Social discourses about cybersafety -the ways we teach people about protecting themselves from and reporting risks in new media- reveal a heightened focus on the part of those who work with girls regarding their risk in cyberspace. This thesis investigates the concern as part of a reoccurring moral panic towards girlhood, drawing from critical feminist, girlhood and child and youth care theories to inquire into how girlhood is being discursively produced through cybersafety education. Study findings from a small sample of Canadian cybersafety materials suggest the phenomenon of cybersafety is dominated by fears of girls’ exploitation online by strangers, peers, the media, and even themselves. Themes of girlhood invisibility, shaming, blaming and sexualization are identified as prominent in the curricula. Universal, essentialized notions of girlhood and sexual double standards are promoted, simultaneously constructing girls as victims incapable of managing their own risk while also holding girls legally and morally responsible for their experiences with cyberviolence. Discussion considers the influence of neoliberal and surveillance discourses on responsibilizing girls for their choices online, as well as how the focus on girls’ choices negates the systemic nature of cyberviolence and its intersection with issues of homophobia, racism, classism, colonialism and ableism among others. Implications underscore the need for alternative approaches that offer critical pedagogy and tools to challenge gender ideologies in cybersafety work with girls, as well as to consider the needs of girls from marginalized backgrounds. / Graduate / 0453 / 0630 / cbrand@uvic.ca

Bakgrund: Den palliativa vården ska bygga på symtomlindring och livskvalité för den döende. Den ska också finnas som ett stöd till anhöriga som är en viktig pusselbit i den palliativa vården. Omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee har använts som grund i litteraturstudien vilket innebär att se människan utifrån en helhetssyn och veta att människan är en unik varelse. Syfte: Att utifrån aktuell forskning belysa anhörigas situation inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Resultatet visade på att de anhöriga var omgivna av många känslor som till exempel osäkerhet och medlidande. Det visade sig också att många anhöriga var i behov av att få prata med vårdpersonal kring döden. Deltagarna tyckte också det var viktigt med en personal som visade empati och att det var kontinuitet bland vilka i personalen som tog hand om patienten. Konklusion: För att kunna ge de anhöriga en bra upplevelse av vården vid livets slut bör de erbjudas samtal om döden. Vårdpersonalen bör vara kompetent och empatisk. Det är också viktigt för de anhöriga att det var samma personer från personalen som tog hand om deras anhörige då det skapar en känsla av trygghet. / Background: Palliative care should be based on symptom relief and quality of life for the dying. The care should also be available as a support to families, they are an important part of the palliative care. Nursing theorist Joyce Travelbee was the basis of this study. Travelbee use a holistic approach and says that a person is a unique being. Aim: Illuminate family members' situation in palliative care based on current research. Method: A literature review based on 13 scientific articles with qualitative method. Result: The result showed that the relatives experienced many different emotions, such as insecurity and compassion. It was also found that many families wished to communicate about death with professionals. Relatives wished that the proffesionals would be competent and empatic. It was also good with professionals that were periodic, it created a sense of security for the relatives. Conclusion: In order to give the families a good experience of care at end of life, they must be offered conversation about death. The nursing staff should be empathetic, continuous and competent.

Bakgrund Det avlider cirka 15 000 personer på olika sjukhusavdelningar varje år. Som sjuksköterska inom denna verksamhet kommer du komma i kontakt med dessa patienter i slutskedet av deras liv. Det är viktigt att som sjuksköterska vara förberedd för denna vård för att kunna ge ett professionellt bemötande samt bästa möjliga omvårdnad. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom slutenvården. Samt att undersöka de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod En beskrivande litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Artiklarna har sökts i databaserna Medline och Cinahl samt genom manuell sökning och det slutgiltiga antalet inkluderade artiklar blev 11 stycken. Artiklarna har sedan granskats av båda författarna för att se att de motsvarade föreliggande studies syfte. Huvudresultat Resultatet från artiklarna kom att lyftas fram i föreliggande studies resultatdel och beskrevs i tre huvudrubriker. Dessa visade på vikten av arbetserfarenhet bland sjuksköterskorna för att de skulle känna sig bekväma i sin arbetssituation. Hur mycket tidsaspekten påverkade vårdandets kvalitet samt vilka känslor som sjuksköterskorna förknippade med vårdandet av patienter i livets slutskede. De granskade artiklarnas datainsamlingsmetod bestod av semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. Slutsats Sjuksköterskor upplever olika känslor i detta vårdande, både positiva och negativa. Vidare kämpar sjuksköterskan med att få tiden att räcka till samt att fördela tiden mellan patienter för att utifrån rådande förutsättningar skapa en bra vård i livets slutskede för dessa patienter. I detta arbete upplever sjuksköterskor att det krävs erfarenhet för att kunna hantera vården av patienter i livets slutskede. Grundutbildningen för sjuksköterskor upplevs inte förbereda sjuksköterskan för denna vård. / Background Approximately 15,000 people die in different hospital wards in Sweden each year. As a nurse, you will come in contact with and meet with these patients in the final stages of their lives. It is important as a nurse to be prepared for this care to be able to provide professional treatment and the best possible care. Aim The purpose of this study was to describe nurses' experiences of caring for adult palliative patients in hospital wards and to investigate the included articles data collection method. Method A descriptive literature study with qualitative articles. Articles have been searched in Medline and CINAHL databases and by manual search. The final number of included articles was 11. The articles were then reviewed by both authors to ensure that they correspond to the purpose of the current study. Results The result of the reviewed articles came to be highlighted in the results section of the current study and described under three mainheadings. These showed the importance of work experience among nurses that they would feel comfortable in their work situation. How much time factor affected the quality care and the emotions associated with the nurses caring for patients in the final stages of life. The reviewed articles datacollection method consisted of semi-structured interviews and unstructured interviews. Conclusion Nurses experience different feelings in this caring, both positive and negative. Further more, the nurse struggling to find enough time to and to allocate time between patients to match prevailing conditions to create a good end of life care for these patients. In this work, nurses feel that they required experience to manage the care of patients in the final stages of life. The nursing education is perceived to not adequately prepare nurses for this care.

Bakgrund: Sjuksköterskor ställs inför svåra situationer i vård av barn inom palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn som befinner sig i livets slutskede samt att granska undersökningsgruppen i de inkluderande artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PsycINFO och sökmotorn PubMed samt genom en manuell sökning. Huvudresultat: Vårdandet av barn som befann sig i livets slutskede hade en emotionell påverkan på sjuksköterskan. Osäkerhet i yrkesrollen kunde upplevas, stöd och utbildning inom pediatrisk palliativ vård efterfrågades därför av sjuksköterskorna för ökad kompetens samt för att kunna hantera de känslor som kan uppstå i arbetet. Undersökningsgruppen, totalt 173, i de inkluderade artiklarna bestod främst av sjuksköterskor med ingen erfarenhet till minst 2 års erfarenhet inom pediatrisk palliativ vård. Slutsats: Sjuksköterskor påverkas av alla känslor som uppstår i samband med vårdandet av barn som är i behov av palliativ vård, för att kunna bearbeta sina känslor och därmed ge bra vård till barnet och barnets familj behöver sjuksköterskan stöd. / Background: Nurses are confronted with difficult situations in the care of children in palliative care. Aim: The purpose with this study was to describe the nurse´s experience on treating children who are in the final stage right before their lives end, and to view the sample groups that are being examined in the included articles. Method: A descriptive literature study based on 11 scientific articles which were found on the databases Cinahl, PsycINFO and on the searching tool PubMed, and also via manual searching. Main result: Treating children, whom are in the end of their lives, had an emotional impact on the nurse. Insecurity in the professional role was experienced, and therefor support and training in palliative care for children was requested among the nurses, it was desired because they wanted to increase their skills and also to be able to handle the emotions that can rise in that sort of work. The sample group, a total of 173 participants, in the included articles mainly consisted of nurses with no experience to at least 2 years experience in pediatric palliative care. Conclusion: Nurses are effected by all the emotions that occur when treating children that are in need of palliative care. To be able to handle their own emotions and thereby be able to give good care to the child and the child’s family, the nurses need support.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer sannolikt någon gång under sin karriär möta patientermed en palliativ diagnos. Omvårdnad av patienter med en palliativ diagnos handlar om attbehandla och möta patientens samt anhörigas behov. Palliativ omvårdnad på sjukhus kanskapa många svårigheter för sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera, exempelvisexistentiella frågor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter ibehov av palliativ omvårdnad på sjukhus. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats resulterade i 14 artiklar som analyseradesenligt Granheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Sjuksköterskors upplevelser avkommunikationens betydelse vilket beskriver vikten av kommunikationen, Sjuksköterskorsupplevelser av kunskapens och erfarenhetens betydelse beskriver betydelsen av att ha en brautbildning samt erfarenhet inom palliativ omvårdnad, Sjuksköterskors upplevelser kring denegna rollen som beskriver sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnad till patienter som haren palliativ diagnos samt Sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter och kollegorvilket beskriver relationens betydelse till patienter och kollegor. Slutsats: Palliativ omvårdnad på sjukhus innebär många svårigheter och utmaningar. För attutveckla omvårdnaden på vårdavdelningar krävs mer forskning och utbildning kring området.Föreliggande studie skulle kunna utgöra en grund för fortsatt forskning samt ge ökad kunskapom sjuksköterskors upplevelser av palliativ omvårdnad på sjukhus.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-07-11T12:44:27Z No. of bitstreams: 1 Juliana Cristina da Silva Ferreira.pdf: 3009287 bytes, checksum: 6ef0bd5196d04d71e8d0dac3bb17b3b8 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-07-11T12:44:27Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Juliana Cristina da Silva Ferreira.pdf: 3009287 bytes, checksum: 6ef0bd5196d04d71e8d0dac3bb17b3b8 (MD5) Previous issue date: 2017-06-19 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This research examines how the Slut Walks enunciator constituted her communication contract from nodal point “female body anatomy”, thereby also analyses the discursive displacement undertaken by the enunciator when antagonizing the hegemonic discourse of male domination. The research corpus is composed by Facebook page analysis “Marcha das Vadias Sampa” from the period of May 2012 to July 2016, beyond direct observation of “V edição da Marcha das Vadias” and more activities performed by Coletiva Marcha das Vadias Sampa in 2015. This research is inserted in two research universes: feminism and discourse. Hence, in the first chapter we dedicated in understand how the Slut Walks built itself as XXI century feminist movement with contribution of theoreticians Michelle Perrot and Carla Garcia. In the next chapter, we present the Slut Walks as discursive identity in a social field of linguistic disputes with theoretical reference of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. In sequence, we analyse the walk calling from contributions of José Luiz Aidar Prado. Finally, in the last chapter we dedicate in the comprehension of Slut Walks demobilization in São Paulo city, and the way that the proposed discourse from the movement is denied and accepted by other feminist discursive entities / Esta pesquisa examina como a enunciadora Marcha das “Vadias” constituiu o seu contrato de comunicação a partir do ponto nodal “autonomia do corpo da mulher”, assim como analisa o deslocamento discursivo empreendido pela enunciadora ao antagonizar o discurso hegemônico de dominação masculina. O corpus da pesquisa é composto pela análise da página do Facebook “Marcha das Vadias Sampa” no período entre maio de 2012 e julho de 2016, além da observação direta da V edição da Marcha das Vadias e demais atividades realizadas pela Coletiva Marcha das Vadias Sampa no ano de 2015. Esta pesquisa está inserida em dois universos de pesquisa: feminismo e discurso. Dessa forma, no primeiro capítulo nos dedicamos a entender como a Marcha das “Vadias” se construiu como movimento feminista do século XXI, com as contribuições das teóricas Michelle Perrot e Carla Garcia. No capítulo seguinte apresentamos a Marcha das “Vadias” como uma identidade discursiva em um campo social de disputas linguísticas com o referencial teórico de Ernesto Laclau e Chantal Mouffe. Em sequência, analisamos as convocações da marcha, a partir das contribuições de José Luiz Aidar Prado. Por fim, no último capítulo nos dedicamos à compreensão da desmobilização da Marcha das “Vadias”, na cidade de São Paulo, e da forma com que o discurso proposto pelo movimento é negado e aceito por outras identidades discursivas feministas

Andelen patienter som är i behov av palliativ vård och vill bo kvar i det egna hemmet har ökat under de senaste åren. Patienterna behöver kontinuitet och ett professionellt bemötande från sjuksköterskan och andra yrkeskategorier.Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i patientens eget hem.Metoden för detta är en litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklar ligger till grund för analysen, vilken genomfördes med hjälp av Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas i tre huvudteman som beskriver upplevelsen av; utmaning, relationer och personlig påverkan samt sex subteman, resurser/tid, samarbete, få rutiner, vårdrelation, att vara en i teamet, utveckling och att bli berörd.Resultatet visar fram för allt vikten av en god och ömsesidig vårdrelation till patienten och de närstående. Sjuksköterskorna upplever tillfredsställelse med sitt arbete och att de utvecklar sin personlighet genom möten med döende människor och dess närstående. Det som upplevs problematiskt är brist på tid och därmed en försämrad förutsättning att ge den vård som vill ges till varje enskild patient. Detta blir ett dilemma för sjuksköterskorna i det dagliga arbetet. I diskussionen lyfts att en god relation till patienten och närstående är central för upplevelsen av trygghet. Resurser behövs tillskapas i form av utbildningsinsatser i palliativ vård i grundutbildningen till sjuksköterska. Dessutom behövs resurser i form av tid inom palliativ vård så att sjuksköterskan ska kunna ta sig tid till varje patient för att bygga upp bra relationer till patienten och dennes närstående och därmed kunna lindra lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Inledning Allt fler människor vill vara kvar hemma för att dö och för att möta efterfrågan krävs samarbete mellan landsting och kommun. Bakgrund. Sjuksköterskor i hemsjukvården ger vård och behandling till patienter i olika skeden i livet, svårt sjuka, döende och lidande människor har effekt på hur sjuksköterskor upplever och hanterar sin yrkesrelaterade tid. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slut i hemsjukvårdens Sverige. Metod är en litteraturstudie till detta har vårdvetenskapliga artiklar sökts som belyser svenska förhållanden mellan åren 2005-2010. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys och med induktiv ansats. Resultatet redovisas under fyra huvudteman: tillfredsställelse, ärligt förhållningssätt, missnöje med organisation och bristande ledarskap samt maktlöshet och frustration. Till detta sju subteman: självförtroende och utveckling, erfarenhet ger trygghet, behov av utbildning och kunskap, komma nära patient och närstående, osäkerhet inför samtal, tid som hinder eller möjlighet samt samhörighet i team. Det visade sig att sjuksköterskorna upplever vården med blandade känslor, de upplever att de får bekräftelse och stimulans men också att det är betungande och krävande. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist och personalbrist hindrade utveckling av goda vårdrelationer och att mer kunskap behövs om symtomlindring. De ansåg att bättre struktur på vårdandet och gemensamma riktlinjer om hur vården ska se ut samt handledning behövdes för att kunna nå god vård och värdig död. Diskussionen baseras på två subteman ur resultatet. Personalbrist och dålig bemanning upplevdes som stressande men att tid även kan användas för att göra patienten delaktig i vården. Sjuksköterskorna behöver mer handledning och bekräftelse på att de utfört ett bra jobb. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att varje dödsfall gör ett bestående intryck på de efterlevande är ett återkommandefaktum för de som vårdar patienter palliativt. Palliativ vård i hemmet är en vårdformsom ökar i omfattning och som bygger på en samverkan av flera yrkeskategorier i olikaorganisationsformer. Professionell vård i hemmet vid livets slut utifrån ettlivsvärldsperspektiv avser att lindra patientens lidande och istället uppnå optimaltvälbefinnande för patienten och de närstående. Då det är en vård som ställer krav påsjuksköterskors förmåga att medvetet samordna och tillämpa olika kunskaper inomomvårdnad, är det viktigt att urskilja vilka faktorer som är av betydelse för patientensupplevelse av att vårdas palliativt i hemmet. Syftet med detta arbete är att belysafaktorer av betydelse för patienters upplevelse av palliativ vård i det egna hemmet.Studien baseras på en litteraturstudie, där Evans (2003) modell används för att analyseraåtta kvalitativa artiklar som återfanns i databaserna Cinahl, MedLine och PubMed.Analysen gav upphov till två huvudteman; lidande respektive välbefinnande. Vidareutgjorde fem motsatspar tio subteman i resultatet. Där återfanns kontroll visavimaktlöshet, hopp kontra hopplöshet, oberoende och valmöjligheter gentemot beroendeoch slutligen begreppen relation och vårdkvalitet som båda kunde återfinnas såväl vidlidande som vid välbefinnande. Resultatet belyser att välbefinnande och lidandeförekommer var för sig men ofta också samtidigt. I arbetet med att individanpassavården innebär det att det finns tyst kunskap i en stor variation av parametrar, tankar,känslor och människor som behöver synliggöras för att det ska bli en god palliativ vård.Vi konstaterar att det alltid finns något att göra för att främja den här patientgruppensvälbefinnande. / Program: Fristående kurs

Allt fler patienter väljer att vårdas hemma då den kurativa behandlingen övergår till palliativ vård och många av dessa har diagnosen cancer. Detta ställer stora krav på hemsjukvården då man i hemmet är berättigad till samma kvalificerade vård som bedrivs på sjukhus. Närstående har en ansvarsfull roll i vårdandet och det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse av närståendes upplevelser för att kunna bemöta och stötta dem på ett kompetent sätt. Syftet med denna uppsats är att belysa hur närstående upplever det att vårda en cancerdrabbad person i hemmet, i livets slut. Vi har gjort en kvalitativ innehållsanalys där vi har analyserat åtta artiklar med kvalitativ ansats. Sammanlagt omfattade artiklarna intervjuer med etthundratre närståendes upplevelser i åldrarna 24-85 år. För att få ett brett perspektiv har vi studerat upplevelser hos partner, särbor, föräldrar, syskon och vuxna barn som närståendevårdare till en cancerdrabbad person i livets slut. Resultatet redovisas i fyra teman och fjorton subteman. De fyra teman är; att känna trygghet i den vårdande rollen, att känna otrygghet i den vårdande rollen, att finna närhet i relationen och att förlora närheten i relationen. I diskussionen lyfter vi fram faktorer som krävs för att närstående ska klara av att hantera den vårdande rollen. Vidare diskuteras betydelsen av att få undervisning och stöd från sjuksköterskan och hur detta kan utföras i praktiken. / Program: Sjuksköterskeutbildning