Global ETD Search

1	Att rå om skogen : En undersökning av natursynen i sägner om skogsrået Areskoug, Ylva January 2020 (has links) Denna uppsats undersöker vad som kan utläsas gällande förhållandet mellan natur och kultur samt mellan subjekt och objekt genom hur det kvinnliga naturväsendet skogsrået gestaltas i ett urval av sägner. Skogsråets karaktär samt hennes roll och funktion för relationen mellan människa och natur utforskas med hjälp av frågeställningar gällande hennes fysiska attribut, hennes status som subjekt samt maktbalansen mellan skogsrået och de mänskliga karaktärerna. I uppsatsen tillämpas ett ekokritiskt perspektiv. Uppsatsens slutsats är att skogsråets överskridande av gränser mellan natur och kultur ger upphov till rädsla (som ibland yttrar sig som aggressivitet), att skogsråets status som subjekt leder till både mer förståelse och större rädsla för det som är annorlunda och avvikande, samt att människor blir mer benägna att behandla skogsrået väl om de inte upplever sig vara i ett underläge gentemot henne. / This essay examines what can be inferred about the relationship between nature and culture and between subject and object through how the female forest spirit, the skogsrå, is portrayed in a selection of legends. The character of the skogsrå and her role in the relationship between human and nature are explored with the help of questions concerning her physical attributes, her status as a subject and the balance of power between the skogsrå and the human characters. An ecocritical perspective is applied in the essay. The paper’s conclusion is that the skogsrås blurring of the boundaries between nature and culture leads to fear and aggression in the human characters, that her position as a thinking subject generates both greater understanding and more fear of that which is different from us, and that the human characters are more likely to treat the skogsrå with respect if they don’t feel threatened by her. skogsrå naturväsen sägner ekokritik litteraturvetenskap Languages and Literature Språk och litteratur
2	Det filmiska skogsrået : Nordisk folk horror och relationen till gamla sägner, myter och berättelser Grigoriadis, Georgios January 2024 (has links) Den här uppsatsen undersöker myten om skogsrået och hur skogsrået gestaltas i nordiska folkhorror-filmer under 2000-talet. I analysen granskas relationen mellan filmerna och gamla sägner, myter och berättelser om skogsrået genom att identifiera vilka likheter och skillnader som finns. De aspekter som diskuteras är skogsråets utseende, karaktär och symbolik och hur filmerna förhåller sig till de gamla berättelserna. Till analysen har använts forskning om skogsrået och Jens Eders karaktärsklocka som metod för en karaktärsanalys. De filmer som har undersökts är moderna tolkningar av gamla myter om skogsrået och bara några få aspekter av myter och av skogsråets karaktär, utseende och symbolik används i dem. Undersökningen visade att det finns några folkloreelement i filmerna, men det saknas mycket av de element som finns i de gamla sägnerna. Det finns därför utrymme att använda flera element på ett mer detaljerat sätt. De gamla myter, sägner och berättelser som finns i Norden är intressanta och komplexa. Det finns potential att de kan användas för att skapa spännande berättelser och samtidigt föra vidare Nordens kultur och traditioner. Skogsrå film tradition kultur sägner myter väsen folklore folk horror nordisk Arts Konst
3	Skogsråets samband med Freyja Duppils Krall, Sara January 2003 (has links) <p>Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.</p><p>Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået. Men ellekvinnan verkar vanligtvis i grupp, ofta tillsammans med män och barn av ellefolket.</p><p>Skogsrået beskrivs uppkommit först efter religionsskiftet. Exakt när sägnerna om skogsrået börjar och blir till ett mytiskt väsen finns det inga uppgifter om, men Odens jakt är en gammal fornnordisk myt vilken någon gång efter religionsskiftet började innefatta Freyja för att sedan vidareutvecklades till sägnen om Odens jakt på skogsrået.</p><p>Freyja med den amorösa karaktären och fruktbarhetsfunktionerna, blev en av de mest anstötliga fornnordiska gudomarna efter religionsskiftet. Freyja blev (tillsammans med de andra fornnordiska gudomarna) demoniserad av de kristna. Asarna Oden och Tor hade inte samma amorösa karaktär som Freyja. På grund av detta förmådde troligtvis Oden och Tor behålla en stor del av sin ursprungliga karaktär trots demoniseringen. Freyja, vilken hade en påtaglig sexuell funktion, försvann till största delen ur människornas liv, men levde kvar, enligt mig, i en nyvunnen skogsråhamn. I rollen som skogsrå kan jag se Freyja transformerad till ett amoröst fruktbarhetsväsen vilkens områden inte bara är fruktbarhet och erotik, utan även kärlek, styrka och förgörelse.</p><p>Om skogsrået är en avspegling av Freyja, vore det inte helt omöjligt att tänka sig Freyjas bror Freyj i skogsmannens gestalt, men då endast som Freyjas partner.</p><p>Med ovanstående redovisat, vill jag mena att skogsrået kan uppfylla kriterierna för att vara arvtagerska till fruktbarhetsgudinnan Freyja.</p> skogsrå skogsfru råanda Freyja folktro folkminne etnologi vikingatidens religion fruktbarhet History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
4	Skogsråets samband med Freyja Duppils Krall, Sara January 2003 (has links) Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået. Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået. Men ellekvinnan verkar vanligtvis i grupp, ofta tillsammans med män och barn av ellefolket. Skogsrået beskrivs uppkommit först efter religionsskiftet. Exakt när sägnerna om skogsrået börjar och blir till ett mytiskt väsen finns det inga uppgifter om, men Odens jakt är en gammal fornnordisk myt vilken någon gång efter religionsskiftet började innefatta Freyja för att sedan vidareutvecklades till sägnen om Odens jakt på skogsrået. Freyja med den amorösa karaktären och fruktbarhetsfunktionerna, blev en av de mest anstötliga fornnordiska gudomarna efter religionsskiftet. Freyja blev (tillsammans med de andra fornnordiska gudomarna) demoniserad av de kristna. Asarna Oden och Tor hade inte samma amorösa karaktär som Freyja. På grund av detta förmådde troligtvis Oden och Tor behålla en stor del av sin ursprungliga karaktär trots demoniseringen. Freyja, vilken hade en påtaglig sexuell funktion, försvann till största delen ur människornas liv, men levde kvar, enligt mig, i en nyvunnen skogsråhamn. I rollen som skogsrå kan jag se Freyja transformerad till ett amoröst fruktbarhetsväsen vilkens områden inte bara är fruktbarhet och erotik, utan även kärlek, styrka och förgörelse. Om skogsrået är en avspegling av Freyja, vore det inte helt omöjligt att tänka sig Freyjas bror Freyj i skogsmannens gestalt, men då endast som Freyjas partner. Med ovanstående redovisat, vill jag mena att skogsrået kan uppfylla kriterierna för att vara arvtagerska till fruktbarhetsgudinnan Freyja. skogsrå skogsfru råanda Freyja folktro folkminne etnologi vikingatidens religion fruktbarhet History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
5	Vanliga väsen i vår folktro Vestlund, Ulrica January 1997 (has links) Det här arbetet handlar om väsen i den gamla folktron. För att begränsa mig i ämnet om gammal folktro och sägner, så håller jag mig till det gamla bondesamhället på 1800-talet. Jag var nyfiken på vilka väsen som man kunde hitta i våra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som är etnolog på länsmuseet i Gävle, så fick jag en klarare bild av vilka väsen man kunde hitta häromkring. Jag inriktade mig så på dessa, rået, vittran, trollen, tomten och vättarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa väsen visade sig ha nästan identiska egenskaper. De förväxlades ofta med varandra, mycket beroende på om sägnen berättades i norra eller södra Sverige. Om man t.ex. hade en hustomte på en gård i Norrland, så kunde det vara en vätte med samma egenskaper, utseende och funktion på en gård i södra Sverige. Tomten och vättarna omnämndes många gånger i samma sägen, antigen var det tomten eller vättarna som förekom. Det finns mycket moral och pekpinnar för hur folk i allmänhet borde vara mot varandra. Detta tillskrev man istället ”småfolket”. Ofta var det säkert lättare att respektera deras åsikter än den närmaste grannens, eftersom det gick illa om man misshagade något väsen. Det finns många olika samlingsnamn för de här väsena. Jag har själv valt att kalla dessa varelser för ”småfolket”. De underjordiska eller de osynliga, är också populära benämningar. Vad man än väljer att kalla dem, så beskrivs de ha samma egenskaper i hela landet. Det finns vissa teorier om hur dessa väsen uppstått. Man trodde i en medeltida sägen, att Lucifers änglar regnade ner i tre dagar på jorden. En del föll ner i skogen och blev skogsrån. De som föll ner i bergen blev bergstroll. Andra regnade ner på hus och tak och blev tomtegubbar. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet med inriktning mot förskolläraryrket vt 1997. folktro folkminne sägen folksägen mytologi väsen folkseder skrock vidskeplighet skogsrå bergsrå vittra troll tomte vätte småfolk HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria Ethnology Etnologi
6	RÅ - ett undersökande av kulturens skapande av naturen : fri vild otämjd förvildad upphetsad behärskad odlad lugn tam Nordén, Hilma January 2021 (has links) RÅ är ett kandidatarbete i text och skulptur som utforskar skogen Vilken känsla är det som fyller kroppen när den befinner sig omringad av träd, långt från andra människor? Vad definieras som skog och vad får inte göra det? Motsatsen till det mänskliga, motsatsen till det tama. Vilka myter om skogen tror vi på, hur påverkar det vårt agerande mot den? Var finns naturen kvar i oss människor? Finns det verkligen gränser mellan tam och vild, trygg och farlig, ordnad och kaos, inne och ute, innanför gården och utanför vägen. Mänsklig eller djurisk, förförisk, eller farlig. Det är i gränslandet det magiska föds, där skogen är vild och vacker. textil konstfack sagor sägner skogsrå ekokritik skogen folktro natur magi trollskog virkning hantverk textil skulptur hon väsen antropocentrisk rådjur ull garn konst sagoberättande mystik Humanities and the Arts Humaniora och konst Arts Konst Design Design

1

Page generated in 0.0439 seconds