<p>Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för elever och vad de själva anser är svårt. Däremot så är det ändå inte självklart att ett hjälpmedel producerat utifrån detta blir en tillgång för eleverna. En lärdomsrik slutreflektion är att det textila ämnet har en stark tradition av ett arbetssätt som baseras på steg-för-steg instruktioner och att ett hjälp- eller läromedel som skulle innebära ett annat arbetssätt hade kanske tjänat den textila slöjdens elever bättre.</p>

<p>Detta arbete har fokuserat på hur slöjdlärare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benämns med begreppet tankeslöjd. Åtta lärare har intervjuats med syfte att ta reda på hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnå de mål som kursplanen för slöjdämnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har även gjorts för att undersöka hur lärarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjälpmedel för att underlätta för elever och sig själva under lektionerna.</p><p>En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring ämnet har skildrat slöjdämnet i ett övergripande svep.</p><p>Resultatet visar att slöjdämnets innehåll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning är unik. Detta är föga förvånande då ämnets karaktär utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur. Ett framträdande resultat är att textil- och trä/metallslöjdlärares resonemang kring slöjdprocessens upplägg inte skiljer sig åt nämnvärt. Studiens resultat anknyts till engelska undervisningsmetoder i dess motsvarighet till slöjdämnet. Där styrs innehåll och metodik centralt genom utformade läromedel för ämnet. Om den svenska skolslöjden ska anamma detta för att uppnå en mer likvärdig bedömning och struktur av ämnet diskuteras slutligen i denna uppsats.</p>

<p>Vår studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i ämnet slöjd, samt att fördjupa vår egen förståelse inom området stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi använt oss av för att få svar på våra frågor är enkäter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien är i åldern 15-16 år. Vi ansåg att det är mycket som händer just i den åldern men ändå att mognaden är på en sådan nivå att kvalitén på denna studie skulle bli bra. De teoretiska utgångspunkter vi beskrivit handlar mycket om självkänsla, att hur en människa mår handlar om vad som händer inuti och utanför kroppen. Resultatet som vi kom fram till visar att elever är stressade. I studien har vi presenterat vilka stressorer de upplever. Ämnen som matematik, kemi, fysik och biologi är de ämnen som eleverna upplever mest stress i, men även faktorer som ljudnivå, klasstorlek är återkommande i många situationer. Studien har gett oss en förståelse om att vi aktivt måste jobba med detta problem i skolan så att kraven skolan ställer möter varje elev.</p> / <p>Our study is about stress in school. The purpose of this report is to determine how stress looks like in school and sloyd to deepen our understanding in the field of stress and how school is trying to counteract the students stress. The methods we used to get answers to our questions was surveys and interviews. The informants who participated in the study are between the ages of 15-16 years. We felt that it was a lot happening right at that age, yet to maturity is at a level that the validity of this study would be fine. The theoretical perspectives we have described and believe in is very much about self-esteem and what happen inside and outside your body. The result that we came to show is that students are stressed. In this study, we have presented the stressors they experience. The students experience that mathematics, chemistry, physict and biology is the most stressful subjects in school, but also factors such as noise level, class size is recurrent in many situations. The study has given us an understanding that we must work actively on this subject in school so the school provides for each student.</p>

Vår studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i ämnet slöjd, samt att fördjupa vår egen förståelse inom området stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi använt oss av för att få svar på våra frågor är enkäter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien är i åldern 15-16 år. Vi ansåg att det är mycket som händer just i den åldern men ändå att mognaden är på en sådan nivå att kvalitén på denna studie skulle bli bra. De teoretiska utgångspunkter vi beskrivit handlar mycket om självkänsla, att hur en människa mår handlar om vad som händer inuti och utanför kroppen. Resultatet som vi kom fram till visar att elever är stressade. I studien har vi presenterat vilka stressorer de upplever. Ämnen som matematik, kemi, fysik och biologi är de ämnen som eleverna upplever mest stress i, men även faktorer som ljudnivå, klasstorlek är återkommande i många situationer. Studien har gett oss en förståelse om att vi aktivt måste jobba med detta problem i skolan så att kraven skolan ställer möter varje elev. / Our study is about stress in school. The purpose of this report is to determine how stress looks like in school and sloyd to deepen our understanding in the field of stress and how school is trying to counteract the students stress. The methods we used to get answers to our questions was surveys and interviews. The informants who participated in the study are between the ages of 15-16 years. We felt that it was a lot happening right at that age, yet to maturity is at a level that the validity of this study would be fine. The theoretical perspectives we have described and believe in is very much about self-esteem and what happen inside and outside your body. The result that we came to show is that students are stressed. In this study, we have presented the stressors they experience. The students experience that mathematics, chemistry, physict and biology is the most stressful subjects in school, but also factors such as noise level, class size is recurrent in many situations. The study has given us an understanding that we must work actively on this subject in school so the school provides for each student.

Studiens syfte har varit att undersöka färgens betydelse i skolslöjden. Vi har reagerat på att färg används i begränsad omfattning dels i lärarutbildningen men även i grundskolan. Vi efterforskar förklaringar i slöjden och slöjdlärarens historia. Genom bakgrundsfakta om färg vill vi åstadkomma ett ökat intresse för användandet av traditionella färger och ett laborerande arbetssätt. Färganvändning kopplas till kursplanen i trä- och metallslöjd och tydliggörs i diskussionen. För att få fram data till studien har vi använt flera olika metoder. Sökning på Internet och bibliotek har kompletterats med experters råd för att få fram lämplig litteratur. Litteraturstudier har gett oss en bred bas om färgens och slöjdens historia. Detta tillsammans med studiebesök och intervjuer ger oss möjlighet att förankra färganvändningen historiskt och pedagogiskt. Som avslutning genomför vi en färglabboration där vi provar många färgtyper och om det är möjligt att genomföra detta tillsammans med barn. I litteraturstudierna finner vi flera förklaringar som samverkar till målningens svaga ställning i trä och metallslöjden. Tidigare uttalanden och ställningstaganden har spelat in tillsammans med slöjdlärarnas bakgrund och yrkesroll. Historiskt har vi fått fram ett material som kan inspirera och lyfta fram färgens betydelse i slöjdsalen. Internet fyller ett gott syfte som källa för färgrecept och historiska kopplingar. Laborerandet som avslutar vår undersökning visar att det är enkelt och inspirerande att laborera med färgtillverkning om förutsättningarna är riktiga. Det kräver lämplig miljö och ett brett utbud av ingredienser och pigment. The purpose of this study has been to investigate the importance of colour in sloyd (craft class). We have reacted that colour is only used in limited extent. Not only in the teachers education, but also in primary school. We have researched for explanations in the history of sloyd education and its teacher. Thru background facts about colour, we want to increase interest for the use of traditional colour and experimental use of it. The use of colour gets connected to the syllabus for sloyd and gets explained in the discussion. To get hold of information to the study we have used a number of different methods. Browsing on the internet and on libraries has been used as well as interviews with experts to get a hold of proper literature. Studying of literature has given us a broad knowledge about colour and the history of sloyd. This alongside fieldtrips and interviews gives us the possibility to root in colour for historical and pedagogical use. As closure are we conducting an experiment where we will try out different samples and colours and if possible, do this with children. In the literature studies we are finding a lot of explanations who collaborate fore the weak position painting have in sloyd. Early statements and standpoints have played a big part together with teacher’s background and career profiles. Historically we have gained material that could inspire and boost the importance of colour in the classroom. Internet comes handy as a source fore colour receipts and historical connections. The experiment that puts a closure to our investigation shows that it is simple and inspiring to experiment with colour production if the conditions are right. It demands a suitable environment and a broad spectrum of ingredients and pigments.

Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område. Tio pedagoger, alla med någon form av intresse för skapande, intervjuades. Sju pedagoger intervjuades i fokusgrupper, medan tre pedagoger intervjuades enskilt. Resultatet visade att respondenterna upplever följande faktorer som viktiga vid svenska som andraspråksinlärning: gemenskap, glädje, varierande undervisning, att det finns ett behov att lära sig det nya språket, att det finns elever med svenska som modersmål att samtala med, en lyhörd och flexibel pedagog samt kulturella aspekter i undervisningssituationen. Vidare ansåg respondenterna att det är en självklarhet, och en naturlig del av skoldagen, att använda sig av samtal vid svenska som andraspråksinlärning. Åtta av tio respondenter upplevde att skapande verksamhet är en bra metod för att få igång samtal i klassen. De övriga två menade att skapande verksamhet i samband med samtal inte var en bra kombination. Den ena ansåg att bildämnet i sig var så viktigt att eleverna borde koncentrera sig på enbart det och inte samtala med varandra. Den andra tyckte att eleverna inte kunde samtala samtidigt som de slöjdade utan att situationen spårade ur. Slutsatsen är att det inte enbart är många olika undervisningsmetoder som behövs, utan hänsyn vid inlärningen måste också tas till en mäng faktorer. Dessa innefattar allt ifrån elevernas livssituation, bakgrund och erfarenheter till skolverksamheten samt de pedagoger och klasskamrater de möter där. När det gäller undervisningsmetoder måste dock förtydligas att skapande verksamhet, som vi belyser i denna studie, enbart är en av många metoder som bör användas för att nå ut till alla elever. The theoretical background is based on several factors in the literature which were of importance for second language education. These factors are various teaching, a positive atmosphere in the classroom, cultural influences, needs and motivation. Furthermore links between conversation and second language education were in focus, and even so relations between conversation and handicraft. The purpose of the study was to compare earlier science with pedagogues’ experiences regarding which factors that is of importance while learning Swedish as a second language. Furthermore we wanted to examine if creative activity, as handicraft and art, stimulates to conversation and if it makes it easier to learn Swedish as a second language. The study is based on interviews with pedagogues in a multicultural compulsory school for children in the age of 6 to 11. Ten pedagogues, all with some kind of interest in handicrafts, were interviewed, seven of them in groups and three of them individually. The pedagogues we interviewed experienced these following factors as important for learning Swedish as a second language: solidarity, joy, various teaching, for the pupils own use, classmates with Swedish as mother tongue, a open minded and flexible pedagogue, cultural influences. Furthermore, conversations as a method of learning Swedish as a second language are seen, by the pedagogues, as natural part of the day in school. Eight of the ten pedagogues experienced creative activity as a good method to encourage the pupils to converse with each other. One of the two other pedagogues who did not agree with the eight others thought that art, as a subject, is so important that the pupil only should concentrate on their performance. The other one stated that the classroom situation would be uncontrollable if the pupils converse at the same time as they are creative. As a conclusion, a pedagogue has to use a lot of different education methods, and need to keep in mind factors as pupils’ life situation, background and experiences but also the school as an institution, and all the people the pupil meet there. When it comes to education methods we have to clarify that creative activity is only one of many methods the pedagogue could use to reach all the pupils.

Visionen om hållbar utveckling är komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar en hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att belysa förutsättningar för meningsskapandet ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Den första delen är klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet. Därefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begränsningar med fokus på undervisningen och hållbar utveckling. Uppsatsens problemformuleringar är: 1. Hur konstitueras slöjdämnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet? 2. Vilka begränsningar och möjligheter för undervisning och hållbar utveckling möjliggörs utifrån hur slöjdämnet konstitueras i Skolverkets kompletterande material? Uppsatsen har en läroplanteoretisk och en pragmatisk grund. Specifikt fokuseras ett institutionellt meningsskapande och detta görs med hjälp av diskursanalys. I Skolverkets kompletterande material konstitueras fyra olika diskurser: görandets diskurs, synliggörandets diskurs, en kreativitets diskurs och en personlig diskurs. Utifrån detta börjar undervisningen i görandet och är erfarenhetsbaserat. Målet med undervisningen är att slöjdkunskaperna ska synliggöras, vilket genomsyrar de andra diskurserna. Hur det praktiska kunnandet ska synliggöras råder en viss tveksamhet kring. Läraren måste vara öppen för det ”tysta”, men hur denna ”tysta kunskap” visar sig, vari den består eller hur den skall bedömas framkommer inte. Med avstamp i konstituerandet av Skolverkets kompletterande material och tre olika ESD perspektiv: perspektivet i demokrati, ett medmänskligt samhällsperspektiv och närhet och erfarenhetsperspektiv diskuteras elevers möjligheter till meningsskapande ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Det framkommer att om innehållet konstitueras med en personlig diskurs som mål, möjliggör det ett meningsskapande inom ESD. Det kan innebära att eleven deltar i handling i en demokratisk process, har ett personligt engagemang i samhället, att eleven förenas med människor bakåt i historien och slöjden får en berättelse och ett sammanhang. Slöjdämnet kan därmed möjliggöra att elever får erfara hållbar utveckling.

Denna studie har undersökt på vilket sätt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lärande i matematik. Studien utgår ifrån det s.k. sociokulturella perspektivet där kunskap och lärande utvecklas i samspelet mellan människor och där situationella betingelser och språket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med inspiration från den metod som på engelska benämns grounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av elevers slöjdarbeten i textilslöjdens årskurs 3-9. Observationerna har pågått under 2 års tid och utmynnat i dagboksanteckningar av elevers slöjdarbeten. Den nya svenska läroplanen, Lgr 11, och dess kursplan i matematik utgör det ramverk mot vilket elevers slöjdarbeten, och dess möjlighet att stödja elevers lärande i matematik, analyseras. Kursplanens förmågor kompletteras i analysen av Kilpatricks fem matematiska kompetenser. Resultatet visar hur matematik från kursplanens samtliga sex områden visar sig i elevers slöjdarbeten. Eleverna använder sig av matematik vid beräkningar, problemlösning och i vissa fall som inspiration till ett slöjdarbete. Det visar också på hur elevers slöjdarbeten kan bidra till att utveckla de förmågor som kursplanen i matematik beskriver och som även Kilpatrick redogör för genom sina fem matematiska kompetenser. Den teoretiska modell som arbetet utmynnat i bidrar till förståelsen av hur elevers slöjdarbete kan användas genom att visa hur matematik naturligt inspirerar elever i utformningen av slöjdarbeten och hur matematiken används som ett redskap vid exempelvis beräkningar och mätning (”in vivo”). Modellen visar också på hur slöjdarbetet skapar en kontext som hjälper till att synliggöra matematik, hjälper elever att skapa mentala bilder och stödjer elevernas utveckling av matematiska förmågor (”in vitro”). Modellen skall ses som ett försök till att skapa förståelse kring hur slöjdarbeten (och andra liknande verksamheter) kan bidra till att stödja elevers lärande i matematik. Förhoppningen är att modellen kan utgöra ett stöd vid utformningen av en mer ämnesövergripande undervisning där matematiken kan ges ett relevant och begripligt innehåll och samtidigt utgöra ett viktigt verktyg och en källa till inspiration. / This study has examined how students' craft projects can support their learning in mathematics. The study proceeds from the sociocultural perspective. This is where knowledge and learning develop with interaction between people and where situational conditions and the language play a central role for the development of knowledge. The study is based on a qualitative method inspired by the Grounded Theory approach. The empirical material consists of observations of students' craft projects in needle work from grade 3-9. These observations were made during two years and concluded in diary notes containing students' craft projects. The new Swedish curriculum, Lgr11, and its syllabus in mathematics form the framework, to which the analysis on how students' craft projects can support learning in mathematics is matched. The abilities from the syllabus are supplemented in the analysis by Kilpatrick's five strands of mathematical proficiency. The result shows how mathematics from the six areas of the syllabus is displayed in the students' craft projects. The students use mathematics in calculations, problem solving and in certain cases as inspiration for a craft project. It also shows how students' craft projects can contribute to the development of the abilities from the syllabus in mathematics and from Kilpatrick's five strands of mathematical proficiency. The study concluded in a theoretical model that contributes to the understanding of how students' craft projects can be used. This is by showing how mathematics naturally inspires students in their designing of craft projects and how mathematics is used as a tool for calculation and measuring ("in vivo"). The model also shows how craft projects create a context that will help making mathematics visible and help students creating mental images and support the students' development of mathematical abilities ("in vitro"). The model should be seen as an attempt to create understanding on how craft projects (and similar activities) can contribute to supporting students' learning in mathematics. Hopefully the model can support a more interdisciplinary teaching where mathematics can be given a relevant and comprehensible content which can also be an important tool and a source of inspiration.

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för elever och vad de själva anser är svårt. Däremot så är det ändå inte självklart att ett hjälpmedel producerat utifrån detta blir en tillgång för eleverna. En lärdomsrik slutreflektion är att det textila ämnet har en stark tradition av ett arbetssätt som baseras på steg-för-steg instruktioner och att ett hjälp- eller läromedel som skulle innebära ett annat arbetssätt hade kanske tjänat den textila slöjdens elever bättre.

With theories of creativity and aesthetic learning processes as a basis, this study explores the usage of the concept of creativity in the curriculum for the Swedish compulsory school (Lgr11) and in the various syllabi’s commentaries and the assessment guidelines for the subject of Sloyd produced by the Swedish National Agency for Education. The purpose of the study is, to examine to which extent an education and assessment that is directed towards the development of creativity among pupils in the subject of Sloyd, is underpinned and supported for in these texts, and furthermore how these wordings relate to the various other subjects’ wordings about creativity. Creativity is a concept around which there is no proper consensus. Therefore, a qualitative text analysis, grounded in discourse analysis, was chosen as the method to explore how this concept and phenomena is handled and which meaning and place it is given in the examined texts. The analysis reveals many similarities, but also significant differences, between the usage of the concept of creativity in the analyzed texts and in the research and between the various subjects’ wordings. Creativity is portrayed as being the main benefit from the subject of Sloyd and is primarily connected to an employment discourse. The analysis also shows that the criteria for assessment of creativity in Sloyd differ from what the research provides.