Sammanfattning Titel:                    Skolsköterskors erfarenheter av mötet med föräldrar till överviktiga barn - ett hälsofrämjande arbete Författare:           Karlsson, Erika; Wern, Pernilla                                              Institution:           Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" />kurs:      Examensarbete i omvårdnad, OM854A, 15 hp Handledare:         Larsson, Margaretha Examinator:         Brovall, Maria         Sidor:                   22 Nyckelord:          Skolsköterska, övervikt, samarbete, ansvar     Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem.  På längre sikt leder övervikt till följdsjukdomar. Skolsköterskor har en unik möjlighet att fånga upp de barn som är på väg att utveckla övervikt eller fetma i tidig ålder. Hälsosamtalet och hälsobesöket är skolsköterskans främsta hälsofrämjande arbete. Syftet med hälsosamtalet är att enskilt tillsammans med skolsköterskan diskutera sin hälsa och eventuella ohälsa.   Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelser av det hälsofrämjande mötet med förälder till barn med övervikt. Metod: En studie har genomförts med kvalitativ metod där skolsköterskor intervjuats med öppna frågor. Innehållet i intervjuerna har analyserats med kvaltitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskorna påtalar vikten av att det både är föräldrars ansvar och skol­sköterskans ansvar att främja en god hälsa hos barnet. Samarbetet mellan skolsköterskorna och föräldrarna är avgörande för hur det hälsofrämjande arbetet utvecklas. Skol­sköterskorna förbereder sig väl inför mötet med förälder till barn med övervikt för att detta möte skall bli så bra som möjligt. Konklusion: Skolsköterskorna belyser samarbetet och bemötandet av föräldrar till barn med övervikt. Det gemensamma ansvaret som föräldrar och skolsköterskor har över barnet lyfts fram i det hälsofrämjande mötet. Deras erfarenheter och förhållningssätt har visats sig vara viktiga aspekter i mötet. / Abstract Title:                       School nurses experiences of meeting with parents in health promotion Author:                  Karlsson, Erika; Wern, Pernilla Department:           School of Health and Education, University of Skövde Course:                   Master Degree Project in Nursing, 15 ECTS Supervisor:             Larsson, Margaretha Examiner:               Brovall, Maria Pages:                     22 Keywords:             School nurse, overweight, cooperation, responsibility   Background: Obesity in children and adolescents is a growing problem<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> in most countries; in the long term leading to overweight sequelae. School nurses have a unique opportunity to localize those children who run the risk of being overweight or developing obesity at an early age. The health and development meeting is the school nurse's premier health promotion tool. The purpose of the meeting is to enable individual/student to discuss their own health situation and any potential problems<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> they might have. Objective: To describe the school nurses' experiences of health promotional meetings with parents of children with overweight. Method: A study has been conducted using qualitative method in which school nurses interviewed with open questions. The content of the interviews were analyzed by quantitative content analysis. Results: The school nurses impress in the importance of both parents' responsibility, and the school nurse's responsibility to promote the good health of the child. Cooperation between school nurses and parents is crucial for the health promotion to evolve. The school nurses must prepare thoroughly for the health meeting with parents of children with overweight if there will be any kind of positive outcome. Conclusion: The school nurses highlight the good cooperation and hospitality of parents of children with overweight. The shared responsibility of parents and school nurses is raised in the health promotion meeting. Their experiences and approaches have been shown to be important aspects of the meeting.

Skolsköterskan möter dagligen elever och kan då identifiera psykisk ohälsa hos elever. Syftet med litteraturstudien var att utforska skolsköterskors erfarenhet av vad som påverkar arbetet med psykisk ohälsa hos elever i åldern 16-18 år. En integrativ litteraturstudie genomfördes. Resultatet redovisas i två huvudkategorier som är Elevers olika förutsättningar i skolan och Organisationens påverkan. I kategorin elevers olika förutsättningar i skolan framkom att mobbning enligt skolsköterskan kunde leda till psykisk ohälsa. Skolsköterskorna nämnde också att flickor lättare kunde samtala om psykisk ohälsa. I kategorin  organisationens påverkan framkom att skolsköterskor hade brist på utbildning, träning och självförtroende i att hantera psykisk ohälsa. Tidsbrist uppgavs också påverka arbetet negativt. Samarbete med lärare, samt specialister inom barnpsykiatri, behövdes enligt skolsköterskorna för att kunna stödja eleverna. Behov finns av forskning om vad som påverkar arbetet med psykisk ohälsa. Skolsköterskan kan stärka sin roll på skolan genom ökad samverkan med lärare och få tydligare rutiner kring samarbetet med externa aktörer, då psykisk ohälsa hos elever är ett växande problem och kan leda till psykiska besvär som fortsätter till vuxen ålder.

Otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor hos barn är identifierade som två av de fyra ledande riskfaktorerna för sjukdom och förtidig död bland de icke smittsamma sjukdomarna. Trots det är det få barn som når upp till den rekommenderade nivån av 60 minuters aktivitet per dag samtidigt som andelen barn med övervikt ökar. Syftet var därför att beskriva hur skolsköterskan kan främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor för barn i åldrarna 6–12 år. Studien genomfördes som en integrativ litteraturöversikt och resultatet visade tre kategorier. Studien visade att skolsköterskan kunde främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor främst genom hälsosamtal men också genom tävlingsinterventioner. Både ur ett folkhälsoperspektiv, samhällsekonomiskt perspektiv och för den enskilde individen är det av stor vikt att tidigt ge barnen en förutsättning för fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor för att förebygga ohälsa i vuxen ålder. Ytterligare forskning kring vad skolsköterskan kan göra för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor hos barn efterfrågas.

Den psykiska ohälsan i elevhälsovården ökar ständigt menar aktuell forskning. Skolsköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa i elevhälsan. Medvetenhet kring hälsans bestämningsfaktorer underlättar det förebyggande arbetet. Skolsköterskans vårdande yrkeskompetens ligger till grund för ett lyckat hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans upplevelse av att arbeta elever med psykisk ohälsa. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från åtta stycken skolsköterskor. Dataanalysen följde Graneheim Hällgren och Lundmans modell för innehållsanalys (2004). Genom analysen framkom tre kategorier vilka benämndes: Riskfaktorer som påverkar eleven, Att utföra omvårdnad samt Skolans hälsofrämjande ansvar. Det framkom 12 underkategorier vilka åskådliggör den information som samlades in under intervjuerna. Resultatet visar att riskfaktorer för psykisk ohälsa föreligger såväl i hemmet som i skolan. Att närvara i skolan visade sig vara en stark skyddsfaktor för hälsa. Genom skolsköterskans salutogena synsätt kan psykisk ohälsa förebyggas genom att synliggöra den enskilda elevens unika omvårdnadsbehov. Skolsköterskan hälsoförebyggande arbete stärker elevens möjligheter till fortsatt hälsa. Skolan fungerar som ett skyddsnät mot ett utanförskap i samhället. Ett gott samarbete i elevhälsan gynnar både eleven och samhället i stort, vilket bidrar till en hållbar utveckling.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Barn som söker asyl i Sverige har ökat de senaste åren. Asylsökande och nyanlända barn tillhör en sårbar grupp utifrån ett hälsoperspektiv med en hög förekomst av psykisk ohälsa. Skolsköterskan möter dessa barn i sitt hälsofrämjande arbete i skolan. Skolsköterskans erfarenheter kring asylsökande och nyanlända barn kan därför bidra till en ökad förståelse kring vilka faktorer som påverkar dessa barns hälsa. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av asylsökande och nyanlända barn i grundskolan för att få en ökad förståelse för barnets hälsa, samt identifiera brister, möjligheter och förbättringsförslag. Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med tio skolsköterskor från fyra kommuner i mellersta Sverige som arbetar med asylsökande och nyanlända barn i grundskolan från förskoleklass till årskurs nio. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sex subkategorier. Maktlöshet att inte kunna påverka sin framtid i Sverige bildade kategorin Migrationsprocessens påverkan på barnets hälsa. Skolsköterskans relation till barnet och Socialt nätverk bildade kategorin Skolans påverkan på barnets hälsa. Barnets ansvar att lära sig språket, Kultur och Att komma med eller utan familj bildade kategorin Familjens påverkan på barnets hälsa. Olika förbättringsförslag framkom även i studien. Slutsats: Skolsköterskans erfarenheter av asylsökande och nyanlända barns hälsa i grundskolan är att barnens hälsa påverkas av migrationsprocessen, familjen och skolan. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande främst för de barn som kommer utan familj. Skolsköterskan relation till barnet är viktig för att barnet ska kunna prata om sin hälsa.

Syftet med studien har varit att undersöka hur vanligt förekommande stödjande och motiverande samtal är, hur skolsköterskan, kuratorn och vuxenpedagogen upplever att stödjande och motiverande samtal fungerar utifrån samtalsmetodik och kompetens. För att få förståelse för varför stödjande och motiverande samtal behövs har också bakgrundsorsaker undersökts. Studien ramas in av ett sociokulturellt perspektiv, ett relationellt perspektiv samt ett salutogent perspektiv. En kvalitativ metod med kvantitativa inslag i form av enkäter och intervjuer valdes för att få svar på studiens frågeställningar. Med koppling till de valda yrkesprofessionerna intervjuades fem personer och 29 personer deltog i enkätundersökningen. Skolorna fanns på flera olika ställen i mellersta och södra Sverige. Resultatet visar att det är vanligt med stödjande samtal i skolan, men att bakgrundsorsakerna kan se olika ut beroende på om det är ungdomar och vuxna det handlar om. Alla informanter upplever att lyssnande, empati och relationsskapande är mycket viktiga samtalsstrategier och de flesta tror att det går att motivera genom samtal. Elevhälsan känner i högre utsträckning än vuxenpedagoger att befintlig kompetens är tillräcklig. Dock syns i resultatet en stor efterfrågan bland alla av fortbildning gällande samtalsmetodik för att kunna möta allas behov av stöd.

Abstrakt Skolsköterskors arbetsuppgift är att befrämja hälsa. I skollagen (2010:800) framgår att elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska och psykosociala insatser. Varje elev skall erbjudas minst tre hälsobesök under grundskoletiden. Elever ska också vid behov kunna anlita elevhälsan för enklare sjukvårdsinsatser (2010:800 2 kap 25§, 27§, 28§). Syftet med studien var att beskriva skolelevers syn på skolsköterskan. Kvalitativ metod valdes där intervjuer utfördes med sju skolelever i åldern 10-15 år från sex olika skolor i norra Sverige. Data analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: Tillgänglig och att vara tillhands, Tillitsfulla relationer, Information och undervisning, Enklare sjukvårdsuppgifter samt Hälsostödjande insatser. Utifrån de fem kategorierna utfördes en tematisering där två teman framkom: Att inge trygghet i mötet och Att finnas till för att stödja och hjälpa. Elevernas syn var att skolsköterskan bör vara mer tillgänglig på skolan. De kände tillit till skolsköterskan och ville kunna träffa hen ofta. Resultatet indikerar vikten att skolsköterskan skapar en trygg miljö där elever kan få hjälp med både psykiskt och fysiskt mående. Nyckel ord: skolsköterska, elever, kvalitativ tematisk innehållsanalys, elevhälsa, miljö, omvårdnad

No description available.

Bakgrund: Övervikt bland barn är ett folkhälsoproblem då barn med övervikt löper ökad risk att förbli överviktiga som vuxna och därmed drabbas av kroniska sjukdomar. Skolsköterskan har en betydande roll i arbetet med överviktiga barn och har goda förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av arbetet med högstadieelever som har övervikt. Metod: En intervjustudie med kvalitativ manifest innehållsananalys har använts för att besvara syftet. Urvalet bestod av åtta skolsköterskor med erfarenhet av att arbeta med elever på högstadiet som har övervikt. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och elva underkategorier. Kategorin ”Framgångsfaktorer” sammanfattade de faktorer i arbetet som skolsköterskorna upplevde kunde ge eleven möjligheter till framgång i arbetet mot en hälsosam livsstil. Skolsköterskorna erfor att elevens motivation och familjens delaktighet var avgörande för förändring av elevens livsstil. I kategorin ”Utmaningar” beskrevs faktorer som skolsköterskan menade kunde utgöra hinder i arbetet med eleven. Skolsköterskornas erfarenhet var att det var ett svårt och känsligt ämne att arbeta med där även samhällets fördomar spelade roll. ”Användbara verktyg” innehöll de strategier eller verktyg som skolsköterskorna beskrev att de använde sig av i arbetet med elever på högstadiet som har övervikt. Slutsats: Skolsköterskornas erfarenheter av arbetet med elever som har övervikt var att det var svårt och känsligt varför bemötandet gentemot elever och dess familjer var avgörande. De upplevde elevens egen motivation som grundläggande för att framgång skulle uppnås i arbetet med dessa elever. Skolsköterskornas erfarenhet var att familjen både kunde utgöra ett hinder eller vara en viktig del av elevens framgång.

Inledning: Psykisk ohälsa hos ungdomar ökar och många faktorer påverkar ökningen. De viktigaste faktorerna är skolan, sociala medier och förändrad familjebild. Det är viktigt med tidig upptäckt av psykisk ohälsa och skolsköterskor har därför en central roll i detta arbete. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av psykisk ohälsa hos ungdomar. Design: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Metod: Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Västerbottens län. Intervjudata analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Psykisk ohälsa beskrevs i varierande termer men skolsköterskorna upplevde att det istället borde fokuseras på begreppet psykisk hälsa. Tänkbara faktorer till ökad psykisk ohälsa var skolan, sociala medier och samband med en förändrad familjesituation. Skolsköterskorna erfor att genom att vara tillgängliga och ha en god relation med ungdomarna gavs möjligheter att arbeta mot psykisk ohälsa. Skolsköterskorna upplevde begränsade resurser men genom öppen mottagning hade ungdomarna möjligheter att komma med sina problem. Slutsats: Studien visar att mer forskning behövs kring faktorer som kan påvisa varför psykisk ohälsa ökar. Skolsköterskan är en central person i detta arbete men det finns inte samstämmig evidens kring vilka arbetssätt som ger störst effekt.