkt eller indirekt genom andra utländska personer, och innehar eller kontrollerar minst 25% av den utländska juridiska delägarens röster. Företrädesrätten mellan CFC-lagstiftningen och skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz orsakar ett problem. Eftersom skatteavtal är folkrättsligt bindande förutsätter man att skatteavtal ska ha företräde, men detta tankesätt vände i RÅ 2008 ref. 24, RÅ 2008 not. 61, då CFC-lagstiftningen fick företräde framför skatteavtalet. HFD tillämpade principen lex posterior som innebär att en senare tillkommen lag har företräde framför äldre lag vilket bidrog till att CFC-lagstiftningen som tillkommit långt efter skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz skulle gälla. Detta medförde osäkerhet i tillämpningen och antalet förhandsbesked ökade hos SRN. Uppsatsen når slutsatsen med beaktande av gällande rätt att rättsläget fortfarande är oklart vad gäller företrädesrätten mellan CFC-lagstiftningen och skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz. HFD har i RÅ 2010 ref. 112 inte begränsat tillämpningen av derogationsprinciperna i förhållande till skatteavtal, men har uttryckt att skatteavtal som begränsar tillämpningen av intern rätt ska ges företräde. Detta orsakar förvirring och osäkerhet i tillämpningen av skatteavtal. Vilket leder till att rättsläget är oklart och kommer troligtvis vara det, så länge inte en ny lagstiftning korrigerar HFD:s avgöranden.

This thesis aimed to find the correlation between happiness and macroeconomic variables using multiple linear regression analysis. The macroeconomic variables considered were GPD per capita, the Gini coefficient, unemployment rate, tax revenue of GDP, government spending on education and inflation. The data for self-reported happiness were collected from a global happiness survey. GDP per capita, the Gini coefficient and government expenditure on education were found to be positively correlated with happiness. Meanwhile, the unemployment rate and tax revenue of GDP showed a negative correlation. Inflation were found to not have a statistically significant relationship with happiness. Furthermore, the Gini coefficient was investigated more closely since the positive correlation was partially contradictory to previous research within the field. A simple linear regression analysis was therefore performed, which showed a negative relationship between happiness and the Gini coefficient. This could indicate that important regressors were not included in the main model. In conclusion, this thesis showed that the investigated macroeconomic variables have a statistically significant impact on the happiness of individuals. / I detta kandidatexamensarbete undersöks korrelationen mellan lycka och makroekonomiska variabler med hjälp av multipel linjär regression. De makroekonomiska variablerna som studerades är BNP per capita, Ginikoefficienten, arbetslöshet, skattekvot av BNP, offentliga utgifter för utbildning och inflation. Data för självuppskattad lycka hämtades från en global undersökning. BNP per capita, Ginikoefficienten och offentliga utgifter för utbildning visade sig ha en positiv korrelation med lycka, medans arbetslöshet och skattekvoten av BNP hade en negativ korrelation. Inflation visade sig ej ha en statistiskt signifikant korrelation med lycka. Vidare undersöktes Ginikoefficienten mer djupgående då den positiva korrelationen delvis motsätter sig tidigare forskning inom ämnet. Därav genomfördes en simpel linjär regressionsanalys, som nu visade på ett negativt samband mellan lycka och Ginikoefficienten. Detta kan vara ett tecken på att viktiga variabler inte har inkluderats i huvudmodellen. Sammantaget visar dessa resultat att de undersökta makroekonomiska variablerna har en statistiskt signifikant inverkan på individers lycka.