No description available.

Bakgrund: I takt med att livslängden i Sverige stiger, ökar andelen människor med palliativa vårdbehov, det vill säga den vård som ges i syfte att främja livskvalitet när en sjukdom inte längre är botbar. Personer med demenssjukdom är kognitivt påverkade vilket kan medföra utmaningar eller till och med svårigheter när det kommer till vårdpersonalens bedömning och behandling av besvärande symtom. Som specialistsjuksköterska inom palliativ vård är det av största vikt att kunna identifiera besvärande symtom för att kunna hjälpa patienten att uppleva god livskvalitet till livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av symtomskattning hos patienter med demenssjukdom i livets slut. Metod: En litteraturstudie med systematisk metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar utfördes i CINAHL complete och Pubmed och artiklar som ansågs svara på syftet kvalitetsgranskades innan tematisk analys utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys metod för dataanalys. Resultat: Resultatet visar att vårdpersonal upplever flera utmaningar och svårigheter då det kommer till symtomskattning hos patienter med demenssjukdom inom palliativ vård i livets slut. I resultatet framkom tre teman vilka var: kännedom om patienten, kunskaper om och klinisk tillämpning av symtomskattning samt organisatoriska faktorer relaterade till symtomskattning. Slutsats: En av de största utmaningarna är avsaknad av verbal kommunikation hos patienten vilket gör det svårt för vårdpersonal att skatta symtom. Trots att vårdpersonal upplever det viktigt att skatta symtom finns det faktorer som gör att det inte genomförs strukturerat, till exempel bristande rutiner, val av verktyg samt en tydligt beskriven integrationsprocess. Då symtomlindring är en av de viktigaste komponenterna inom den palliativa vården är det av stor vikt att känna till vilka styrkor och svagheter yrkesverksamma inom området upplever. Detta är en förutsättning för att kunna utveckla utbildning och ta fram fungerande rutiner för symtomskattning.

Bakgrund: I takt med att livslängden i Sverige stiger, ökar andelen människor med palliativa vårdbehov, det vill säga den vård som ges i syfte att främja livskvalitet när en sjukdom inte längre är botbar. Personer med demenssjukdom är kognitivt påverkade vilket kan medföra utmaningar eller till och med svårigheter när det kommer till vårdpersonalens bedömning och behandling av besvärande symtom. Som specialistsjuksköterska inom palliativ vård är det av största vikt att kunna identifiera besvärande symtom för att kunna hjälpa patienten att uppleva god livskvalitet till livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av symtomskattning hos patienter med demenssjukdom i livets slut. Metod: En litteraturstudie med systematisk metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar utfördes i CINAHL complete och Pubmed och artiklar som ansågs svara på syftet kvalitetsgranskades innan tematisk analys utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys metod för dataanalys. Resultat: Resultatet visar att vårdpersonal upplever flera utmaningar och svårigheter då det kommer till symtomskattning hos patienter med demenssjukdom inom palliativ vård i livets slut. I resultatet framkom tre teman vilka var: kännedom om patienten, kunskaper om och klinisk tillämpning av symtomskattning samt organisatoriska faktorer relaterade till symtomskattning.  Slutsats: En av de största utmaningarna är avsaknad av verbal kommunikation hos patienten vilket gör det svårt för vårdpersonal att skatta symtom. Trots att vårdpersonal upplever det viktigt att skatta symtom finns det faktorer som gör att det inte genomförs strukturerat, till exempel bristande rutiner, val av verktyg samt en tydligt beskriven integrationsprocess. Då symtomlindring är en av de viktigaste komponenterna inom den palliativa vården är det av stor vikt att känna till vilka styrkor och svagheter yrkesverksamma inom området

Bakgrund: Migrationen ökar i Sverige och globalt, vilket leder till ökad mångkultur inom sjukvården. En fungerande kommunikation är av stor betydelse för att kunna ge patienter god vård på lika villkor, oavsett kulturell bakgrund. Enligt forskning finns det brister i kulturell kompetens hos vårdpersonal, vilket kan leda till sämre vård för patienter med migrationsbakgrund. För att öka sjuksköterskors och övrig vårdpersonals kulturella kompetens och kunna erbjuda personcentrerad vård på lika villkor för patienter med migrationsbakgrund är det av vikt att ta del av personers erfarenheter av palliativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos personer med migrationsbakgrund. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Tolv artiklar inkluderades och en tematisk analys utfördes enligt Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenterades under fyra huvudteman och fem underteman; Kommunikation: Betydelsen av information från vården, Hinder och resurser vid språkbarriärer. Transkulturell vård: Vårdpersonalens bemötande, Närståendes betydelse. Identitet och tillhörighet: Betydelsen av att befinna sig i sina tankar mellan två länder. Religionens betydelse i palliativ vård. Slutsats: Erfarenheter av palliativ vård hos personer med migrationsbakgrund skiljer sig mellan olika kulturer. Som sjuksköterska i palliativ vård är det av vikt att vara medveten och tillgodogöra sig kunskap om kulturella skillnader och ha insikt om personers kulturella och individuella värderingar för att kunna erbjuda en personcentrerad vård på lika villkor. Information som ges till patienter ska anpassas utifrån individens förutsättningar för att skapa god kommunikation. Vid palliativ vård har närstående en central roll hos personer med migrationsbakgrund, likaså kontinuitet bland vårdpersonal.

SAMMANFATTNING Palliativ vård omfattar idag även andra sammanhang än hospicevård och vård för människor med cancersjukdom. Hospicevård har länge varit synonymt med vård i livets slut- palliativ vård och idag gör den palliativa vårdfilsofin sig gällande även för äldre människor inom kommunal omsorg. På en korttidsavdelning har patienterna många olika behov av omvårdnad och åtgärder relaterat till diagnos. När det finns avsedda platser för vård i livets slut, innebär det att omvårdnadspersonalen även ska arbeta utifrån en palliativ värdegrund. Omvårdnadspersonalen arbetar således i ett sammanhang med mångskiftande omvårdnadsåtgärder och behov. Studiens syfte varatt beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på en korttidsavdelning. En empirisk studie med kvalitativ ansats, vilken genomfördes med semistruktureradintervju i fokusgrupp. I studien deltog sex omvårdnadspersonalvilkaarbetade på en korttidsavdelning på ett vård-och omsorgsboende. Korttidsavdelningen deltog i ett projektmed platser för svårt sjuka äldre, med syfteatt vårda i livets slutskede.Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i en huvudkategori, två kategorier och fem underkategorier. Resultatetvisade att ett blandat patientklientelpå samma avdelning skapade en komplex arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen. Ständiga växlingar av förhållningssätt, mellan patienter som vårdades i livets slutskede och patienter som vårdades på korttidsplats påverkade arbetsmiljön. Vidare framkomomvårdnadspersonalens synsätt, känslor och strategier i samband med vård av patienter ilivets slutskede. Studien visade omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda svårt sjuka äldre i livets slutskede på en korttidsavdelning, samtidigt med andra patientklientel på avdelningen. Erfarenheterna visadeattständiga prioriteringar mellan olika patientklientel medförde att omvårdnadspersonalen upplevde känslor av otillräcklighet. Känslor av otillräcklighet var även ett skäl till att de inte ansåg sig uppfylla god vård i livets slutskede. Trots detta,visade det sig att studiens deltagare trivdes med sitt arbete på korttidsavdelningen. De fann det utmanande och intressant och att byta avdelning var inte ett alternativ för någon av deltagarna.Studiens resultat visar att det finns behov av att förbättra förutsättningarna för att kunna erbjuda platser för svårt sjuka äldre i livets slutskede i äldreomsorg.Detta är en viktig aspekt, utifrån möjligheten att kunna tillgodose god palliativ vård utifrån gällandenationella riktlinjer. Dock är intentionen med att kunna erbjuda platser för svårt sjuka äldre i livets slutskede, värd att begrunda.

Bakgrund: Inom palliativ vård sker dagliga möten med familjer där någon är obotligt sjuk. Sorg över att behöva dö och lämna sin familj och sorg över att någon nära ska dö kan bidra till psykisk ohälsa. I professionen som sjuksköterska är bemötande, lyhördhet och kunskap om samtalet av betydelse och vad familjen vill samtala om i livets slut är viktigt. Syfte: Att belysa familjers upplevelser av samtal om döden när någon i familjen vårdas i livets slut.  Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Databaserna Cinahl, Pubmed och PsychInfo användes för sökningar. Elva kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av tematisk analys.  Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med totalt 5 underteman. Det första huvudtemat Meningsfulla samtal belyste upplevelsen av att få planera, förbereda samt underlätta den känslomässiga processen. Temat belyste även vad som är viktigt för familjer i samtal med vårdpersonal. I det andra huvudtemat Barriärer som hindrar, belystes två underteman där upplevelsen av att skydda varandra och rädslor i familjer var framträdande i samtalet. Slutsats: Att samtala om döden kan vara svårt men när samtalet blir av kan det resultera i förbättrade relationer både inom familjen och med vårdpersonal. Det finns ett ansvar mot familjen att vara närvarande i mötet när samtal om döden sker. Specialistsjuksköterskan kan göra skillnad för familjer genom utbildning, genom att tillhandahålla resurser och framförallt genom att lyssna på vad som behöver sägas. När samtal om döden blir av skapas en medvetenhet som i sin tur kan lindra lidandet och därmed minska psykisk ohälsa.

Introduktion/Bakgrund: Palliativ vård är ett tillvägagångssätt inom vården med mål attförbättra livskvaliteten hos de som lever med obotlig sjukdom. Samtala om livets slut är enutsatt och sårbar position för patienten. Därför är det viktigt att som sjuksköterska förhållasig till ett personcentrerat synsätt och individanpassa vården samt främja patientensdeltagande. Syfte: Belysa patientens erfarenhet av att medverka vid samtal i livets slut.Metod: En litteraturstudie utformades efter Polit och Becks (2021) nio steg. Sökningarutfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. 9 artiklar inkluderades i resultatet som var avkvalitativ metod. Samtliga granskades med hjälp av Polit och Becks (2021) granskningsmallför kvalitativa artiklar. Tematisk dataanalysmetod med induktiv ansats användes. Resultat:Erfarenheterna som belystes sammanfattades i: ”Hinder för att känna delaktighet” medunderkategorierna ”Brister i det emotionella bemötandet”, ”Problem med att följa sin egenvilja” och ”Bristande tillit och trygghet till vårdpersonal” samt ”Förutsättningar för attkänna delaktighet” med underkategorierna ”Möjlighet till planering i ett tidigt skede” och”Tillit och trygghet till vårdpersonalen”. Slutsats: För att främja medverkan börkommunikationen ske utifrån ett personcentrerat synsätt och se varje individ som unik. Kännasig sedd, hörd och förstådd är något som medföljer i resultatet och anses vara viktigt hospatienten.

Bakgrund: Många vill vårdas och dö i hemmet. Det innebär att de närstående får ta en stor del av vårdandet. Hos den äldre patienten är dödsförloppet ofta längre och mer oförutsägbart. Äldre patienter får mer sällan ta del av den specialiserade palliativa vården. Den palliativa vården syftar till att ge vård ur ett helhetsperspektiv och fokuserar på livskvalitet. Den ska även inkludera och ge stöd till de närstående. Att få vårdas i det egna hemmet kan innebära en ökad trygghet både för både patient och närstående. Syfte: Syftet var att beskriva äldre närståendes upplevelse av att leva med en partner som vårdas i livets slut i hemmet. Metod: Litteraturöversikt som baserades på 12 kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet beskriver de äldre närståendes upplevelser utifrån tre huvudteman och sju subteman. Huvudtemat; Att vara närstående och äldre med subteman I nöd och lust, Den vacklande hälsan och vårdandets utmaningar. Huvudtemat; Stödets betydelse med subteman Det sociala stödets betydelse och Det professionella stödets betydelse. Det tredje huvudtemat; Tankar och rädslor med subteman Sorg och död samt Hopp, mening och gud.    Slutsats: Att den, ofta sköra, äldre närstående behöver ökat stöd

Bakgrund: Många vill vårdas och dö i hemmet. Det innebär att de närstående får ta en stor del av vårdandet. Hos den äldre patienten är dödsförloppet ofta längre och mer oförutsägbart. Äldre patienter får mer sällan ta del av den specialiserade palliativa vården. Den palliativa vården syftar till att ge vård ur ett helhetsperspektiv och fokuserar på livskvalitet. Den ska även inkludera och ge stöd till de närstående. Att få vårdas i det egna hemmet kan innebära en ökad trygghet både för både patient och närstående. Syfte: Syftet var att beskriva äldre närståendes upplevelse av att leva med en partner som vårdas i livets slut i hemmet. Metod: Litteraturöversikt som baserades på 12 kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet beskriver de äldre närståendes upplevelser utifrån tre huvudteman och sju subteman. Huvudtemat; Att vara närstående och äldre med subteman I nöd och lust, Den vacklande hälsan och vårdandets utmaningar. Huvudtemat; Stödets betydelse med subteman Det sociala stödets betydelse och Det professionella stödets betydelse. Det tredje huvudtemat; Tankar och rädslor med subteman Sorg och död samt Hopp, mening och gud.    Slutsats: Att den, ofta sköra, äldre närstående behöver ökat stöd

Bakgrund: Döden är något varje individ kommer att möta och i samband med detta uppstår många tankar och känslor. Det är viktigt att vårdpersonalen har kunskap om detta för att kunna ge en god vård. Inom palliativ vård är huvudmålet att främja välbefinnandet hos patienter i livets slutskede. Syfte: Att belysa patienters upplevelserav att leva nära döden i palliativ vård. Metod: En litteraturstudie gjordes där tio kvalitativa studier granskades. Resultat: Granskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra rubriker, upplevelser av meningsfullhet inför döden, upplevelser av acceptans inför döden, upplevelser av att pendla mellan hopp och förtvivlan inför döden och upplevelser av ensamhet inför döden. Slutsats: Resultatet i studien visade på att många tankar och känslor uppkommer i samband med döden. Patienter väljer att isolera sig mot omvärlden och upplever därför en ensamhet. Genom acceptans kunde patienter finna mening vilket var mycket betydelsefullt för dem. Resultatet av studien kan bidra till en bättre förståelse för vårdpersonal som möter patienter i livets slutskede. / Background: Death is something that every human will face someday and in relation to this many thoughts and feelings will arise. It’s important that the healthcare staff have the knowledge to meet this thoughts and feelings to encourage a good care. In palliative care, the main goal is that the patients have a good quality of life at the end of life. Aim: To illumine patient’s experiences of facing death in palliative care.Method: A literature review was made and ten qualitative studies were used.Results: The research articles led to four categories, experience of meaningfulness near death, experience to acceptance near death, experience to seesaw between hope and despair near death and experience of loneliness near death. Conclusion: The results showed that many thoughts and feelings were developed among the patients in the relation to facing death. Patients chose to insulate themselves from the outside world and expressed that they felt loneliness. By acceptance of facing death the patients were more able to find meaning in life which became a very important thing in their lives. The results can contribute to a better understanding among the healthcare staff.