Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vanligt förekommande problem samt faktorer som påverkar beslutsfattandet i vården av personer med demens i livets slutskede inom slutenvården. Artikelsökningen i databaserna Cinahl och Medline via PubMed resulterade i inkludering av 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att problem med näringsintag och komplikationer som pneumoni, feber och smärta var vanligt förekommande för personer med demens i livets slutskede. Flera drabbades av trycksår och rörelsehinder som exempelvis sänggrindar och bälten användes ofta. Det fanns brister i kommunikationen mellan vårdpersonal och anhöriga. Vårdpersonalen hade dåliga kunskaper om demens som sjukdom med tillhörande symtombild. Sjukdomsutveckling av demens var svår att förutsäga vilket komplicerade planeringen för den sista tiden i livet. Målet för omvårdnaden vid livets slut var välbefinnande. En uppfattning om hur livskvalitén var för de demenssjuka hade stor betydelse för hur vårdpersonal och anhöriga beslutade om vården. Anhöriga värdesatte i sitt beslutsfattande om personer med demens hade skrivit ner sina egna önskemål, angående vård vid livets slut, innan de försämrats i sjukdomen. Synen på döden påverkade både vårdpersonalens och anhörigas vilja att planera för vård vid livets slut. Det är viktigt att reflektera över hur vården av personer med demens i livets slutskede ser ut och det underlättas av att det finns kunskap om vanligt förekommande problem och faktorer som påverkar beslutsfattandet i vården. / The aim of this study was to describe common problems and factors affecting decision making in the care of people with dementia in the final stages of life in residential homes. Search for articles in databases Cinahl and Medline via PubMed resulted in the inclusion of 15 scientific articles. The results showed that problems with nutritional intake and complications such as pneumonia, fever and pain were common for people with dementia in the final stages of life. Several suffered from pressure sores and physical disabilities such as bed rails and belts were often used. There were deficiencies in communication between health care professionals and relatives. Health care professionals had poor knowledge about dementia as a disease and its symptoms. Disease development of dementia was difficult to predict which made it difficult to plan for the final stages of life. The aim of nursing care at the end of life was well-being. An idea of how the quality of life was for the persons with dementia was important to how health care professionals and relatives decided on nursing care. In their decision-making relatives gave great importance if the persons with dementia had written down their wishes, regarding care at the end of life, before they deteriorated in the disease. The attitudes towards death affected both nursing staff and relatives wish to make plans for the end-of-life care.  It is important to reflect on how the care of people with dementia in the final stages of life is like and this is facilitated by the existence of knowledge about common problems and factors affecting decision making in nursing care.

No description available.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri – där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen. Det är av betydelse att vårdpersonalen identifierar när patienten går in i fasen, vård i livets slut. Familjerna är i en utsatt situation, är sårbara och upplever brist på stöd och förståelse från vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva hur familjer i vård i livets slutskede vill bli bemötta av vårdpersonal. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på aktuell kvalitativ forskning inom ämnet. Resultat: Data genomsyrades av att vårdpersonalen skulle bry sig om familjerna. Familjer ville att vårdpersonalen skulle se dem som unika individer och inte bli lämnade utanför. Det var viktigt att de blev tagna på allvar och blev förberedda på slutet. Familjer ville att vårdpersonalen skulle kunna visa känslor och skapa en personlig relation med dem. Slutsats: Trots att familjer i vård i livets slut inte förväntar sig mycket av vårdpersonalen så är det betydelsefullt för dem om vårdpersonalen bryr sig om dem. / Background: There are deficiencies in the healthcare system regarding palliative care. A reason is that healthcarers lack of education. The palliative care can be seen as a lottery - the blank is to be treated by someone with only a few hours education. Families can experience end of life as the most distressing stage. It is therefore important that healthcarers identify when the patient enter the end of life stage. These families are exposed, vulnerable and other experience lack of support and understanding from the healthcarers. Aim: The aim was to describe how the families would like to be treated by the healthcarers. Methods: The study is a literature review based on qualitative articles from current research. Results: The major finding was that healthcarers should care for the families. The families needed to be seen as unique individuals and not to be left behind. It was important to be taken seriously and to be prepared for the end of life. The families wanted that the healthcarers were able to show emotions and create a personal relation to them. Conclusion: Despite that the families in the end of life stage does not expect much from the heatlhcarers it is significant for the families if the healthcarers care about them.

No description available.

Bakgrund: En av grunderna för den palliativa vården är patienten, att patienten trots sin svåra situation får uppleva en god livskvalitet. Känsla av kontroll är även det en grund för den palliativa vården, vilket kan påverkas av personcentrerad vård. Vid en väl uppfylld personcentrerad vård kan en känsla av kontroll infinna sig hos patienten, vilket är en stor betydande del i den annars något svårt greppbara situationen. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare forskning om upplevelser hos patienter som erhåller palliativ vård i sitt eget hem. Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på 15 olika artiklar. Datainsamlingen har skett via sökningar i databaserna PubMed och CINAHL och är systematiskt analyserade innan de är sammanställda i resultatet. Resultat: Majoriteten av patienterna upplevde den palliativa vården i hemmet som positiv, vårdpersonalen ansågs vara trevliga, pålästa och engagerade. Patienterna poängterade även att för att behålla en god livskvalitet var en grundläggande del att patientens personlighet fick bevaras, att patienten ses som en person och inte som sin sjukdom. Det var också viktigt för patienterna att de fick känna sig självständiga och behövda. Konklusion: Patienterna upplevde att de blev väl omhändertagna samt att deras önskan sattes i fokus. För att detta skall uppnås var det viktigt att sjuksköterskan uppmuntrade och lyfte patientens åsikter, behov och vilja. / Background: One of the fundamentals of palliative care is the patient, to give the patient a decent quality of life despite their difficult situation. A sense of control is another essential part of palliative care, this can be obtained by person centered care. By well performed person centered care the patient may feel like they are in control, which is important in a situation that otherwise can be hard to handle. Aim: The aim of this study was to state previous research on how patients experiences palliative care in their own home. Methods: This is a literature review based on 15 articles. The articles who were found in the databases PubMed and CINAHL is systematically analyzed before they were compiled in the result. Results: The majority of patients experiences the palliative care in their own home as positive, they thought that the staff was kind, well prepared and committed. The patient also pointed that the essential part to maintain a good quality of life was to retaining the patients personality, and that the patient are being seen as a person and not as their disease. Other important things for the patients was to feel independent and to have a feeling of being needed. Conclusions: The patients felt that they were taken care of in a good way and that their wishes about their care was prioritized. For this to be achieved, the nurse encourages the patient's opinions, needs and will.

Bakgrund: När barn vårdas palliativt kan sjuksköterskan möta barn i åldrarna 0–18 år. Detta åldersspann gör den palliativa barnsjukvården mer komplex än övrig palliativ vård. Tidigare forskning visar att den palliativa vården av barn har en känslomässig påverkan på sjuksköterskan som har en central roll i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka allmänsjuksköterskans upplevelser av att vårda barn i livet slut. Metod: Studien bygger på en kvalitativ litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderas. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2014) manifesta innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades, dessa var: Emotionella prövningar, Mötet med barnet och familjen samt Sjuksköterskeprofessionen. Det påvisas att sjuksköterskor på grund av emotionell påverkan och svårigheter att upprätthålla en professionell hållning blir lidande. Resultatet visar även att den palliativa barnsjukvården är komplex och att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap och erfarenhet. Även detta resulterar i ett lidande hos sjuksköterskor. Slutsats: För att sjuksköterskan inte ska uppleva eget lidande till följd av arbetet i den palliativa barnsjukvården krävs det att mer resurser lägg på sjuksköterskan i form av utbildning, stöd och reflektion. Detta för att minska risken för utbrändhet och sjukskrivningar men även för att öka kvaliteten på barnet och familjens vård.

The purpose of this essay is to investigate how ethos and choice of persona are used for self-representation in the autobiography Kriget är slut (2010) by Morgan Alling. The essay uses theories of self-representation in accordance with Aristotle and Roger D. Cherry, among others. The method of the essay is a thorough close textual analysis, mainly in accordance with Stephen Browne's definitions. The result shows that Alling uses the persona to give a voice of narration and attitude to the story and that ethos is used to write narration convincingly.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / From ethnographic research held in Santa Maria, RS, between the years 2014 and 2015, this dissertation analyzed the activities, assemblages, also life path of young women that instate and support the Slut Walk Movement, as a feminist social movement. According to the study of its agenda, claims and arrangements, the feminine body and its uses, as well as the cyberactivism, it is noticed that they are the epicenters of the contemporary feminist youth campaign. From observing the young women, its action sand path, feminism was noticed as a interpretative process of its experiences and suffering endured while women in a heteronormative society. With the end of the Collective responsable for Slut Walk s organization in Santa Maria, it was also possible understand the elements that boosted it, wich brings to discussion feminist schools, multiple identities, disputes and conflicts in a collective action. / A partir de pesquisa etnográfica, realizada em Santa Maria, RS, entre os anos de 2014 e 2015, essa dissertação analisou as atividades, agenciamentos, assim como as trajetórias de vida de jovens mulheres que integraram e apoiaram o Movimento da Marcha das Vadias, enquanto movimento social de caráter feminista. Ao estudar suas pautas, reivindicações e articulações, o corpo feminino e seus usos, assim como o ciberativismo, colocaram-se como epicentros de lutas da juventude feminista contemporânea. A partir de suas práticas e trajetórias, das jovens observadas, o feminismo foi percebido como um processo interpretativo de suas experiências e sofrimentos vividos, enquanto mulheres, em uma sociedade heteronormativa. Com o término do Coletivo, responsável pela organização da Marcha das Vadias em Santa Maria, foi possível compreender, também,os elementos que o impulsionaram, trazendo discussões sobre correntes feministas, múltiplas identidades, disputas e conflitos em uma ação coletiva.

Bakgrund: Palliativ vård är uppdelad i en tidig och en sen fas inriktade på att lindra lidande och främja livskvalitet. Enligt lagar och styrdokument ska sjuksköterskor vårda patienter och deras närstående personcentrerat. Patienterna som vårdas i livets slut värdesätter att få vara delaktiga i vårdandet. Patienterna och deras närstående upplever att vårdandet i livets slut inte alltid tillgodoser deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdande av patienter i livets slut. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Tretton artiklar analyserades. Resultat: Efter analys framkom tre teman: Att utgå från patienters behov, att känna sig begränsad i vårdandet och att bli personligt påverkad. Här beskrivs sjuksköterskans upplevelser med sju subteman: Att ge individanpassad vård, att kommunicera med patienter och närstående, att arbeta i team kring och med patienten, att uppleva tidsbrist, att sakna förutsättningar för vårdandet, att bli känslomässigt påverkad av vårdandet och att omvärdera sin egen existens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde den palliativa vården som individuellt anpassad till patienterna och deras närstående. De upplevde att vårdandet ibland som bristfälligt då resurser och förutsättningar saknades. Vidare upplevdes dokumentationen kring patienter i livets slut som bristfällig. Sjuksköterskorna upplevde att de blev känslomässigt påverkade av vårdandet och omvärderade sin egna existens. / Background: Palliative care is divided into two stages. An early stage and a late stage focusing on alleviating suffering and promoting quality of life. Laws and control documents states that nurses are to care for patients and their relatives in a person centered manor. Patients receiving end of life care value being included in their caring process. Patients and their relatives does not always get their needs met. Aim: To describe nurses experiences of providing end of life care. Method: A qualitative literature study with a describing synthesis. Thirteen articles were analyzed. Findings: The analysis produced three themes: To provide care based on patients needs, to feel limited in the providing of care and personal impact. These themes describe the nurses experiences in seven subthemes: Providing individualized care, communicating with patients and their relatives, teamwork around and together with the patient, experiencing a lack of time, lacking prerequisites for providing care, becoming emotionally affected by the caring process and reevaluating the own existence. Conclusion: Nurses saw the palliative care as individualized to the patients and their relatives. Due to a lack of resources and bad conditions they thought caring to be insufficient. Nurses also found documentation of the end of life caring process to be inadequate. They were emotionally affected by the caring due to which, they also reevaluated their own lives.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 180 000–350 000 personer med hjärtsvikt. Hjärtsvikt i NYHA klass III och IV innebär att sjukdomen inte längre går att behandla utan att vårdandet istället övergår till symtom lindrande vård och i senare skede till palliativ vård. Förväntad livstid är begränsad till ett år i den senare delen av hjärtsvikt. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt i ett palliativt skede. Metod: Litteraturbaserad metod med grund i analys av kvalitativ forskning för att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Datamaterialet baseras på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framträdde tre teman; Kroppen sviker, nära relationer, ovisshet om framtiden med sex underteman. Konklusion: För att bidra till en god vård i livets slut bör vården utgå från patientens livsvärld, där behov och önskningar beaktas. Sjuksköterskan ska stödja till en trygg och säker vård genom att låta patient och anhöriga delta. / Background: In Sweden, approximately 180,000–350,000 people live with heart failure. Heart failure in NYHA class III and IV means that the disease can no longer be treated, and the patient will be treated with palliative care. Life expectancy is limited to one year in the later part of heart failure. Aim: To describe patients' experiences of living with heart failure in a palliative stage. Method: Literature based study, based on 13 qualitative scientific articles. Results: Patients experienced physical and mental limitations in the palliative care phase. The nurse played a significant role in the experience of safe care. Social relationships were perceived as a support in everyday life and care. The future was uncertain, some were waiting for death and others felt hope for the future. Conclusion: In order to contribute to good care at the end of life, the care should be based on the patient's world of life, where needs and wishes are included. The nurse must support the patient by allowing the patient and relatives to participate