Sammanfattning Syftet med studien är att ta reda på hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frågeställningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka är de förebyggande insatserna mot övervikt på skolan och på vilket sätt är skolsköterskan involverad i dessa? Hur använder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och är dessa tillräckliga? Vilka förutsättningar har skolsköterskan gällande överviktsarbetet i skolan? Metoden vi använt är halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Stockholms län. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem år som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in på diktafon. Materialet transkriberades och mailades till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. För att förklara resultaten använde vi oss av ramfaktorteorin. De samarbeten som finns för skolsköterskan är med föräldrarna, personalen på skolan och med externa instanser. Förebyggande arbete för övervikt i skolan finns i form av förläsningar, nyttigare skolmåltider, ökad fysisk aktivitet på skolan och hälsosamtal. I vilken utsträckning skolsköterskorna arbetar förebyggande skiljer sig emellertid mycket mellan skolorna. Vissa skolsköterskor uppger att de inte använder sig av de riktlinjer som finns för övervikt i sitt arbete. Andra skolsköterskor använder riktlinjerna för att veta när de ska remittera vidare en överviktig elev och för att veta vad som förväntas av dem i sitt arbete som skolsköterskor. Skolsköterskorna tycker att resurserna de har är knappa, och då syftar de framförallt på de ekonomiska resurserna. Detta påverkar i vilken utsträckning de kan vidareutbilda sig och om extra resurspersoner på skolan kan tas in. Förutsättningarna för överviktsarbetet i skolan varierar beroende på om skolsköterskorna känner till och arbetar efter riktlinjerna, om de har tillräckliga kunskaper och resurser och om de har möjlighet till hjälp och stöd i sitt arbete. Slutsatsen av studien är att det finns stora skillnader i hur skolsköterskorna arbetar med överviktsproblematiken på skolan. Dessa skillnader beror på olika ramfaktorer som styr deras arbete.

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett internationellt folkhälsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga elever för att kunna främja goda levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhälsovården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenterades utifrån fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ”Mötet i fokus” visade att skolsköterskorna använde sig av ett individuellt och professionellt förhållningssätt i mötet med elev och föräldrar. De arbetade för att främja en god relation och använde sig av olika metoder i arbetet med de överviktiga eleverna. Kategorin ”Samverka med olika professioner” visade att skolsköterskorna samverkade med både interna och externa aktörer. Kategorin ”Betydande faktorer för att nå framgång” belyste skolsköterskornas möjligheter att arbeta med motiverade elever och föräldrar, samt att skolsköterskorna var tillgängliga och arbetade förebyggande. Kategorin ”Utmaningar i arbetet” lyfte fram ämnets känslighet, svårigheter att förändra samt skolsköterskornas brist på tid och kompetensutveckling. Slutsats: Skolsköterskans arbete med överviktiga elever kräver ett professionellt förhållningssätt och en varsamhet i samtalet på grund av ämnets känslighet. En god relation med elev och föräldrar är en förutsättning för att skolsköterskan skall nå framgång i sitt arbete. Skolsköterskan är beroende av föräldrarnas motivation och vilja att förändra för att kunna stödja eleven. / Background: Overweight among children and adolescents is a worldwide public health problem. The school nurse has an important role in promoting the health of overweight students in order to encourage them to lead a healthy lifestyle. Aim: The purpose of the study was to describe school nurses' experiences working with overweight students. Method: The study was conducted using a qualitative approach. Eight school nurses were interviewed with semi-structured questions based on a set of interview guidelines. The interviews were analyzed using manifest content analysis. Results: Study results were presented from four categories and 12 subcategories. The category ”Meeting in focus” showed that while meeting with parents and students school nurses were able to evaluate students as individuals simultanously maintaining a professional approach. They used various methods to promote good relationships with overweight students. The category ”Collaborate with different professions” showed that school nurses collaborate with both internal and external professions. The category of ”Significant factors for success” highlighted school nurses opportunities to work with motivated students and parents, and showed that not only were school nurses available for students but they also practiced prevention. The category ”Challenges in the work” included the sensitivity of discussing weight problems, difficulties in changing behavior and school nurses' lack of time and further education. Conclusion: The school nurse’s work with overweight students requires a professional approach and care in conversation, because of the sensitivity of the subject. A good relationship with students and parents is a prerequisite for the school nurse to achieve success in their work. The school nurse is dependent on the parents' motivation and willingness to change in order to support the student.

Bakgrund: Internetanvändandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebära en risk att bli utsatt för nätmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nätmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingår att arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nätmobbning påverkar elevers hälsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor. Data analyserades med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I analysen framkom att nätmobbning på olika sätt bryter ner elevers välbefinnande. Detta genom att den tär på eleverna, påverkar självbilden, orsakar självdestruktivt beteende och skapar stress. Den kan även påverka utsatta elevers sociala relationer genom att den skapar bristande tillit, utanförskap och i att de uppvisar utåtagerande beteende. Slutsats: Skolsköterskornas erfarenheter stämmer väl överens med tidigare forskningsresultat där barn och ungdomar beskriver hur de påverkats av nätmobbning. Nätmobbning påverkar ibland inte bara den utsatta eleven utan kan även uppfattas som en kollektiv kränkning mot en hel grupp eller familj. Enligt författarna kan nätmobbning ses som en riskfaktor som kan påverka elevers känsla av sammanhang och därmed påverka deras hälsa negativt. / Background: The use of internet offers an arena for social interaction but can imply a risk of being subjected for cyberbullying. Several children and youth describe negative emotional and psychological effects as a cause of cyberbullying. It is a part of the school nurse responsibility to work proactive and health- promoting with physical, psychological and social environment in the school.Aim: The purpose of the study was to describe school nurses experience of how cyberbullying affects health of pupils in intermediate- and senior level.Method: Data collection was made by qualitative interviews with seven school nurses. Data was analyzed using an inductive approach to a qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).Results: The analysis showed that cyberbullying has a deteriorating effect on pupil’s wellbeing in various ways. It drains the pupils mentally, affects the self-esteem, causes self destructive behavior and creates stress. It can also affect exposed pupils social relationship by the way it causes degraded self confidence, alienation and acting out behavior.Conclusion: The school nurses experience matches the results from earlier research studies where children and youth describe how they are affected by cyberbullying. Cyberbullying may sometimes affect not only the exposed pupil but also be regarded as a collective insult against a whole group or family. According to the authors, cyberbullying may be seen as a risk factor which can affect the pupil’s sense of coherence and thus affect their health in a negative way.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar. Om skolsköterskornas resurser framkom kategorierna Skolsköterskan själv som resurs, Tid, Samarbetsgrupper och Ekonomi. Slutsats: Skolsköterskorna upplevde att det fanns flera olika orsaker till barnens psykiska ohälsa där hemförhållandena var den främsta. Skolsköterskornas resurser var deras eget arbete med barnen, tid, ekonomi samt interna och externa resurser. Samarbetet med dessa grupper fungerade i stort sett bra men med vissa brister, t.ex. köer till BUP samt vissa svårigheter i samarbetet med socialtjänsten. / The purpose of this study was to illuminate the school nurses' perception of the causes of students' mental health and what resources school nurses have to address mental illness in children and adolescents. The study was conducted as an interview with descriptive design at elementary schools in central Sweden. Six nurses were selected based on geographical distribution and type of school (independent or municipal) for a semi-structured interview. The interviews were analyzed using content analysis. The results revealed nine categories: School nurse's view was that the most common causes of children's mental health is related to the categories of home conditions, neuropsychiatric problems and learning disabilities in children, lack of contact with Child and Adolescent Psychiatry, performance requirements to live up to, bullying, conflict and their own thoughts. About school nurses resources emerged categories; School nurse herself as a resource, Time, Cooperation and Economy.Conclusion: The school nurses felt that there were several reasons for children's mental illness where home conditions were the main. School nurse resources were their own work with children, time, finances and internal and external resources. Cooperation with these groups functioned essentially good but with some shortcomings, such as long waiting lists for Child and Adolescent Psychiatry, and some difficulties in cooperation with social services.

Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka den psykiska ohälsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm. Metod Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belägna i Stockholms kommun, där elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att få fram fem skolor. Därefter kontaktades respondenterna på skolorna. I de fall där vi inte fick något svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande. De sex respondenterna arbetar på fem olika gymnasieskolor. En skola valde att ställa upp med två stycken skolsköterskor. Skolsköterskornas erfarenheter av att arbete i skolan varierar mellan 2 - 8 år. Resultat Skolorna arbetar med psykisk ohälsa genom elevhälsoteam där skolsköterskan har en framträdande roll. Samarbete sker med lärare, föräldrar och externa organisationer. De förebyggande insatserna som existerade var samtal och utbildning kring psykiska faktorer som kan påverka hälsan. Orsakerna bakom psykisk ohälsa var höga krav från omgivningen, skolan och betyg, sömnbrist, materialhets och status, tillgängligheten, avsaknad av stöd från familjen, svårt att planera och strukturera, strävan efter lycka och rollkonflikter. Den psykiska ohälsan yttrar sig genom fysiska symtom och genom ätstörningar, förändrat beteende och frånvaro. Skillnaden mellan kön uppgavs vara att tjejerna var mer verbala än killarna samt att killarna hellre vill ha medicin för det onda de känner.  Slutsats                 Vår slutsats är att det finns en mängd inre och yttre faktorer som påverkar den psykiska ohälsan. På gymnasieskolor är ungdomars psykiska ohälsa omtalat, problemet är att det finns ett glapp i form av resurser som gör att kunskapen inte omsätts i praktiken för att förbättra ungas situation. Vi anser att det är viktigt att prioritera att åtgärda detta. Genom mer resurser och utbildning till personal, kan skolan vara en arena där eleverna ges tid och möjlighet att arbeta förebyggande i syfte att förbättra den psykiska hälsan.

Bakgrund: De senaste två decennierna har det skett en ökning av psykisk ohälsa i Sverige och mer än vart tionde barn mellan 10-18 år har upplevt psykiska besvär. Om barnen och ungdomarna inte identifieras i tid kan det innebära konsekvenser längre fram i livet, som exempelvis utveckling av psykisk sjukdom. Skolsköterskan sitter på en unik position för att kunna identifiera barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans erfarenhet av att identifiera barn och ungdomar 6-15 år som är i riskzonen för att utveckla, visa tecken på eller ha psykisk ohälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio skolsköterskor. Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i ett tema samt tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin Signaler att uppmärksamma visade att skolsköterskan behöver vara observant på symtom och beteenden som visar på om eleven lider av psykisk ohälsa. Kategorin Skolsköterskans förutsättningar och tillgångar visade att skolsköterskorna använder sig av flera tillvägagångsätt för att identifiera psykisk ohälsa. Kategorin Uppbyggnad av en hållbar relation visade att skolsköterskan måste bygga upp ett förtroende och lära känna eleven för att kunna identifiera psykisk ohälsa hos dem. Det slutliga temat som framkom var Identifiering genom erfarenhetsbaserade strategier och egenskaper. Slutsats: Skolsköterskorna använde sig av flera strategier och tillvägagångsätt för att kunna identifiera psykisk ohälsa hos eleverna, men relationen med eleven upplevdes som en förutsättning för att kunna genomföra detta identifieringsarbete.  Nyckelord: Barn 6-15 år, intervjustudie, psykisk ohälsa, skolsköterska

Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalans mellan energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken. Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet. Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare till elever, skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever som drabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inom skolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hos barn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15 artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll. En stor riskfaktor som framkom var att mycket stillasittande framför tv och dator kan ge bidra till övervikt och fetma. Sammansatta skolprojekt som infattar förbättrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet och kroppslära hade bra resultat för att förebygga övervikt och fetma hos skolbarn. Det behövs ett samarbete mellan elever, föräldrar, lärare och hälsopersonal för att nå ett bra och ett varaktigt resultat. Skolsköterskan har en ledande roll i att uppmärksamma barn i riskzonen och sätta in åtgärder.

Bakgrund: Depression är en komplicerad sjukdom som kan medföra allvarliga problem. Symtom på depression kan variera, några av de vanligaste förekommande symtomen för en ungdom är irritation, håglöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter och skuldkänslor. Detta kan medföra att skolarbetet påverkas negativt och hela livssituationen. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet för att främja den psykiska hälsan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att stödja ungdomar i åldern 13-19 år med depression. Metod: Åtta intervjuer genomfördes med skolsköterskor verksamma i grundskola och gymnasieskola. Studien genomfördes i två län och i fem kommuner. Data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom fyra kategorier, öppenhet för elevens behov, bygga upp elevens självbild, samordna insatser och känsla av otillräcklighet. Kategorier belyses med underkategorier och citat. Konklusion: Resultatet visar att skolsköterskor har en öppenhet mot elever med depression och förtroende utgör grunden för ett gott samarbete med eleven. Resultatet kan bidra till att utveckla och förbättra skolsköterskors möjligheter att ge stöd till deprimerade elever. Det kan även utgöra en grund för fortsatt diskussion om hur skolsköterskans arbetssituation bör förbättras för att ge mer resurser till deprimerade elever. / Background: Depression is a complex disorder that can cause serious problems. Symptoms of depression can vary, some of the most common symptoms of a youth is irritability, listlessness, fatigue, difficulty concentrating and feelings of guilt. This may mean that school is adversely affected and the whole life situation. The school nurse has an important role in promoting mental health. Aim: The aim was to highlight the school nurses' experience of supporting young people aged 13-19 years with depression. Method: Eight interviews were conducted with nurses working in primary and secondary education. The study was conducted in two counties and five municipalities. Data were analyzed with manifest content analysis with an inductive approach. Results: From the analysis of the data revealed four categories, openness to student needs, build the student's self-image, coordinate actions and feelings of inadequacy. Categories illuminated with sub-categories and quotes. Conclusion: The results show that nurses have an openness to students with depression and confidence is the basis for a good working relationship with the student. The results can help to develop and improve school nurses' ability to provide support for depressed students. It can also provide a basis for further discussion on how the school nurse's work situation should be improved to provide more resources for depressed students.

Titel: Ingen aning utan spaning – Skolsköterskors självmordspreventiva arbeteFörfattare: Eberhard, Charlotte; Lundgren, SannaInstitution: Institutionen för vård och natur, Högskolan i SkövdeProgram: Examensarbete i omvårdnad, 15 HpHandledare: Källerwald, SusanneExaminator: Westin, LarsSidor: 22Månad och År: juni, 2013Nyckelord: Skolsköterska, självmordsprevention, elevhälsa_________________________________________________________________________Bakgrund: I rapporter som Nationellt centrum för Suicidforskning och Prevention av psykisk ohälsa (NASP) tagit fram, framgår att självmord är ett stort samhällsproblem bland barn och ungdomar. Unga individer spenderar en stor del av sin tid i skolan och förutom själva undervisningen utgör skolan en social plattform. Självmord är för såväl män som kvinnor den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-24 år. Självmordsnära människor långt in i skeendet är ambivalenta till om de egentligen vill dö. Skolsköterskan kan vara den första person som upptäcker de elever som mår dåligt.Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av arbetet med självmordsnära ungdomar och att arbeta med självmordsprevention.Metod: Sex intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Datamaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; Att fånga upp och möta eleverna, Att agera och överlämna och Att ge preventivt stöd till elever efter skett självmord.Konklusion: Självmord och självmordstankar förekommer hos gymnasieelever. Studien visar att skolsköterskan kan spela en mera aktiv roll än idag vad beträffar förebyggande arbete och krishantering för dessa elever. / Background: Reports made by National Centre for Suicide science and Prevention of physical illness (NASP) developed, shows that suicide is a major social problem among children and adolescents. Young people spend much of their time in school and in addition to actual teaching school is a social platform. Suicide is for both men and women, the most common cause of death in the 15-24 age group. Suicidal people is ambivalent as to whether they really want to die. The school nurse may be the first person who discovers the students who are depressed. Aim: The aim of this study was to highlight the school nurses ́ experiences of the work with suicide prone adolescents and to work with suicide prevention. Method: Six interviews were conducted with school nurses. Data were analyzed using qualitative manifest content analysis with an inductive approach. Results: From the analysis of the data emerged three categories; To catch up and meet the students, To act and communicate and To provide preventative support to students after suicide occurred. Conclusion: Suicide and suicidal ideation occurs in high school. The study shows that the school nurse can play a more active role than today in terms of prevention and crisis management for these students.

Bakgrund: Skolsköterskan ingår i elevhälsoteamet vars uppdrag är att bevara och främja hälsa, förhindra ohälsa, tidigt upptäcka sjukdom och minska konsekvenser av skada eller sjukdom.   Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever ser på skolsköterskans roll i skolan.   Metod: En kvalitativ metod valdes för studien. Arton elever från högstadiet och gymnasiet svarade på mejlfrågor. Analysmetoden som valdes gav möjligheten att röra sig relativt fritt mellan olika analytiska begrepp. Resultatet presenteras i tre teman.   Resultat: Eleverna beskriver att de har tilltro till skolsköterskor. Eleverna törs prata om det mesta. De litar på att tystnadsplikten fungerar. Hur tillgänglig skolsköterskan är varierar mycket. Placeringen av skolsköterskans expedition har betydelse. Uteblivna skolsköterskebesök kan bero på att lärarna hindrar dem under lektionstid. Informanterna i den här studien är nöjda med informationen de fått kring vaccinationen och hantering runt den. De har fått med sig värdefulla tips vid hälsosamtalet.   Konklusion: Skolsköterskans roll är komplex. Arbetet innefattar allt från att vara trygghetsperson till rådgivare. Tillgängligheten har stor betydelse för hur en god relation kan byggas upp mellan skolsköterskan och eleverna. / Background: The school nurse is a part of the student health team with the mission to preserve and promote health, prevent illness, early detection of disease, and reduce the consequences of injury or illness.   Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how students view the role of the school nurse in a school environment.   Method: The chosen research strategy is a qualitative method. A test group of 18 students between the ages of 15 and 18 answered questions by email. The analysis method that was selected allowed relatively free movement between different analytical concepts. The result is presented in three themes.   Results: The students in the test group describe confidence in school nurses. The students believe that they can speak freely with the nurse and trust in student/nurse confidentiality. The overall accessibility of the school nurse varies greatly between institutions. The placement of the school nurse’s office is of significance to the students. Two factors that prevent students from seeking help from the school nurse are when teachers do not allow the students to leave the classroom during lessons and during breaks when the line is long or she is not physically present. The test group is very satisfied with the information they received regarding the vaccination and the process around it. The also received information from a health talk that they found valuable.   Conclusion: The role of the school nurse is complex. It ranges from being a person the students can trust and talk to, to being an advisor. Accessibility is of great importance to allow a good relationship to be built between the school nurse and students.