Spelling suggestions: "subject:"slöjdprocessen"" "subject:"slöjdprocessens""
1 |
Idéskapande och värdering i slöjden : En jämförande studie av textilslöjdsundervisning i årskurs 9 /Nilsson, Linnéa January 2011 (has links)
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers och lärares arbete i slöjdprocessens idé- och värderingsfas i textilslöjden. Enligt kursplanen för slöjd ska elevernas kreativitet utvecklas genom ämnet. Tidigare forskning visar dock att den konkreta genomförandefasen dominerar dagens slöjdundervisning och att arbetet med idéskapande och värdering är eftersatt. Som underlag för undersökningen har dels en enkätundersökning med 74 deltagande elever i årskurs 9 genomförts, dels kvalitativa intervjuer med de deltagande elevernas tre lärare. Resultaten av undersökningen visar skillnad mellan de deltagande skolorna. I vilken utsträckning eleverna ges utrymme att själva stå för idéskapandet och bestämma vad de vill göra varierar. Synen på vad det innebär att arbeta utifrån en egen idé skiljer sig dock mellan eleverna. Flera elever upplever det fria valet som avgörande, oberoende av om de arbetar utifrån färdiga förlagor. Andra elever betonar det kreativa och originella i en egen idé. När eleven själv står för idéer är det vanligast att han eller hon hämtar inspiration i slöjdsalen. Lärarens roll i idéfasen varierar. På två av skolorna erbjuds inga speciella inspirationstillfällen. En av lärarna arbetar däremot medvetet för att stödja elevernas idéutveckling. När det gäller värderingsfasen är dess utrymme i elevernas slöjdprocesser skiftande. På samtliga skolor utför eleven, någon gång under läsåret, en skriftlig värdering av sitt arbete. Enligt lärarna ska värderingen ge tillfälle för reflektion. Flera elever upplever istället värderingen som till för läraren och betyget. Flera elever upplever också den avslutande värderingen som oviktig och lärarna uttrycker att det finns en ovilja bland eleverna att ta tid från genomförandefasen.
|
2 |
Vad är det man ska lära sig i slöjden?Håkansson, Karin January 2008 (has links)
Med mitt examensarbete har jag velat ta reda på hur ett antal elever upplever slöjdämnet. Vad anser eleverna att de utvecklar och lär under slöjdtimmarna? Hur bra stämmer det med vad läroplanen föreskriver att de ska lära i ämnet slöjd? Samma typ av jämförelse har gjorts mellan hur elever anser att de bedöms i ämnet slöjd och vad betyskriterierna anger att ska bedömas. Undersökningen har genomförts i enkätform, där eleverna fått svara på ett antal frågor med olika svarsalternativ. I undersökningen har det framkommit att eleverna har en överraskande bra uppfattning om vad ämnet ska lära ut och hur bedömningen går till. Allt enligt de kriterier och kursplaner som finns för ämnet.
|
3 |
Planering avslöjdarbeten : En studie av tre lärares och sex elevers uppfattningar och erfarenheter av planering i textilundervisningen / Planning Assignments in Handcraft : A study of three teacher's and six pupil's apprehension and experiences of planning assignments in textile hadcraft educationKolberg, Emma January 2004 (has links)
<p>Att eleven skulle vara delaktig i planeringen av sina arbeten blev uppmärksammat i och med Lgr 62 och Lgf 69 då man påpekade vikten av att elever skulle vara delaktig i en process. Tidigare hade slöjden varit fokuserad på produktion och nu ville man att undervisningen även skulle koncentreras på de två första stegen, idé och planering. Detta synsätt har utvecklats i de kommande läroplanerna fram till idag. I kursplanen för slöjd är planering av slöjdarbeten en viktig del av slöjdprocessen och ett mål att uppnå för de elever som slutar nian är att kunna planera arbeten. Studien bygger på tre textillärares sex elevers syn på planering samt lärarnas uppfattningar om planering och elevens delaktighet i den. Resultatet visar att eleverna ofta planerar sitt arbete, antingen på papper eller tillsammans med läraren genom diskussioner. Däremot är viljan hos eleverna att planera inte alltid stor och tekniker och material gör att det inte alltid är så lätt för eleverna att planera sitt arbete. Undervisningen visar dessutom att lärarna gärna skulle vilja att elever planerar sina arbetsuppgifter bättre men att det är lätt som lärare att ryckas med i elevernas iver att skapa, att planeringen faller åt sidan.</p>
|
4 |
Slöjden - ett viktigt ämneDanielsson, Anna, Svensson, Hans January 2007 (has links)
<p>I Skolverkets Nationella utvärdering av slöjd 2003 framkommer det att elever och föräldrar har svårt att se nyttan med slöjden. Därför har vi valt att titta på varför slöjden är viktig och också försöka finna ett svar på hur slöjdläraren kan tydliggöra ämnet och motivera slöjden för eleverna. För få svar på dessa frågor har vi arbetat med litteraturstudier och tittat närmare på tidigare empirisk forskning inom ämnet. Slöjdlärarutbildningen borde behandla de frågeställningarna lite mer än vad som görs nu och därför tog vi kontakt med sex slumpmässigt utvalda lärarutbildare från Stockholm-, Linköping-, Göteborg-, Uppsala- och Umeå Universitet för att se vad de hade att säga om våra frågeställningar. Några av de slutsatser vi kunde dra efter dessa intervjuer var bland annat att slöjdläraren måste tydliggöra styrdokumenten både för sig själv och även för eleverna. Både läraren och föräldrarna bör även följa upp elevernas arbeten och hjälpa dem att sätta ord på vad de lärt sig. Dialogen mellan lärare och elev fann vi ha den viktigaste rollen för att kunna motivera slöjden och göra den meningsfull för eleverna.</p>
|
5 |
Planering avslöjdarbeten : En studie av tre lärares och sex elevers uppfattningar och erfarenheter av planering i textilundervisningen / Planning Assignments in Handcraft : A study of three teacher's and six pupil's apprehension and experiences of planning assignments in textile hadcraft educationKolberg, Emma January 2004 (has links)
Att eleven skulle vara delaktig i planeringen av sina arbeten blev uppmärksammat i och med Lgr 62 och Lgf 69 då man påpekade vikten av att elever skulle vara delaktig i en process. Tidigare hade slöjden varit fokuserad på produktion och nu ville man att undervisningen även skulle koncentreras på de två första stegen, idé och planering. Detta synsätt har utvecklats i de kommande läroplanerna fram till idag. I kursplanen för slöjd är planering av slöjdarbeten en viktig del av slöjdprocessen och ett mål att uppnå för de elever som slutar nian är att kunna planera arbeten. Studien bygger på tre textillärares sex elevers syn på planering samt lärarnas uppfattningar om planering och elevens delaktighet i den. Resultatet visar att eleverna ofta planerar sitt arbete, antingen på papper eller tillsammans med läraren genom diskussioner. Däremot är viljan hos eleverna att planera inte alltid stor och tekniker och material gör att det inte alltid är så lätt för eleverna att planera sitt arbete. Undervisningen visar dessutom att lärarna gärna skulle vilja att elever planerar sina arbetsuppgifter bättre men att det är lätt som lärare att ryckas med i elevernas iver att skapa, att planeringen faller åt sidan.
|
6 |
Slöjden - ett viktigt ämneDanielsson, Anna, Svensson, Hans January 2007 (has links)
I Skolverkets Nationella utvärdering av slöjd 2003 framkommer det att elever och föräldrar har svårt att se nyttan med slöjden. Därför har vi valt att titta på varför slöjden är viktig och också försöka finna ett svar på hur slöjdläraren kan tydliggöra ämnet och motivera slöjden för eleverna. För få svar på dessa frågor har vi arbetat med litteraturstudier och tittat närmare på tidigare empirisk forskning inom ämnet. Slöjdlärarutbildningen borde behandla de frågeställningarna lite mer än vad som görs nu och därför tog vi kontakt med sex slumpmässigt utvalda lärarutbildare från Stockholm-, Linköping-, Göteborg-, Uppsala- och Umeå Universitet för att se vad de hade att säga om våra frågeställningar. Några av de slutsatser vi kunde dra efter dessa intervjuer var bland annat att slöjdläraren måste tydliggöra styrdokumenten både för sig själv och även för eleverna. Både läraren och föräldrarna bör även följa upp elevernas arbeten och hjälpa dem att sätta ord på vad de lärt sig. Dialogen mellan lärare och elev fann vi ha den viktigaste rollen för att kunna motivera slöjden och göra den meningsfull för eleverna.
|
7 |
Vilket utrymme ges elevernas egna idéer i slöjden? : Vad innebär det att inkludera elevernas egna erfarenheter och intressen i slöjdundervisningen?Larsson, Robert January 2011 (has links)
No description available.
|
8 |
Kommunikation inom slöjdenSegrén, Kent, Sundquist, Mattias January 2008 (has links)
<p>I vår undersökning har vi fokuserat på hur kommunikationen ser ut mellan elever i ämnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda på om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Våra frågesällningar var ”vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?” och ”hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?” Vår undersökning grundade sig på en elevenkät, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser på en skola inom Umeå kommun. Genom vår undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utsträckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och värdering) med varandra. Genom våra frågeställningar kunde vi se att eleverna dels använde sig av verbal kommunikation (språk och ljud), men även av icke verbal kommunikation (gester, miner, kroppsspråk av olika slag). Även verktyg och redskap visade sig vara vanliga inslag för att just kommunicera slöjdprocessen.</p>
|
9 |
Kommunikation inom slöjdenSegrén, Kent, Sundquist, Mattias January 2008 (has links)
I vår undersökning har vi fokuserat på hur kommunikationen ser ut mellan elever i ämnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda på om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Våra frågesällningar var ”vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?” och ”hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?” Vår undersökning grundade sig på en elevenkät, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser på en skola inom Umeå kommun. Genom vår undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utsträckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och värdering) med varandra. Genom våra frågeställningar kunde vi se att eleverna dels använde sig av verbal kommunikation (språk och ljud), men även av icke verbal kommunikation (gester, miner, kroppsspråk av olika slag). Även verktyg och redskap visade sig vara vanliga inslag för att just kommunicera slöjdprocessen.
|
10 |
Därför är slöjden en viktig del av skolan : Vuxnas resonemang om skolslöjdens innehåll och värde / Therefore, is sloyd an important part of the school : Adults' reasoning about school crafts content and valueBrage, Charlotta, Frondelius, Pontus January 2009 (has links)
<p>Syftet i detta arbete har varit att finna argument för slöjden som ämne i skolan. Vi har gjort en undersökning där vi använt oss av strukturerade intervjuer för att ta reda på hur 52 vuxna i vår geografiska närhet resonerar om slöjdens innehåll och värde. Vad har de lärt sig från slöjden, har de haft någon nytta av dessa kunskaper i sitt senare liv och tycker de slöjden är viktig i skolan och i så fall varför/varför inte.</p><p> </p><p>Vår studie resulterade i att alla respondenter utom en tyckte slöjden var viktig i framtidens skola och motiverade detta på varierande sätt. Vi samlade dessa under kategorier och fick ihop både starka och svaga argument för slöjden som ämne i skolan. Många av de argument våra respondenter uppgav sammanföll med hur slöjden motiveras i rådande läroplan och vad tidigare forskning säger. Dock fann vi ett argument som föll utanför vad läroplanen säger att slöjden syftar till; att slöjden är yrkesförberedande. Vi kunde också se att nyttan med slöjden är något som verkar uppenbara sig senare i vuxenlivet. Vi kunde inte se några samband mellan vilken läroplan respondenterna undervisats utifrån och hur de resonerar kring slöjden. Något som vi kom att inse i arbetets slutskede var hur vår teoretiska kunskapssyn kommit att vara en bidragande orsak till varför slöjden överhuvudtaget ifrågasätts.</p><p> </p><p>Vårt upplägg består i att först återge hur slöjden motiverats som ämne historiskt sett för att sedan komma in på den aktuella forskning som finns om slöjd. Sedan presenterar vi resultatet av vår egen studie. Avslutningsvis diskutera bland annat kunskapsbegreppets vikt i frågor som vi berört angående slöjden.</p>
|
Page generated in 0.0401 seconds