Global ETD Search

21	Redovisning av effektiv skatt : En kvantitativ studie av koncernerna på Stockholmsbörsens Large Cap-lista Ericson, Fredrik, Hedlund, Charlotte January 2009 (has links) <p>Sedan  de  internationella  redovisningsstandarderna  infördes  2005  har  redovisningen  av  inkomstskatt  blivit  mer  transparent.  Företagens  omgivning  ställer  allt  högre  krav  på  att  intressenterna  skall  förses  med  upplysningar  gällande  vad  som  påverkar  deras  inkomstskatt.  Thomas  Andersson,  partner  på  Deloitte  och  verksam  på  avdelningen  Corporate  and  International  Tax  Services,  märker  i  sitt  arbete  att  klienterna  har  ett  större  intresse  för  effektiv  skatt.  Betydelsen  av  att  främst  ägare  och  investerare  skall  få  fullständig  och  användbar  information  om  företagens  effektiva  skatt  har  gjort  att  författarna  fått  i  uppdrag  av  Thomas  Andersson  att  undersöka  hur  Sveriges  största  koncerner  redovisar  sin  effektiva  skatt.</p><p>Författarna har  formulerat  följande  forskningsfrågor  för  denna  studie:  Hur  redovisar  Sveriges  största  koncerner  sin  effektiva  skatt?  Finns  det  några  samband  mellan  den  effektiva  skattens  storlek  och  antalet  uppfyllda  undersökningspunkter? Syftet  med  denna  studie  är  att  identifiera  hur  Sveriges  största  koncerner  redovisar  sin  effektiva  skatt  samt  att  urskilja  vilka  skillnader  som  finns  mellan  koncernernas  redovisning.  Utifrån  studiens  resultat  skall  författarna  undersöka  om  det  finns  några  samband  mellan  koncernernas  effektiva  skatt  och  antalet  uppfyllda  undersökningspunkter  för  att  kunna  ge  en  förklaring  till  varför  koncernerna  redovisar  som  de  gör.</p><p>Ansatsen  för  studien  är  kvantitativ,  designen  är  komparativ  och  angreppssättet  författarna  valt  är  en  innehållsanalys.  I  urvalet  finns  alla  koncerner  på  Stockholmsbörsens  Large  Cap‐lista  representerade,  med  undantag  för  fyra  koncerner  som  inte  uppfyllde  urvalsvillkoren. Med  en  av  författarna  utarbetad  kodningsmanual  som  grund  har  koncernernas  årsredovisningar  granskats.  Resultatet  har  sammanställts  och  analyserats  utifrån  den  teoretiska  referensramen  samt  genom  statistisk  analys  i  form  av  Kruskal‐Wallis  test  samt  Mann‐Whitneys  test.</p><p>Resultatet  av  studien  visar  att  koncernerna  på  Large  Cap‐listan  redovisar  på  ett  likartat  sätt.  Dock  identifieras  signifikanta  skillnader  mellan  olika  grupper  av  koncerner.  Författarna  drar  slutsatsen  att  koncernerna  har  gjort  en  liknande  tolkning  av  IASB:s  föreställningsram  och  regelverk  samt  att  skillnaderna  mellan  grupperna  kan  förklaras  av  agentteorin  och  företagsledningens  benägenhet  att  sprida  information.</p> Effektiv skatt IAS 12 redovisning upplysningar Business studies Företagsekonomi
22	Lagen om deklarationsombud : Öppen för tolkning Brankovic, Elma, Corell, Linda, Larsson, Jennie January 2007 (has links) Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer. Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna. Visar det sig att lämnade uppgifter inte är korrekta eller kommer in för sent, är det den deklarationsskyldige som drabbas av skattetillägg respektive förseningsavgift. Det är Skatteverket som registrerar ombudet. I lagen har det specificerats att underåriga personer, personer i konkurs eller personer som har förvaltare inte får registreras som deklarationsombud. Vidare krävs också att personen ska vara lämplig för uppdraget. Vid registreringen ska även beaktas om personen i fråga har dömts för ekonomisk brottslighet, tidigare visat sig vara oskicklig eller visats sig vara olämplig. Efter att ha pratat med representanter för Skatteverket har det framkommit att det idag, ett år efter lagens införande, i flera avseenden är oklart hur lagen ska tolkas avseende ansvar för lämnade uppgifter och bedömning av kriterierna vid registrering av ombudet. Vi anser att en oklart utformad lag som kan komma att innebära hårda sanktioner mot den enskilde inte är att föredra i vårt svenska skattesystem. Någon utvärdering av lagen har hittills inte gjorts, så framtiden får utvisa om det nya tillvägagångssättet med ombud medför den vinst för Skatteverket och för företagen som förutspåddes i lagförarbetena. skatt skatterätt deklarationsombud skattedeklaration deklarationsskyldig LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
23	"Inget lär främja kreativiteten så som brist på pengar" : - Om företags hantering av skattefrågor Strååt, Karin, Sundén, Katarina January 2009 (has links) På senare tid har företags skattefrågor fått en större betydelse då allt fler intressenter ser till hur företag hanterar sina skattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik, moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsställa sina intressenter måste de minska på skattekostnaderna samtidigt som de följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagets skattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstår för att hantera företagets skattefrågor är de områden som skattestrategin ska beröra. skatt skattestrategi strategi skattehantering verksamhetsstrategi Business studies Företagsekonomi
24	Redovisning av effektiv skatt : En kvantitativ studie av koncernerna på Stockholmsbörsens Large Cap-lista Ericson, Fredrik, Hedlund, Charlotte January 2009 (has links) Sedan de internationella redovisningsstandarderna infördes 2005 har redovisningen av inkomstskatt blivit mer transparent. Företagens omgivning ställer allt högre krav på att intressenterna skall förses med upplysningar gällande vad som påverkar deras inkomstskatt. Thomas Andersson, partner på Deloitte och verksam på avdelningen Corporate and International Tax Services, märker i sitt arbete att klienterna har ett större intresse för effektiv skatt. Betydelsen av att främst ägare och investerare skall få fullständig och användbar information om företagens effektiva skatt har gjort att författarna fått i uppdrag av Thomas Andersson att undersöka hur Sveriges största koncerner redovisar sin effektiva skatt. Författarna har formulerat följande forskningsfrågor för denna studie: Hur redovisar Sveriges största koncerner sin effektiva skatt? Finns det några samband mellan den effektiva skattens storlek och antalet uppfyllda undersökningspunkter? Syftet med denna studie är att identifiera hur Sveriges största koncerner redovisar sin effektiva skatt samt att urskilja vilka skillnader som finns mellan koncernernas redovisning. Utifrån studiens resultat skall författarna undersöka om det finns några samband mellan koncernernas effektiva skatt och antalet uppfyllda undersökningspunkter för att kunna ge en förklaring till varför koncernerna redovisar som de gör. Ansatsen för studien är kvantitativ, designen är komparativ och angreppssättet författarna valt är en innehållsanalys. I urvalet finns alla koncerner på Stockholmsbörsens Large Cap‐lista representerade, med undantag för fyra koncerner som inte uppfyllde urvalsvillkoren. Med en av författarna utarbetad kodningsmanual som grund har koncernernas årsredovisningar granskats. Resultatet har sammanställts och analyserats utifrån den teoretiska referensramen samt genom statistisk analys i form av Kruskal‐Wallis test samt Mann‐Whitneys test. Resultatet av studien visar att koncernerna på Large Cap‐listan redovisar på ett likartat sätt. Dock identifieras signifikanta skillnader mellan olika grupper av koncerner. Författarna drar slutsatsen att koncernerna har gjort en liknande tolkning av IASB:s föreställningsram och regelverk samt att skillnaderna mellan grupperna kan förklaras av agentteorin och företagsledningens benägenhet att sprida information. Effektiv skatt IAS 12 redovisning upplysningar Business studies Företagsekonomi
25	Skatternas betydelse vid val och byte av företagsform Bohlin, Maria, Landås, Sofia, Hellblom-Björn, Sanna January 2012 (has links) Uppsatsen avser att undersöka vilken företagsform som är mest fördelaktig ur skattesynpunkt, samt att undersöka om det uppstår några skattemässiga konsekvenser vid byte av företagsform. Uppsatsen bygger på kvalitativ och deduktiv metod. I uppsatsen används primärdata från semistrukturerade intervjuer med rådgivare samt företag. Sekundärdata har samlats in från litteratur samt artiklar som berör ämnet byte av företagsform. Resultatet av studien visade att aktiebolag är den skattemässigt mest förmånliga företagsformen om inkomsterna ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt. Kan företagen inte starta ett aktiebolag från början rekommenderar vi att de startar en enskild näringsverksamhet framför handelsbolag. Undersökningen visar att det vid bildandet främst var de civilrättsliga reglerna som hade betydelse och vid ombildningen var det däremot de skatterättsliga reglerna som var mest avgörande. Studien visar att det uppstår skattemässiga konsekvenser vid byte av företagsform, men om ombildningen går till på rätt sätt kan skattekonsekvenserna undvikas. / The purpose of this study is to examene which type of organisational form is the most beneficial in regard to taxation as well as examining if there are any tax related consequences associated with changing organisational form. This study is built upon both qualitative and deductive methods. The thesis makes use of primary data from semi-structured interviews with financial advisers and organizations. Secondary data has been collected from text books as well as scientific journals which are related to changing of organizational form. The results of the study show that if organizations earnings are over the national income tax threshold, then a limited company is the most beneficial organizational form in regards to taxation. We have concluded that if a company is unable to start a limited company then the recommendation for owners is to start as a sole trader rather than a trading company. During the start period of an organization it was found that private law had the greatest impact upon the organization. However, during the reorganization tax related laws were found to be decisive. It was also found that there are tax related consequences associated with changing organizational form however if the reorganization is conducted in the right way these consequences can be avoided. Tax businessforms changing businessforms Skatt företagsform byte av företagsform
26	Skatt och subventioner på livsmedel : Inställning till beskattning och subventionering av livsmedel hos vuxna i Sverige / Tax and subsidies on food : Adults' attitudes on taxation and subsidization of food in Sweden Henriksson, Linnea, Lindmark, Karin January 2013 (has links) Bakgrund En stor orsak till folkhälsosjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och fetma är den ökade konsumtionen av bland annat mättat fett och socker. En motion lämnades till Sveriges riksdag 2012 med ett förslag om att utreda konsekvenserna av ett införande av en höjd skatt på raffinerat socker. Även beskattning av fett och subventioneringar av frukt och grönt har diskuterats. Syfte Syftet var att undersöka vuxnas inställningar till att införa ekonomiska styrmedel för att påverka konsumtionsbeteende beträffande livsmedel, i avsikt att förbättra folkhälsan. Studien avsåg även undersöka om man trodde att ens konsumtionsbeteende skulle komma att förändras vid införandet av en skatt på socker, en skatt på fett eller en subventionering av frukt och grönt. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes där 280 vuxna deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 20 frågor och svaren sammanställdes i Microsoft Excel 2010 och bearbetades och analyserades i SPSS 22.0. Resultaten analyserades och presenterades med hjälp av boxplots och chi-2-test där signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna var positiva till statlig reglering av konsumtionsbeteende och speciellt till införandet av subventioner på frukt och grönt. Kvinnorna var signifikant mer positiva till införandet av subventioner på frukt och grönt än männen (p=0,017). Deltagarna förväntade sig inte förändra sina konsumtionsbeteenden vid införande av skatt på livsmedel innehållande mättat fett eller på socker och sockerrika livsmedel utan endast öka sin konsumtion av frukt och grönt vid införandet av subventioner på dessa. Slutsats Att reglera befolkningens konsumtionsbeteende via subventioner skulle kunna vara ett sätt att påverka folkhälsan positivt. Genom beskattning av livsmedel innehållande mättat fett eller av socker och sockerrika livsmedel kan man enligt denna studie inte se någon effekt. Skatt subvention livsmedel mättat fett socker inställning frukt och grönt
27	Företrädaransvar avseende förfallna skatter : Sker normtillämpningen med bibehållen rättssäkerhet? Tiberg, Emil January 2013 (has links) No description available. Företrädaransvar skatt förfallna skatter rättssäkerhet normtillämpning personligt ansvar personligt betalningsansvar
28	Skattemässig neutralitet - till vilket pris? : En analys av Finansdepartementets promemoria Nya regler för företagssektorn gällande ränteavdragsbegränsningar i svensk skattelagstiftning / Neutrality in Tax Policy - at What Price? : An analysis of The Swedish Ministry of Finance's memorandum regarding interest rate deductions Gustafsson, Joachim January 2018 (has links) Under ett flertal år har det såväl på nationell som internationell nivå pågått en omfattande diskussion gällande den skattemässiga hanteringen av räntor. OECD har lämnat rekommendationer som behandlar internationell skatteplanering med ränteavdrag och EU-kommissionen har presenterat ett direktiv mot skatteundandragande med hjälp av ränteavdrag. Ett direktiv som föranlett en lagstiftningsprocess och Finansdepartementets promemoria Nya skatteregler för företagssektorn. I promemorian föreslås bland annat en insnävning av nuvarande reglering och två olika förslag på hur nya ränteavdragsbegränsningsregler kan komma att utformas i svensk skattelagstiftning. Lagstiftningen föreslås dels eftersom EU:s medlemsstater ska införa en lik-värdig reglering enligt direktivet och att Finansdepartementet vill öka den skattemässiga neut-raliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital. I den här framställningen har jag tagit del av promemorian och analyserat huruvida förslagen är förenliga med vad näringslivet kan förvänta sig av en god skattelagstiftning samt hur förslagen skulle kunna justeras för att bidra till en ökad rättssäkerhet och ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat. I stora drag är en förändring av regelverket välkommen och direktivet öppnar upp för en möjlighet för Sverige att anpassa sig efter internationella standarder. Att Finansdepartementet i sin promemoria föreslår regler med syftet att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital är i sig önskvärt. Finansdepartementet bör dock ställa sig frågan: till vilket pris bör den skattemässiga neutraliteten öka? Direktivet förespråkar jämlika regler för medlemsstaterna, men Finansdepartementet föreslår i sin promemoria en förhållandevis hård reglering jämfört med direktivet och andra länder som tillämpar direktivet. Skattelagstiftningen ska bidra till skattemässig neutralitet, men inte i den mån att konkurrenskraften hos de svenska bolagen avsevärt försämras jämfört med internationella bolag. Förslagen i promemorian bör således ses över och enligt den här framställningens resultat bör strävan efter skattemässig neutralitet reduceras till förmån för den internationella konkurrenskraften. Vidare bör den föreslagna ändringen av den nuvarande regleringen i fråga om riktade ränteavdragsbegränsningar inom intressegemenskap utformas utan oklara rekvisit som ger utrymme för egna tolkningar och godtycke. Att önska sig av en justerad reglering är att den ska tillrättaställa de faktiska problem som 2013 års reglering gett upphov till samt att skattelagstiftningen bör öka förutsebarheten och därmed rättssäkerheten. Skatt Ränteavdrag Ränteavdragsbegränsningar Avdragsrätt EBIT EBITDA Law and Society Juridik och samhälle
29	Begreppet verksamhetsgren : Hur ska begreppet tolkas vid underprisöverlåtelser? / Branch of activity : How should the term be interpreted in the case of under-price transfers? Schwartz, Felicia January 2020 (has links) Ett företag kan genom en omstrukturering överlåta en näringsverksamhet till en utomstående person för att kunna bedrivas vidare i en ny företagsfrom istället för att verksamheten avslutas. En omstrukturering kan äve ske inom en koncern eller mellan olika bolag som ägs av en och samma fysiska person. Huvudregeln är att om en överlåtelse görs till ett pris som understiger marknadsvärdet ska uttagsbeskattningsreglerna i 22 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229), IL, tillämpas. Till huvudreglen finns det undantag och en av undantagsreglerna framgår av 23 kap. IL och gäller för underprisöverlåtelser, dvs. försäljning av tillgångar till priser under marknadsvärde. I 23 kap. IL finns det ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att det ska kunna föreligga en kvalificerad underpirsöverlåtelse. Ett av villkoren som uppsatsen utgår ifrån är 23 kap. 17 § IL som reglerar självaste överlåtelsen. Överlåtelsen ska avse en hel verksamhet, verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhetsgren. Vad som avses med begreppet verksamhetsgren är oklart då det varken av lagtext eller förarbeten tydligt framgår vad som faktiskt kan utgöra en verksamhetsgren eller hur begreppet ska tolkas. För att veta vad som avses med verksamhetsgren kan definitionen i 2 kap. 25 § IL ge vägledning. I paragrafen framgår det att tillgången ska lämpa sig för att avskiljas till en självständig rörelse. Vad som menas med rörelse kan definitionen utläsas ur 2 kap. 24 § IL. Eftersom att 2 kap. 25 § IL gäller för både underprisöverlåtelser i 23 kap. IL och verksamhetsavyttringar i 38 kap. IL har diskussioner förts huruvida begreppet ska tolkas enligt EU-rätten. Ska definitionen i 2 kap. IL kunna tillämpas för två olika transaktioner? Hur begreppet ska tolkas är omdiskuterat i doktrinen och mycket talar för att det är en fråga för domstolen att döma i. För att företag, innan de genomför en omstruktuering, ska veta om tillgången de vill överföra ses som en verksamhetsgren eller inte hade det underlättat om det gick att utläsa riktlinjer ur praxis om vilka tillgångar som utgör en verksamhetsgren och hur begreppet ska tolkas. Eftersom det varken av lagtexten eller förarbeten går att utläsa hur begreppet verksamhetsgren ska tolkas kan ledning sökas i praxis. I uppsatsen lyfts ett antal praxis från domstolen men också förhandsbesked från Skatterättsnämnden, SRN, som har prövat frågan om en typ av tillgång ses som en verksamhetsgren. Eftersom en bedömning görs från fall till fall kan det vara svårt att finna riktlinjer som skulle gälla i alla situationer. Av domstolens och SRN:s bedömning har det inte heller framgått på ett tydligt sätt hur deras bedömning har gjorts i det aktuella fallet. Detta gör det svårt att veta hur deras diskussioner har gått och vad som faktiskt har legat till grund i bedömningen. Men trots detta skulle man kunna utläsa ett fåtal riktlinjer även fast de inte är på någon detaljerad nivå. Skatt omstruktureringar underprisöverlåtelser begreppet verksamhetsgren Law and Society Juridik och samhälle
30	Ränteavdragsbegränsningar och kapitalstrukturer : En studie av införandet av ränteavdragsbegräsningar i Sverige 2019 och dess påverkan på bolags kapitalstrukturer Hjalmarsson, Nils, Hultgren, Jakob January 2020 (has links) Hur stor påverkan skattemässiga hänsyn har på bolags kapitalstrukturer har i forskningen länge varit omdebatterat. Sverige införde 2019 en begränsning av de avdrag bolag tidigare har kunnat göra på sina negativa räntenetton, vilket i sin tur minskat den skattemässiga fördelen av en hög skuldsättning. Denna studie undersöker hur svenska bolag anpassat sin kapitalstruktur vid införandet av de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna som infördes 2019. Genom att studera data från alla bolag från Stockholmsbörsen, göra ett urval utifrån relevanta faktorer och konstruera jämförelseindex som mäter förändringen av ett flertal relevanta kvoter har förändringen av bolagens kapitalstruktur observerats mellan åren 2018 och 2019. Studiens resultat visar att de svenska börsbolagen överlag inte anpassat sina kapitalstrukturer efter att de nya ränteavdragsbegränsingarna införts 2019. Istället har en procentuell ökning av skuldsättningsgrad och räntekostnader som andel av både tillgångar och EBITDA kunnat observerats, i motsats till vad tidigare forskning visat på. Kapitalstruktur ränteavdragsbegränsningar skuldsättningsnivå trade off-teorin skatt Business Administration Företagsekonomi

Search results