Att erhålla palliativ vård går, enligt World Health Organisation (WHO, 2023), under den mänskliga rättigheten till hälsa. Palliativ vård bör tillhandahållas genom personcentrerad hälso- och sjukvård. Vården i livets slutskede är betydelsefull och emotionellt krävande för sjuksköterskor, som behöver god kommunikationsförmåga, förmåga att hantera etiska dilemman samt tillgodose patientens behov och önskningar. Vården bör präglas av närhet, helhet, kunskap och empati, som är den palliativa vårdens värdegrund. Syftet var att genom en litteraturöversikt granska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Fribergs (2022, s. 185–200) metod, där nio artiklar med kvalitativ design och en artikel med ”mix-method” analyserades. Resultatet presenteras som fem underteman: Känslor av både tacksamhet och frustration, Strategier för att orka ge fortsatt god omvårdnad, Platsens betydelse för vårdandet, Att verka som patientens advokat samt Teamets betydelse för personcentrerad vård.  Utifrån dessa underteman skapades två huvudteman: Ett vårdande som väcker mycket känslor och Att vårda i en miljö som utmanar. I studiens resultat framkom sjuksköterskors upplevelser av att inte räcka till och att inte kunna tillhandahålla god vård och ett värdigt avslut till den döende patienten på den somatiska vårdavdelningen. Det framkom även en upplevd frustration över bristande teamsamverkan samt över att vårdmiljön inte var anpassad efter de palliativa behoven hos patienter i livets slut. Författarna ser ett behov av ytterligare forskning som berör sjuksköterskornas arbetssituation och vårdmiljön på en somatisk vårdavdelning, för att värna om sjuksköterskans välmående och den döende patientens rätt till adekvat vård och en värdig sista tid i livet.

Bakgrund: Kulturell och religiös mångfald i Sverige ökar i samband med en betydande tillväxt av utrikesfödda svenskar. Fenomenet berikar samhällen runt om i världen men ger samtidigt nya utmaningar inom vården. Det blir allt vanligare att möta människor med kulturella och religiösa bakgrunder. Leininger’s teori framhåller vikten av att tillhandahålla kulturellt anpassad vård, särskilt inom palliativ vård där Erikssons teori belyser lidandet som kan uppstå. När olika kulturer möts i den palliativa vården vid livets slut står sjuksköterskans kunskap och erfarenheter i fokus på bemötande och den personcentrerande vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slut. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design genomfördes med 13 kvalitativa originalartiklar som inhämtats från PubMed och Cinahl. Originalartiklarna kvalitetsgranskades enligt Friberg och analyserades via manifest innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Resultat: Data från fem världsdelar och 248 deltagare förenades. Litteraturöversikten identifierade tre huvudkategorier: Otillräcklig Kunskap Inom Transkulturell Omvårdnad, Kommunikation och Förståelse samt Sjuksköterskors Möte Med Religion och Kultur som sammanställde sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slut. Diskussion: I metoddiskussionen framgår argument kring svagheter och styrkor kring vald metod som motiveras med metodlitteratur. Resultatdiskussionen diskuterar huvudfynd från resultatet med stöd av forskning samt återkopplar till Leininger’s Culture Care Theory och Erikssons teori om hälsa och lidande. Slutsats: Litteraturöversikten resultat bidrar till en ökad förståelse för behovet av kulturell kompetens inom palliativ vård och betonar vikten av att integrera kulturella aspekter i vårdpraxis för att möta behoven hos en alltmer mångkulturell patientpopulation. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Palliativ vård i livets slut är en del av vården som ställer höga krav på sjuksköterskan. Sjuksköterskan ansvarar för att lindra både patienter och dess anhörigas lidande samt tillgodose dess behov av emotionellt stöd. Patienten och dess anhöriga upplever att sjuksköterskans närvaro är betydande för det upplevda välmående. Det finns indikationer i tidigare forskning utifrån patientens och dess anhörigas upplevelser av palliativ vård att det råder kunskapsbrist, tidsbrist och brist på engagemang från sjuksköterskan. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård i livets slut. Metod: Evans systematiska litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman med tre respektive subteman. Första temat är barriärer för god palliativ vård i livets slut, vilket innehåller subteman att sakna erfarenhet och kunskap, att brista i kommunikation med patienten och anhöriga samt att arbeta under tidsbrist. Andra temat är emotionellt engagemang, vilket innehåller subteman att bemöta patienten och anhöriga på ett andligt samt existentiellt plan, att bli emotionellt påverkad och att bearbeta känslor. Slutsats: Sammantaget visade resultatet att palliativ vård i livets slut är komplext och kräver engagemang, tid och specifik kunskap. / Background: Palliative care in the end of life is a part of the healthcare that places high demand on the nurse. The nurse is responsible for alleviating the suffering of both patients and their relatives and meeting their need for emotional support. The patient and his relatives feel that the nurse presence is significant for the perceived well-being. There are indications in previous research based on the patients’ and their relatives’ experiences of palliative care, that there is a lack of knowledge, a lack of time and a lack of commitment from the nurse. Aim: To describe the nurse experience of palliative care at the end of life. Method: Evans systematic literature review with descriptive synthesis. Result: The analytical process resulted in two themes following three subthemes each. The first theme is barriers for good palliative care in the end of life, this theme includes the three subthemes, to lack experience and knowledge, to lack skills in kommunication with the patient and familymembers and to work under time constraint. The second theme is emotional engagement wich includes the three subthemes, to adress the patient and familymembers on a spiritual and existential level, to be emotionally affected and to process emotions. Conclusion: Overall, the results showed that palliative care at the end of life is complex and requires commitment, time and specific knowledge.

Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken globalt och stod för uppskattningsvis 9,7 miljoner dödsfall år 2022. När cancersjukdomen inte längre går att bota övergår vården till palliativ vård för att sedan övergå till vård i livets slutskede, en livsomvälvande övergång som drabbar både den sjuke och hens närstående. Närstående utgör en viktig del i det palliativa förhållningssättet och kan användas som en resurs vid vård i livets slutskede. Trots detta finns det flera studier som belyser att så inte är fallet och att närstående har varierande upplevelser av hur det är att ha en familjemedlem i livets slutskede.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka närståendes upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede.Metod: En allmän litteraturstudie innehållande 15 kvalitativa studier identifierade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga inkluderade studier har analyserats utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultat: Den genomförda dataanalysen resulterade i fyra huvudkategorier som belyser närståendes upplevelser när en familjemedlem befinner sig i livets slutskede: Behov av information, psykisk påverkan, relationers påverkan och kontrollförlust.Slutsats: Det framkom att majoriteten av deltagarna i de inkluderade studierna upplevde i regel den palliativa vården som tillfredsställande och beskrev ofta goda relationer med vårdpersonalen. Trots detta beskrev närstående till patienter som vårdades i livets slutskede ofta situationerna som påfrestande vilket utgjorde en ökad risk för psykiska, sociala och existentiella bekymmer och utmaningar i varierande grad. Det framkom att relationen till vårdpersonalen hade en betydande roll för att förebygga och underlätta dessa problem. / Background: Cancer is the second most common cause of death globally and was responsible for an estimated 9.7 million deaths in 2022. When cancer no longer can be cured, care switches to palliative care and lastly it turns to end-of-life care, a life-changing transition which affects both the patient and their relatives. Relatives are an important part of the palliative approach and can be used as a resource in end of life care. Despite this, there are several studies that highlight that this is not the case and that relatives have varying experiences of what it is like to have a family member at the end of life.Aim: The aim of this study was to investigate relatives’ experiences of when a family member is cared for at the end of life.Method: A general review containing 15 qualitative studies identified from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO was used. All included studies were analyzed based on an inductive content analysis.Results: The data analysis resulted in four main categories that highlight the experiences of relatives when a family member is at the end of life: Need for information, psychological impact, the impact of relations and lack of control.Conclusion: It emerged that the majority of the participants in the literature study generally experienced the palliative care as satisfactory and often described good relationships with health care personnel. Despite this, relatives of family members who were cared for at the end of life often experienced a great sense of responsibility, which represents an increased risk for psychological, social and existential concerns and challenges.

As cloud-native applications become more distributed, complex, and unpredictable with the adoption of microservices and other new architectural components, traditional monitoring solutions are inadequate in providing end-to-end visibility and proactively identifying deviations from expected behaviour before they become disruptive to services. In response to these challenges, observability-driven development (ODD) is proposed as a new methodology that leverages tools and practices to observe the state and detect the behaviour of systems. Unlike the leading IT giants developing their proprietary tools and platforms, some non-IT companies and smaller organizations still have difficulty adopting observability-driven development. Proprietary development demands extensive resources and manpower, while connecting to third-party platforms may compromise data security. This thesis proposed an end-to-end observability pipeline that is composed of merely open-source components. The pipeline collects and correlates metrics, logs, and traces to facilitate software development and help troubleshoot in production. The pipeline is designed to be adaptive and extensible so that companies can adopt it as the first step towards observability-driven development, and customize it to meet their specific requirements. / Molnbaserade applikationer blir alltmer distribuerade, komplexa och oförutsägbara med införandet av mikrotjänster och andra nya arkitektoniska komponenter. Detta resulterar i att traditionella övervakningslösningar blir alltmer inadekvata. De traditionella lösningarna tillhandahåller inte tillräcklig överskådlighet över dessa applikationer (end-to-end) för proaktiv identifiering av avvikelser från förväntat beteende innan de börjar påverka tjänsterna negativt. Som svar på dessa utmaningar föreslås observerbarhetsdriven utveckling (ODD) som en ny metod som utnyttjar verktyg och praxis för att observera tillståndet och upptäcka systemens beteende. Till skillnad från de ledande IT-jättarna som utvecklar sina egna verktyg och plattformar, har vissa icke-IT-företag och mindre organisationer fortfarande svårt att ta till sig observerbarhetsdriven utveckling. Egenutvecklad mjukvara kräver omfattande resurser och arbetskraft, medan anslutning till tredjepartsplattformar kan äventyra datasäkerheten. Den här avhandlingen bidrar med en end-to-end lösning som enbart baserats på öppen källkod. Pipelinen samlar in data från loggar och korrelerar dessa mätvärden för att underlätta mjukvaruutveckling och hjälpa till att felsöka i produktionen. Pipelinen är designad för att vara anpassningsbar och utvidgningsbar så att företag kan använda den som ett första steg mot observerbarhetsdriven utveckling och anpassa den för att möta deras specifika krav.

Bakgrund: Då en patient får en diagnos eller sjukdom kan vården vara inriktad på kuration eller palliation. Vård med kurativ inriktning syftar till att bota sjukdom medan palliativ vård syftar till att lindra genom stödjande åtgärder. Att genomgå en transition är något som påverkar människans alla dimensioner. En av sjuksköterskans uppgifter är att stödja patienten genom transitioner, för att kunna göra det krävs en förtroendefull relation mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av transitionen från kurativ till palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt som syftar till att skapa en överblick över det valda kunskapsområdet. Resultatet har författarna skapat av tio kvalitativa originalartiklar som identifierades i databaserna: Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman och tre subteman. Med det första temat “Vårdrelationen” och subtemana “Behovet av att få information” och “Stödet från sjuksköterskan” beskrivs patienters upplevelser av att få information och att bli introducerad till palliativ vård och upplevelsen av stödet från vårdpersonalen. Det andra temat “Från att vara självständig till att bli beroende” skildrar patienters upplevelse av förändrade och en rädsla för att bli en börda för någon annan: Det senare framgår av subtemat ”Rädslan för att bli en börda för andra”.  Det tredje temat “Tankar om framtiden” handlar om patienters upplevelser och tankar om framtiden vid transitionen från kurativ till palliativ vård. Det fjärde temat “Upplevelser av att anpassa sig till sin nya situation” beskriver patienters upplevelse av att försöka anpassa sig till sin nya situation. Diskussion: Utifrån Meleis transitionsteori diskuterades resultatet som var relaterat till patienternas upplevelse av transitionen från kurativ till palliativ vård. Att få information har varit viktigt för patienterna i denna transition, något som även transitionsteorin bekräftar. I diskussionen lyfte författarna även problematiken kring rollförändringar och upplevelsen av hopp. / Background: When a patient receives a diagnosis or contracts a disease, treatment can be focused on curation or palliation. Care with a curative orientation aims to cure the disease, whilst palliative care aims to relieve through supportive measures. Undergoing a transition affects all human dimensions. One of the nurse's tasks is to support the patient through transitions, doing so requires a trusting relationship between patient and nurse. Aim: The aim was to highlight patients´ experiences through the transition from curative to palliative care. Method: The method used was a literature review that aims to create an overview of the chosen field of knowledge. The authors created the result using ten original articles from the databases: Cinahl Complete, PubMed and Medline. Results: The result of the literature overview shows four main themes and four subthemes. The first theme "The nursing relationship" has two subthemes "The need to get information" and "The patients´ experience of the support from the nurse" describes patients´ experience of getting information and introduction to palliative care and the experience of the support from the nurse. The second theme "From independent to dependent" portrays patients' experience of changing roles and a fear of becoming a burden to someone else with one subtheme "The fear of being a burden to someone else". The third theme "Thoughts on the Future" is about patients' experiences and thoughts about the future during the transition from curative to palliative care. The fourth theme "Experiences of adapting to their new situation," describes patients' experiences of trying to adapt to their new situation. Discussion: Based on Meleis transition theory the results were discussed and related to the patient's experience of the transition from curative to palliative care. Getting the information has been important for the patients in this transition, which also confirms by the transition theory. The authors highlighted the problem of role changes and the experience of hope in the discussion.

Background: Current palliative care recommendations stress the right to care according to palliative principles at the end of life for all people in need thereof, regardless of care place and including those who are old. The international literature indicates that residents in nursing homes often do not have access to palliative care competence. Accordingly, insufficient management and lack of communication about end-of-life issues have been reported. There is a scarcity of robust Swedish studies about the quality of care at the end of life in nursing homes. Aim: To explore the care being provided in the final week of life of older people in nursing homes. Method: The study used data from the Swedish Register of Palliative Care, of all registered individuals aged 60 and older, who died in nursing homes 2011 and 2012. Variables pertaining to monitoring and treatment of symptoms, end-of-life discussions, and circumstances around death, and individual characteristics of the deceased individuals, were explored with descriptive statistics. Results: The most common underlying causes of death were circulatory diseases (42.2%) and dementia (22.7%). The most prevalent symptom was pain (58.7%), followed by rattles (42.4%), anxiety (33.0%), confusion (21.8%), shortness of breath (14.0%) and nausea (11.1%). Pain was the symptom with the highest degree of total relief (46.3%), whereas shortness of breath and confusion were totally relieved in 6.1% and 4.3% of all individuals, respectively. The use of valid instruments for symptom assessments was reported for pain in 12.3% and 7.8% for other symptoms. The most prevalent individual prescriptions for injection PRN were for pain treatment (79.5%) and rattles (72.8%). End-of-life discussions were performed with 27.3% of all the deceased individuals, and with 53.9% of their relatives. Of all individuals, 82.1% had someone present at death, and 15.8% died alone. Of the all nursing home resident deaths recorded, 45.3% died in their preferred place. Conclusion: There were large variations in the degree of relief from the different symptoms in the final week of life. Pain was the most prevalent symptom, and was also the symptom with the highest proportion of total/partial relief. Other symptoms were less prevalent but also less well relieved. The results indicate a need for improvements in palliative care in nursing home settings, focusing management of distressing symptoms and end-of-life discussions. / Bakgrund: Målet om rätt till palliativ vård för alla som behöver, oavsett vårdplats och inkluderande äldre personer. Äldre individer har ofta multisjuklighet, inklusive kognitiv svikt som ställer särskilda krav på kompetens under livets sista tid. Internationella studier indikerar dock att personer som dör på vård- och omsorgsboenden ofta inte får tillgång till palliativ kompetens, med till exempel inadekvat symtomlindring och bristande kommunikation om döden. Robusta svenska studier om innehållet i vården i livets slutskede för personer på vård-och omsorgsboenden saknas. Syfte: Att beskriva vården under den sista levnadsveckan, för äldre personer på vård-och omsorgsboenden. Metod: Studien baserades på data från Svenska Palliativregistret av alla registrerade individer &gt; 60 år som avlidit inom vård- och omsorgsboenden 2011 och 2012. Variabler relaterade till symtom, symtomkontroll, brytpunktssamtal och omständigheter kring döden samt individuella karaktärsdata utforskades med deskriptiv statistik. Resultat: Vanligaste underliggande dödsorsak var cirkulatoriska sjukdomar (42.2%) och demenssjukdomar (22.7%). Mest förekommande symtomet var smärta (58.7%) följt av rosslighet (42.4%), ångest (33.0%), förvirring (21.8%), andfåddhet (14.0%) och illamående (11.1%). Symtomet som lindrades till största del var snärta som helt lindrades för (46.3%) medan andfåddhet och förvirring lindrades helt hos 6.1% respektive 4.3% av individerna. Validerat skattningsinstrument användes för smärta i 12.3% av fallen och i 7.8% för andra symtom. Vanligast förekommande individuella vid behovsordinationen för injektion var för behandling av smärta (79.5%) och mot rosslighet (72.8%).Brytpunktsamtal genomfördes med 27.3% av alla individer och med 53.9% av alla närstående. Önskad dödsplats uppfylldes hos 45.3% av individerna. Av alla individer hade 82.1% någon, i registret valbar, hos sig vid dödsögonblicket och i (15.8%) dog individen ensam. Slutsats: Det fanns stora variationer i graden av lindring för symtom under sista levnadsveckan. Smärta var vanligast förekommande och även det symtom som till högst grad lindrades helt eller delvis. Andra symtom förekom mer sällan men lindrades även till lägre grad. Resultaten indikerar ett behov av förbättring inom den palliativa vården inom vård- och äldreboenden, fokuserat mot hantering av besvärliga symtom samt brytpunktssamtal.

Bakgrund: Döendet är en normal process som ingen kan undkomma. Centralt i den palliativa omvårdnaden är respekten för patientens autonomi och självbestämmande. Upplevelserna av livskvalitet är starkt förenat med existentiellt välbefinnande. Det går inte lindra allt lidande endast det väsentliga i omvårdnaden går att lindra. För att främja en god kommunikation vid livet slut bör den vara hoppingivande och stödjande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sin sista tid i livet. Metod: En kvalitativ studie med narrativ ansats valdes som metod, datamaterialet baserades på sju självbiografier. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier: Ett annat synsätt på livet, Det svåra i att vara sjuk, Som patient få utöva egen vilja, Önskan att bevara livskvalitet med elva underkategorier. Konklusion: Ett annat synsätt på livet fås vid det ofattbara beskedet. Det svåra med att vara obotligt sjuk var fysiska symtom och skuldkänslor. Att bli sedd och den egna viljan prioriterades och önskan att bevara livskvalitet fanns. / Background: Death is a normal process from which there are no exceptions. Central aspects of palliative care is to respect the patients autonomy and right to make own decisions. How patients experience their quality of life is strongly associated to their existential wellbeing. It is not possible to ease all suffering, only those parts that are connected to the treatment. To be able to promote a good communication at the end of life is it necessary that it’s encouraging and supportive. Aim: The purpose of this thesis was to describe patients reported experiences as their life came to an end. Methods: A qualitative study with narrative approach was chosen as method, seven self-biographies were included. Results: Four categories emerged: Another perspective on life, The difficulties of being ill, As patient exercise own will, and The desire to retain life-quality with eleven subcategories. Conclusions: Another approach to life is obtained when the unimaginable news is notified. The difficultness about being terminally ill was physical symptoms and feelings of guilt. To be seen and their own will was a priority and the desire to preserve the quality of life.

Bakgrund: Vård i livets slut syftar till att förebygga och lindra lidande. Idag lever människor allt längre vilket resulterar i att behovet av palliativ vård och vård i livets slut ökar. Det kan upplevas som utmanande att vårda en döende patient eftersom denna vårdform fortfarande kan vara främmande för många sjuksköterskor. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vad som kan påverka sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slut för patienten på en somatisk vårdavdelning.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar, varav tolv kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna söktes fram via databaserna i PubMed och CINAHL. Resultat: Huvudresultatet som identifierades i studien var kompetens, utmaningar och vårdens resurser. Otillräcklig kompetens hos sjuksköterskor framkom, likaså att mer utbildning behövdes på grund av bristande kunskapen hos sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar när det gällde vård i livets slut. Sjuksköterskor som fått utbildning inom området upplevde det lättare och kände sig tryggare med att vårda döende patienter. Det framkom behov av att utveckla detta område i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Kommunikation, som till exempel att bygga förtroende och sjuksköterskans förmåga att uttrycka sig, var viktiga faktorer. Sjuksköterskor tyckte att det var utmanande att få ett förtroende från patientens närstående.  Slutsats: Sjuksköterskans kunskap har i resultatet visats vara viktigt och behovet av utbildning och fortbildning har varit tydligt framträdande. Med den sjuksköterskebrist som råder behövs fler sjuksköterskor med rätt kunskap. Utbildning och praktiska erfarenheter kan bidra till att sjuksköterskor känner sig trygga i rollen att vårda döende patienter samt att kommunicera med dem och deras närstående. / Background: Palliative care and end-of-life care aims to prevent and relief suffering. Today people live longer which shows an increased care of dying patients. It can be expressed as challenging to care for a dying patient since this form of care still can be foreign to many nurses. Aim: The purpose of this literature review was to compile research-based knowledge of things that can affect the nurse's experiences of care in the end of life for the patient in a somatic hospital setting. Method: The study was conducted as a literature review which was based on twelve qualitative and three quantitative studies. The results were based on scientific articles that were found in databases such as PubMed and Cinahl.  Results: The main result that was identified in the study was competence, challenges and resources of care. Nurses had a lack of knowledge when caring for dying patients in a somatic hospital setting. The competence was inadequate and it appeared that there was a need of more education and the basic nursing education needs to be further developed in end of life care. Nurses who received education in end of life care were more safe caring for dying patients. Communication, for example building trust and the nurse’s ability to express themselves, were important factors. Nurses thought it was challenging to earn trust from the patient's relatives. Conclusion: The results have shown that the nurse's knowledge is important and the need for education and training has been clearly prominent. Today there is a lack of nurses and there is a need for more nurses with the right knowledge. Education and practical experience can help the nurses feeling safer in the role of caring for dying patients and communicating with them and their relatives.

<p><p>This paper is about how the contemporary discourses on the slut in various ways discuss sluttyness, and what consequences these discussions may be for those who see themselves as sluts. The study is based on five electronic interviews, conducted via instant messaging, with five people who consider themselves to be dealing with sluthood and that, according to their own definitions, identify themselves as sluts. My conclusion is that sluttyness, when given the opportunity to be discussed and problematized, visualizes power and normative systems between sluts. This means that sluttyness is more complex than only influenced by patriarchal oppression and hierarchy of femininity, as I show through an intersectional conscious analysis.<p> </p><p> </p></p></p>