Sammanfattning Bakgrund: Alltfler människor är i behov av palliativ vård. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnaden. Att utföra palliativ vård och vård vid livets slut är utmanande och kräver kunskap hos den som vårdar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters erfarenheter av kompetens i samband med vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har genomförts där 13 kvalitativa artiklar ingår. Resultat: Analysen av materialet resulterade i två teman. Behov av stöd som handlar om kollegialt stöd och emotionellt stöd samt Behov av kunskap och erfarenhet som handlar om behov av utbildning, kommunikativa erfarenheter samt att känna utveckling i professionen. Slutsats: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever känslomässiga svårigheter att vårda vid livets slutskede. Det föreligger även brist på utbildning för att erhålla färdigheter och kompetens inom palliativ vård. Ökad utbildning under sjuksköterskeutbildningen och stöd av erfarna handledare och kollegor skulle få dem att känna en ökad trygghet i att vårda vid livets slutskede. Nyckelord: Erfarenhet, kunskap, sjuksköterska, sjuksköterskestudent, stöd, vård vid livets slut.

Bakgrund: Den existentiella omvårdnaden är ett komplext och multidimensionellt område. Detta blir tydligare i en palliativ kontext där patienten är bortom all fysisk kurativ behandling. Att hjälpa patienten att möta döden blir då en stor del av omvårdnaden. Inställningen till döendet och döden är skiftande och skapas av individen själv i kombination med etiska och psyko-sociala faktorer. Det är i det sammanhanget sjuksköterskan möter patienten. Syfte: Ge inblick i hur sjuksköterskor ger existentiell omvårdnad till palliativa patienter. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Åtta av tio använda artiklar är baserade på sjuksköterskors egna berättelser genom individuella intervjuer eller fokusgrupper. Två artiklar är observationsstudier. Resultat: Det finns inre och yttre faktorer som påverkar hur sjuksköterskor ger existentiell omvårdnad. Dessa två teman porträtterar sjuksköterskors upplevelser av existentiell omvårdnad till palliativa patienter. Den inre kategorin beskriver den övergripande mentala inställningen till existentiell omvårdnad som sjuksköterskan har till hjälp eller som utmaning i klinisk praxis. Det berör ökad självkännedom, synen på döden och döendet samt känslor av otillräcklighet eller maktlöshet. Den yttre handlar om omgivningsfaktorer som utbildning, teamsamverkan, arbetsmiljö, kommunikation med patienten och olika mentala eller praktiska strategier som sjuksköterskan tillämpar i omvårdnaden. Konklusion: Att möta existentiella frågor kan vara både en belönande och utmanande uppgift sjuksköterskan. Att förbereda sig för dessa kan avgöra om det är en utvecklande erfarenhet eller en källa till ångest. Nyckelord: Attityder, existentiell omvårdnad, levda erfarenheter, palliativ, sjuksköterskor, slutet på livet. / Background: The existential care is a complex and multidimensional field. This becomes clearer connected to palliative care as the patient is beyond physical healing. To help the patient face death then becomes an important part of nursing. The individual attitudes towards dying and death varies and is something that is created within the individual combined with ethical and psycho-social components. It is in this context that the nurse will meet the patient. Aim: To provide an insight in to how nurses provide existential care to palliative patients. Method: Literary review with a qualitative frame. Nine out of ten articles used are based on nurses´ own stories through individual interviews or conducted in a focus group. One article is an observational study. Results: The analyses show that there is a split in inner and outer circumstances that form and effect existential nursing in relation to palliative patients. The inner category describes the overall internal attitude towards existential care that nurses have, either in a helping way or a challenging way in clinical praxis. It touches on self-knowledge, views on dying and death, feeling of powerlessness and inadequacy. The outer circumstances evolve around education, the team, the work environment and communication as well as different strategies that the nurses use in relation to existential care. Conclusion: Facing existential issues can be a both rewarding and challenging task to undertake. The preparation for managing this can decide whether it is a growing experience for nurses or a source of distress. Key words: Attitudes, end of life, existential nursing, lived experiences, nurses, palliative.

Background: In Sweden, approximately 90,000 people die annually. There are 56 million people dying worldwide. Of these 56 million people, an estimated 60% need palliative care. The goal of palliative care is that all people, regardless of illness, age, gender or geographical residence, should be offered palliative care when needed. Aim:The purpose of the study is to describe nurses' experiences of caring for people at the end of life. Method: A descriptive design was used and this study included 10 qualitative studies and two quantitative studies.The scientific articles were found in the database PubMed. Results: The results were presented in three themes: Building good relationships, nurses' emotional impact and support from colleagues. The nurses discussed how important it was to identify the patient's own needs, to be able to see the individual as unique in order to be able to give the best last time in life. Being able to support and help relatives of dying patients was considered by the nurses to be complicated in certain situations when relatives could not accept the circumstances. Most nurses found it difficult to communicate about the existential with the dying, it was a heavy burden that led to anxiety for some nurses. Conclusion: The nurses in the present literature study experienced a number of difficulties in contact with the dying patient and relatives. The nurses also experienced that a good relationship between patient and nurse, which is built on respect and trust, facilitates the work for the nurse and increases the patient's quality of life.

Palliativ vård ges i livets slutskede och kan variera från några timmar till flera dagar. Drygt 80% av de 90 000 personer som avlider i Sverige årligen bedöms ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården är under stor utveckling och dess syfte är att patienternas vårdbehov skall tillgodoses samt att de närstående som är i behov av stöd ska få det. Sjuksköterskan ska kunna identifiera den vilket skeende patienten är i, så att hen kan skapa möjligheter för både patient och anhöriga att planera den sista tiden som de har tillsammans. Allt detta kräver att sjuksköterskan har rätt kunskap och resurser.  Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter vid livets slutskede i deras hemmiljö. Metod: En litteraturöversikt som analyserats enligt Fribergs modell och består av nio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i tre generella huvudteman och åtta underteman. Huvudteman som identifierades var; Sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i hemmet, Behov av kompetens och Emotionell påverkan. Slutsats: För att sjuksköterskor ska klara av det komplexa arbetet behövs det ett nära samarbete och stöd från kollegor samt en ökad kunskap inom ämnet. Brister i samarbetet kan leda till att patienten blir lidande och inte får bästa möjliga vård.

Background: The objective of palliative care is to alleviate the physical, mental, and social suffering of a patient and to promote the quality of till patients die. The main task of a nurse is to provide nursing, that is totally based on the patients’ needs and wishes. To conduct person- centered care, nurses need to establish a functional caring relationship with both patients and family members. In palliative care, it is particularly important to show respect for relatives because relatives are affected as much as the patient. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients in a palliative phase. Method: A general literature review according to Friberg. Eight qualitative and two quantitative articles were analyzed. Results: three themes were identified and discussed on nurses’ experience in palliative care. These themes are the importance of communication, the importance of knowledge and experience and the importance of individual care for the unique person. Conclusion: Nurses needs knowledge and experience in palliative care, as well as competence in dealing with emotional suffering and emotional support.

Bakgrund: Kommunikation består av både verbal och icke-verbal kommunikation. Omvårdnaden i livets slut innefattar såväl patient som anhöriga och det kan innebära att sjuksköterskan ska ha en stödjande funktion åt såväl patient som anhörig, lindra symtom och se till så att patientens värdighet och integritet bevaras. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av kommunikationens betydelse för omvårdnaden i livets slut. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. För att få fram artiklar utfördes sökningar i två databaser. Genom analys av valda artiklar identifierades två tema och åtta subtema. Teman som framkom var Sjuksköterskans interaktion och Begränsningar i interaktionen. Resultat: Kommunikation var en stor del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete i livets och innebar såväl kommunikation med patient och anhörig som med kollegor i vårdteamet eller andra instanser.Konklusion: Utifrån examensarbetets resultat framkom det att sjuksköterskor hade erfarenhet av att kommunikationen var en högst väsentlig del för omvårdnadsarbetet och det visade sig även att genom en fungerande kommunikation blev omvårdnaden positivt påverkad. / Background: Communication includes both verbal and non-verbal communication. End-of-life care includes both the patient and relatives, and this can mean that the nurse must provide support, relieve symptoms, and ensure that the patient's dignity and integrity is preserved.Aim: The aim of the literature study was to shed light on the nurse's experience of the importance of communication for nursing at the end of life.Method: A literature study has been conducted based on 12 scientific articles with qualitative study design. To obtain the articles, searches have been performed in two databases. Through analyzing the chosen articles, two themes and eight sub themes were identified. The themes that emerged were The nurse's interaction and Limitations in the interaction.Results: Communication is a large part of the nurse's nursing work in end-of-life care and includes communication with the patient and relatives as well as with colleagues in the care team or with other agencies.Conclusion: Based on the results of this thesis, it has emerged that nurses experienced that communication is a very important part of nursing care, and it has also been shown that through functioning communication, nursing is affected in a positive way.

Bakgrund: Palliativ vård är i grunden ett förhållningssätt i vården av patienter där sjukdomen inte längre anses möjlig att bota. Den är utformad för att möta patienterna och de närståendes behov i livets slut både fysiskt, psykiskt och socialt. Vården inriktas på att lindra symtom och smärta hos patienterna. Vården bör vara individuellt anpassad och personcentrerad. Syftet: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter att vårda i livets slut på en intensivvårdsavdelning. Metod: Strukturerad litteraturstudie, induktiv kvalitativ ansats. Totalt 21 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras de tre teman som framkom med totalt sex underteman. De teman som presenteras är omsorgsfullt omhändertagande, vårdande samtal samt tuffa situationer. Omsorgsfullt omhändertagande handlar om erfarenheter av integritet, delaktigtighet, plats för avsked, olika religiösa och andliga erfarenheter samt värdighet. Vårdande samtal handlar om erfarenheter av kommunikation, relationer, känslomässig påverkan, omvårdnad samt utbildning. Tuffa situationer handlar om erfarenheter av frustration, avsaknad av medbestämmande, tvetydigheter och motsägelser. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor gör sitt bästa för att tillgodose en lugn och värdig miljö att ta farväl i. Vård vid livets slut bygger på kommunikation mellan intensivvårdssjuksköterskor, patienter, närstående samt övrig personal. / Background: Palliative care is basically an approach in the care of patients where the disease is no longer considered possible to cure. It is designed to meet the needs of patients and loved ones at the end of life, both physically, mentally and socially. Care is focused on relieving symptoms and pain in patients. Care should be individually tailored and person-centered. The purpose: To describe the intensive care nurse's experiences of caring at the end of life in an intensive care unit. Method: Structured literature study, inductive qualitative approach. A total of 21 articles were included after quality review and analyzed with qualitative content analysis. Results: The result presents the three themes that emerged with a total of six sub-themes. The themes presented are careful care, caring conversations and tough situations. Careful care is about experiences, integrity, participation, a place for parting, various religious and spiritual experiences, and dignity. Nursing conversations are about experiences of communication, relationships, emotional impact, nursing and education. Tough situations are about experiences of frustration, lack of co-determination, ambiguities and contradictions. Conclusion: Intensive care nurses do their best to provide a calm and dignified environment to say goodbye to. End-of-life care is based on communication between intensive care nurses, patients, relatives and other staff.

Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården. Metoden som använts i denna studie var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar har använts i studien och i resultatet har det framkommit två teman: gynnsamma faktorer för palliativ vård och utmaningar inom palliativ vård. Gynnsamma faktorer för palliativ vård är faktorer som upplevdes positivt av sjuksköterskan i arbetet med palliativ vård, följande underteman till gynnsamma faktorer är: kommunikativa aspekter, berikande upplevelser och holistisk synsätt. Utmaningar inom palliativ vård är de faktorer som upplevdes negativt av sjuksköterskan, och följande underteman hör till: kommunikativa aspekter, känslomässiga aspekter, kliniska aspekter och utbildning och erfarenhet. / As more people die in hospitals or cared for by medical staff at home or in residential care it means that for nurses the meeting with patients in end of life cannot be overlooked. In every aspect of health and social care nurses find patients in end of life and in caring for these patients the nurses' professional role is important. Patients and their family will be met for adequate care and treatment so that quality of life will be achieved. Studies and reports have shown that in this area, there are deficiencies and nurses' experience of care at the end of life is not always perceived positively. The purpose of this study was to provide a nursing perspective to examine the factors that were considered by the nurse to be significant in order to achieve good palliative care and the possible challenges that nurses experienced in palliative care. The method used in this study was a literature review. Ten articles were used in the study and the results have revealed two themes: enabling factors for palliative care and challenges in palliative care. Enabling factors for palliative care are factors that were experienced positively by the nurse in the work of palliative care, the following sub-themes to the favorable factors are: communicative aspects, enriching experiences and holistic approach. Challenges in palliative care are the factors that were negatively perceived by the nurse, and the following sub-themes are: communicative aspects, emotional aspects, clinical aspects and the training and experience.

Bakgrund: Hemlöshet är både ett socialt och vårdrelaterat problem. Personer som lever i hemlöshet löper större risk för att drabbas av allvarlig sjukdom och har en kortare förväntad livslängd än den övriga befolkningen. De har ofta komplexa vårdbehov och en stor del av kroniskt sjuka människor som lever i hemlöshet skulle gynnas av palliativ vård. Många som lever i hemlöshet har dåliga erfarenheter av vården. Sjuksköterskan ska verka för människors lika värde och en jämlik vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av palliativ vård och livets slut hos personer som lever i hemlöshet Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och där en tematisk analys gjordes för att besvara syftet. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i två huvudteman och fem underteman. Tankar om livet och döden är det första huvudtemat och underteman är: vikten av självbestämmande och rädslor för vad som sker efter döden. Palliativa vårderfarenheter är det andra huvudtemat och har tre underteman: upplevda barriärer till att erhålla vård, omötta palliativa behov och känsla av utanförskap. Slutsats: Rädsla att dö ensam och rädsla för hur kroppen ska hanteras efter döden är framträdande. Känslan av utanförskap beskrivs i flera sammanhang och olika omötta palliativa vårdbehov identifieras. Vikten av självbestämmande är återkommande i flera dimensioner i önskemål om den palliativa vården och livets slut.

Bakgrund: Hemlöshet är både ett socialt och vårdrelaterat problem. Personer som lever i hemlöshet löper större risk för att drabbas av allvarlig sjukdom och har en kortare förväntad livslängd än den övriga befolkningen. De har ofta komplexa vårdbehov och en stor del av kroniskt sjuka människor som lever i hemlöshet skulle gynnas av palliativ vård. Många som lever i hemlöshet har dåliga erfarenheter av vården. Sjuksköterskan ska verka för människors lika värde och en jämlik vård. Det som saknas är personernas egna upplevelser och när deras perspektiv beskrivs kan vården utgå från dessa uttryckta behov. Syfte: Att beskriva upplevelser av palliativ vård och livets slut hos personer som lever i hemlöshet. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och där en tematisk analys gjordes för att besvara syftet. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i två huvudteman och fem underteman. Tankar om livet och döden är det första huvudtemat och underteman är: vikten av självbestämmande och rädslor för vad som sker efter döden. Palliativa vårderfarenheter är det andra huvudtemat och har tre underteman: upplevda barriärer till att erhålla vård, omötta palliativa behov och känsla av utanförskap. Slutsats: Rädsla att dö ensam och rädsla för hur kroppen ska hanteras efter döden är framträdande. Känslan av utanförskap beskrivs i flera sammanhang och olika omötta palliativa vårdbehov identifieras. Vikten av självbestämmande är återkommande i flera dimensioner i önskemål om den palliativa vården och livets slut.