We conducted this study because a new school reform begins in 2011. Our study is in between 1960 - 2011. The survey methodology is the following; we use literature, previous studies and curricula. Rating has returned to a more equitable system. This means that the range has decreased in each grade level. Industry has been involved and affected programs and curricula. Short courses have disappeared and GY11kommer to tighten eligibility requirements. This places greater demands on schools and students. The new grading scale will be fairer to the students. The courses have been following the development of society. It is also true that businesses have had opportunities to customize programs for their purposes, so that they have professionals with the basic knowledge they need. The eligibility requirements have been more or less vague and changed over the years. Some reforms have been easier for weak students to get an education. But with 11 GY(the new reform) has requirements tightened. We have come back to a class society. With it, it will once again become segregation between classes. Both those of upper secondary education and in society. As it seems, it is important for each schools minister to get a new school easily confused reform. To raise the status of certain programs, increased and then decreased and then increased again with GY11.The grades have changed over the years, many are.

I denna undersökning studeras 2011 års skolreform utifrån grundskolans nya läroplan. Genom flera textanalytiska metoder jämförs den kommande läroplanen Lgr11 med den rådande Lpo94. Undersökningen fokuserar främst på de skillnader som uppstått i formuleringar läroplanerna emellan för att klarlägga vad som tillkommit eller utelämnats och vilka betydelsebärande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras även regeringens proposition (2008/09:87) som låg till grund för uppdraget att författa den nya läroplanen, för att se huruvida regeringens syn på den svenska grundskolan har ändrats sedan 90-talet.Undersökningen visar på att Lgr11 har endast en måltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad från Lpo94s två olika måltyper. Bland annat lägger Lgr11 något mer fokus på elevernas självstän-dighet och främjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag. De mest påtagliga skillnaderna finns att hitta i kapitlet 2.2 Kunskaper. Undersökningens resultat ställs i relation till författarens tidigare studie av den nya kursplanen för moderna språk, för att klargöra i vilken utsträckning läroplan och kursplan korresponderar med varandra. Slutligen diskuteras diffusa begrepp, som förekommer i läroplanen, för att klargöra deras betydelse och roll.

Tidigare forskning visar att för att en skolreform ska få genomslag i praktiken måste läraren ses som en nyckelfaktor. Lärarna måste förstå varför reformen genomförs och de måste få tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min undersökning är att se hur lärare förändrat sitt arbetssätt sedan införandet av Lgr 11 och vilka uppfattningar lärarna har kring den nya läroplanen. Min undersökning utgår ifrån kvalitativa intervjuer med lärare på en och samma skola, för att se hur lärarna på skolan uppfattat arbetet med Lgr 11. Nästan alla (5 av 6) lärare anser att Lgr 11 är mycket tydligare än vad Lpo 94 var, och samtliga säger att de använder läroplanen mer idag än med tidigare läroplaner. Lärarna tycker att Lgr 11 utgör ett stort stöd i bedömning- och planeringsarbetet. Lärarna berättar att arbetet med implementeringen av Lgr 11 var väldigt tufft och tagit mycket tid och kraft. Lärarna har idag väldigt positiva uppfattningar om läroplanen. De anser att Lgr 11 ställer högre krav på deras arbete men att läroplanen även är ett stöd för dem. Lärarna måste få känna sig delaktiga i arbetet med en skolreform och att de får tid att implementera den i sitt arbete. Detta ställer krav på hur skolan samordnas på organisatoriskt nivå.

Abstract Håkansson, Jan (2006). Learning between policy and practice. Contextual conditions for reform activity in schools. Acta Wexionensia No 95/2006. ISSN:1404-4307, ISBN: 91-7636-510-7. Written in Swedish with a summary in English. Considerable changes have characterised the past decades’ education policy. These changes apply to all types of schools within the Swedish education system. This thesis treats issues of professional teacher development, the introduction of project work in upper secondary school as well as quality audits in the school system. While intending to problematise and intensify discussions on the school reforms’ significance for school development, the thesis focuses on the conditions for practitioners in-depth reflection and deliberative learning in relation to various development measures in school. The overall purpose is to contribute to a deeper understanding of the relation between policy and practice with respect to school staff’s learning processes, which is constituted in policy and practical contexts examined here. One intention here is to present an analysis of the learning aspects in the explicit development measures formulated in policy documents. Another intention is to analyse learning, which is rather implicitly attached to the implementation of policy. The three reform processes have been studied in a broad socio-theoretical perspective on policy and learning. Yet, inspiration was also provided by a critical action research approach. Discursive and dialectic perspectives on policy, practice and learning are significant for carrying out the empirical studies, but also for the analysis of the empirical material. The study depicts myriad and controversial relations between policy, practice and learning. With respect to professional teacher development projects in partial study A, one outcome is that the policy’s transparent character interplays with creative learning aspects both in policy and practice. Regarding the introduction of project work in upper secondary education, partial study B establishes that the unclear and implicit policy character can be related to preserving learning aspects in the official discourse, yet, it can be creative when applied in practice. The policy on quality audits in the school system as examined in partial study C can be referred to as uncommunicative with an orientation towards preserving learning aspects, while there is possibilities within local evaluation and quality audits for an orientation towards creative learning aspects. On the whole, these reform processes are part of what can be identified as hybrid integration patterns in line with communicative perspectives and perspectives on set objectives. The results in this thesis illustrate a potential for improved participation aided by extended possibilities for communication within the framework of a deliberative perspective on governing schools. It is of great significance to pay attention to this in future reforms. Keywords: communication, critical action research, deliberation, learning, policy, school reform.

<p>The purpose of this paper is to examine witch factors lays behind political decisions when reforming upper secondary school. Three major factors are used: political, economical and structural. These factors become visible by comparing the school reforms 1965 and the coming one in 2009. An analytical scheme is used to find the factors in the primary information. The study is based both political inquiries and on debate articles from newspapers and political papers.</p><p>The results show that two factors are more visible than the third, and that is the ideological and structural. The economical factor is visible but hasn’t the same influence in the debate as the two others and it isn’t conclusive for the reforms.</p>

The purpose of this paper is to examine witch factors lays behind political decisions when reforming upper secondary school. Three major factors are used: political, economical and structural. These factors become visible by comparing the school reforms 1965 and the coming one in 2009. An analytical scheme is used to find the factors in the primary information. The study is based both political inquiries and on debate articles from newspapers and political papers. The results show that two factors are more visible than the third, and that is the ideological and structural. The economical factor is visible but hasn’t the same influence in the debate as the two others and it isn’t conclusive for the reforms.

Syftet med denna studie är att genom en dokumentanalys utröna hur Skolverket har utformat det nya Hantverksprogrammet, hur de har resonerat kring problem och möjligheter med APL, samt hur Skolverket definierar begreppet anställningsbarhet. Undersökningen omfattar även en intervjustudie för att få veta hur några av lärarna på hantverksprogrammet ställer sig till samma frågor och vi jämför slutligen Skolverkets och lärarnas uppfattningar. Mycket skiljde sig i synen på den nya läroplanen, både mellan vad Skolverket och skolorna ansåg men också mellan skolorna i sig. Den stora skillnaden vi hittade mellan skolorna var hur olika svårt de hade att få tag i kvalitativa APL-platser till sina elever. Detta verkade ha att göra med hur skolorna låg geografiskt, dvs. om de låg i storstadsregionen eller de mindre städerna. I de större städerna var det inget problem att skaffa relevanta APL-platser medan lärarna i småstäderna inte anser sig kunna uppfylla kravet på kvalitativa praktikplatser. En av skillnaderna vi hittade mellan Skolverket och lärarna är hur de tolkar begreppet anställningsbar. Skolverket tolkar det som att eleverna ska kunna gå direkt från skolan till en anställning inom yrket medan lärarna tolkar det som att eleven ska få en inblick i yrket och kunna lite av varje.

Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan.

Bakgrunden till arbetet finns i skolreformens intentioner med förskoleklassen. En skolreform som sedan införandet 1998 föreskriver att förskolans pedagogik och skolans didaktiska inriktning ska mötas i förskoleklassen. Syftet med denna studie var att undersöka om tesen om en skolifierad förskoleklass stämmer samt ta del av förskollärarnas tankegångar kring deras förskoleverksamhet i två förskoleklasser. För att uppnå syftet formulerade vi en frågeställning som skulle ge oss svar på om den skollika undervisningen eller förskolepedagogiken dominerade i verksamheterna vi tittade på och vi gav förskollärarna möjlighet att ge sin syn på verksamheten i ett samtal respektive intervju. Resultatet visar att i ena klassen är den skollika undervisningen framträdande medan det i den andra är förskolepedagogiken som dominerar. Resultatet visar också att verksamheterna i olika klasser kan bedrivas på två helt skilda sätt och att detta bottnar i lärarnas erfarenheter, förståelse och förmåga att reflektera över sitt uppdrag. En slutsats vi dragit är att även om det krävs tid för att genomföra reformer så finns det faktorer som tiden inte verkar bita på. Förskollärarnas egen tolkning av sitt uppdrag spelar stor roll för hur verksamheten bedrivs. Denna studie kan användas av förskollärare ute i verksamheterna med tanke på att öka medvetenheten och öppna upp diskussioner om hur den egna verksamheten och kollegornas verksamhet bedrivs för att reformens syfte ska få genomslag, nämligen att förskolepedagogiken ska integreras med skolans didaktiska inriktning.

Syftet med denna undersökning är att studera hur olika kategorier av lärare och skolledare upplever en stundande förändring, samt deras inställning till den förändring som regeringen med Gymnasiereformen 2007 har för avsikt att genomföra. I oktober 2004 tog den då sittande riksdagen beslut om en ny gymnasiereform. Syftet med Gy-07 var att vidareutveckla det nuvarande programgymnasiet. Undersökningen är baserad på enkätsvar från 100 lärare på fyra gymnasieskolor i Växjö kommun, samt intervjuer av skolledare på två av gymnasieskolorna. Väver man samman svaren vi fått av lärare respektive skolledare ser man tydliga skillnader på deras inställning till förändringar av gymnasieskolan. I undersökningen tittar vi också på lärarens intresse i att försöka påverka reformen. Gemensamt för skolledare och lärare är den övergripande positiva inställningen till samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare.