Denna studie syftar till att undersöka digitala läromedelstexter om Sovjetunionens kontroversiella historia och vidare i komparation till historieskrivningar om Romarriket, Nazityskland och Jugoslavien. De utvalda ämnesområdena innefattar olika grader av politisk känslighet och utgör samhällen som har uppstått och fallit under olika tidsperioder. Genom kvalitativa begrepps-, idé- och ideologianalyser har manifesta värdeladdade begrepp och den latenta historiesynen kunnat identifieras i de olika granskade narrativen. Vidare har tolkningarna integrerats i Francis Fukuyama och Mark Fishers teorier om historiens slut och kapitalistisk realism, för att därefter utkristalliseras i Peter Aronssons fyra historiekulturella grundtroper. Utöver nyansering av den ryska revolutionen påvisar studiens resultat en tydlig anti-sovjetisk historiesyn med explicit upphöjning av kapitalistiskt associativa begrepp, samt formuleringar som förkastar kommunismen och ser den som en olycklig parentes med ett tydligt historiskt slut. Den djupaste indikationen av kapitalistisk realism ingår i de narrativ som har uteslutits ur läromedlen, såsom redogörelser av positiva sovjetiska reformer och pluralism. Det går att tolka det ensidiga perspektivet och bortfallet av historisk fakta som en konsekvens av den partipolitiska känslighet som funnits i Sverige beträffande Sovjetunionen. Även 1990-talets politisk-akademiska debatt om totalitarismteorin har lämnat sina spår i historieskrivningen. I läromedelstexter om andra samhällen som har bildats och rasat går det att finna både likheter och skillnader med förklaringsmodeller om Sovjetunionen. Den största utmärkande åtskillnaden är att historieskrivningen om Romarriket och Nazityskland erbjuder ett mycket mer fylligt, pedagogiskt innehåll med tolkningsmöjligheter och olika narrativ om människors levnadsvillkor. Ett sådant resultat kan tolkas i relation till att Romarriket och Nazityskland, med anledning av tidsmässig och politisk distans från Sverige, enklare tas an med större mångsidighet. Likheterna rör däremot bortfallet av jugoslavers levnadsvillkor och titoismen, samt beskrivningen av Jugoslaviens kaosartade övergång från kommunism till marknadsekonomi och nationalism. Även Nazitysklands läromedelstexter har gemensamma drag med Sovjetunionens, då historiens slut efter andra världskriget mynnar ut i Berlinmurens fall och enandet i den fria marknadsekonomin. Slutligen visar studien en brist i samstämmighet mellan de granskade läromedlen och kritiserar den alltemellanåt låga kvalitét som presenteras i flertal texter, då somliga författare har uteslutit essentiella förklaringar, frångått objektivitet med värdeladdade begrepp och framfört felaktig historisk fakta. På så vis går det att dra slutsatsen om behovet av en mer systematisk läromedelsgranskning i Sverige av såväl stora förlag som kostnadsfria hemsidor.

Demens är samlingsnamn för ett flertal sjukdomar och idag lever ca 130 000 – 150 000 personer med diagnosticerad demenssjukdom i Sverige. Vården av personer med demenssjukdom i livets slutskede försvåras av den kognitiva nedsättning som sjukdomen innebär med påverkan på personens kommunikationsförmåga. Forskning visar att den vård som ges i livets slutskede till personer med demenssjukdom riskerar vara kvalitativt sämre gällande symtomlindring. Vårdpersonalens förmåga att lindra symtom och möta personens behov i livets slutskede är avgörande för personens livskvalitet under den sista tiden i livet. Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av och attityder till att vårda personer med demenssjukdom i livets slutskede. En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar som efter kvalitetsgranskning inkluderades och ligger till grund för studiens resultat. I resultatet framkom betydelsen av relation och partnerskap i livets slutskede, betydelsen av samarbete i team samt att skapa relation med anhöriga. Det behöver också finnas organisatoriska förutsättningar för vårdpersonalen i form av gemensamma vårdplaner, stöd och kompetens för att ge en god vård i livets slut Slutsatsen var att vården i livets slutskede behöver utgå från ett personcentrerat förhållningssätt där vårdpersonalen använder relationen med och kännedom om personen i behov av vård som en nödvändig grund i omvårdnaden. Vårdpersonalen behöver kompetens i både demensvård och i palliativ vård. Det finns ett behov av ytterligare evidensbaserad kunskap och utveckling av strukturerade arbetssätt för att stödja vårdpersonalen att genomföra en god vård i livets slutskede.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en fatal sjukdom och innebär hjärtats oförmåga att möta kroppens metabola behov på grund av en inadekvat hjärtminutvolym. Då sjukdomen innebär en tilltagande symtombörda desto längre tiden går, rekommenderas en samtidig vård med palliativ inriktning. Målet med vårdformen är att förbättra livskvaliteten för att kunna leva så gott som möjligt. Syfte: Att ur ett patientperspektiv belysa aspekter som påverkar uppfattningen av den palliativa vården hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt har genomförts med ändamålet att sammanställa och redovisa kunskapsläget inom det utvalda området. Resultat: Två kategorier identifierades, kunskapsaspekter och känslomässiga aspekter. Inom kunskapsaspekter identifierades det att patienter hade en bristande kunskap gällande hjärtsvikt men även gällande innebörden av palliativ vård. Inom kategorin känslomässiga aspekter betonade patienterna att känslan av att hopp fanns var av vikt för välmåendet. Patienter uttryckte att de såg på livets slutskede som något besvärligt och att inte veta när döden skulle komma orsakade stor ångest. Gällande döendet hade patienter genomfört praktiska planer såsom testamentering, men de hade inte uttryckt önskemål och preferenser inför vård i livets slutskede. Att få möjligheten att vårdas i hemmet bidrog till en känsla av trygghet för patienterna, men i motsats kunde det även upplevs otryggt. En anledning var att personalen inte visste hur hjärtsvikt skulle hanteras, vilket kunde föranleda sjukhusvistelser. Slutsats: Att drabbas av en hjärtsvikt var omvälvande för patienten. Utifrån var patienten befinner sig i bearbetningsprocessen var denne mer eller mindre mottaglig för information. Detta påverkade i sin tur hur patienten ställde sig till palliativ vård. / Background: Heart Failure is a fatal disease and describes the heart's disability to counter the body’s requirement because of an inadequate cardiac output. The disease amounts to a high level of symptoms, and because of it palliative care is recommended early in the process. The goal is to improve quality of life so that the patient can live as well as possible. Aim: Was to, from a patient perspective, highlight aspects that influence heart failure patients’ perceptions regarding palliative care. Method: A general literature review with a systematic approach has been carried out with the aim of compiling and reporting the state of knowledge within the selected area. Results: Two categories were identified, aspects of knowledge and emotional aspects. Within aspects of knowledge, it was identified that patients had a lack of knowledge regarding heart failure but also regarding the meaning of palliative care. Within the category of emotional aspects, patients emphasized that the feeling of hope was important for their well-being. Patients expressed that they saw the end of life as something difficult. Regarding dying, patients had carried out practical plans such as writing a will, but they had not expressed wishes and preferences for end-of-life care. Having the opportunity to be cared for at home contributed to a feeling of security for the patients. Receiving care at home contributed to the patient not going to the hospital as often. However, being cared for at home could not completely relieve the anxiety. There was a lack of knowledge among the staff regarding how heart failure should be handled and treated. Conclusion: Suffering from heart failure was upsetting for the patient. Depending on where the patient was in the processing process, they were more or less receptive to information. This in turn influenced how the patient approached palliative care.

Vid palliativ vård är det ofta de närstående som står patienten närmast. Det är inte alltid som patienten kan uttrycka sig själv under vård vid livets slut vilket gör de närståendes upplevelser och åsikter väldigt viktiga. För att vården kring den döende ska bli så bra som möjligt krävs bl a god omvårdnad, bra bemötande, god kommunikation och ödmjukhet. Vården vid livets slut innebär inte endast vård av patienten utan även av närstående. Studiens syfte var att undersöka hur närstående upplever palliativ vård. Metoden som använts var en litteraturstudie. Resultatet bygger på 10 vetenskapliga artiklar där anhörigas upplevelser och åsikter kring palliativ vård belyses. Det som framkommer i resultatet visar på närståendes betydelse i den palliativa vården där de har en aktiv roll i vårdandet. Den största byggstenen i palliativ vård är kommunikation, som leder fram till en bättre omvårdnad och trygghet för patienten. / With palliative care, it is often the related that are closest to the patient. During medical care at the brink of life, the patient is not always able to express herself and that is why the closely related's experiences and opinions are highly important. Good nursing, treatment, communication and humility are instrumental factors for good care regarding the terminally ill. The care at the end of a patients' life is not exclusively about the patient, but also the relatives. The aim of the study was to investigate how the closely related react to palliative care. The method that was used is a literature study. The result is based upon 10 scientific articles which highlights the related's opinions and experiences regarding palliative care. The result that emerges from the study is that the relatives have an important roll with nursing the patient within palliative care. The biggest factor in palliativ care is communication which leads to a better treatment and more security for the patient.

Bakgrund: I Sverige avlider årligen 90 000 personer och cirka 75 000 beräknas ha palliativa vårdbehov inom slutenvården eller på vård- och omsorgsboende. Anhöriga har en viktig roll i omvårdnaden vid palliativ vård. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge stöd och information. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slut för äldre personer på vård-och omsorgsboende. Metod: En litteraturöversikt som omfattar tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Informationssökning utfördes i två databaser PubMed och CINAHL Complete. Artiklarna granskades enligt Fribergs beskrivning.  Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier: Att vara delaktig, En god vårdrelation, Att känna misstro till vården, Lidande och sorg. Anhörigas upplevelser var både positiva och negativa i vården vid livets slut. Anhöriga ville ha regelbunden information och samtal med vårdpersonalen för att känna trygghet och vara delaktiga i beslutfattande i vården vid livets slut.  Sammanfattning: För att främja äldre personers livskvalitet engagerade sig anhöriga i deras närståendes vård i livets slut.  Kommunikation och information påverkade deras upplevelser av vården och de ville bli lyssnade till och sedda. Anhörigas delaktighet i vården vid livets slut kan bidra till en god vårdkvalitet. Bättre information och stöd från sjuksköterskor kan öka anhörigas delaktighet. Avsaknaden av kommunikation, information och stöd resulterade känslor av otrygghet, sårbarhet och misstro till vården vid livet slut. / Background: Approximately 90,000 people die yearly and about 75,000 people estimates to have palliative care in nursing homes in Sweden. The relatives have an important role for the patients in palliative care. The nurses have a responsibility to provide support and give information to both relatives and patient in the end-of-life care Aim: The object of this paper was to describe the relatives' experiences of end-of-life care for older people in nursing homes. Method: A literature review comprising ten qualitative scientific articles. Information retrieval was performed in two databases PubMed and CINAHL Complete. The articles were reviewed according to Friberg's description Results: The results reported four categories: experiences of being involved, a good care relationship, feeling distrust of care, suffering and sorrow. Relatives’ experiences were both negative and positive of palliative care. Relatives wanted regular basis communication, information, and conversation with the respective care staff for felling safe and most of the relatives’ wanted to be involved with decision making in the end-of-life. Summary: Relatives would participate in the care of their next-of-kin at the end-of -life to develop their quality of life. The family caregivers felt that communication and information affected their experience, and this enhanced a demand to be listened and to be seen. Relatives involvement in end-of-life care contribute to a good care. Better information and support from the nurses increase the involvement of the relatives. The cause of insufficiency of communication,   information and support leads to insecurity, vulnerability, and mistrust in the end-of-life care.

<p>Validerat; 20120402 (anonymous)</p>

Bakgrund: Människor som befinner sig i livets slut har ofta stort behov av omvårdnad. Ansvarig för omvårdnaden är sjuksköterskan som kan lindra lidande för den som genomgår faserna i livets slut. Det finns inte något krav på att undervisning om omvårdnad i livets slut behöver ges under sjuksköterskeutbildningen, vilket kan innebära att sjuksköterskestudenter har bristande kunskap när de ska ut i arbetslivet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av att ge omvårdnad i livets slut. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar granskades och inkluderades i resultatet. Resultat: Resultatet visar att omvårdnad i livets slut ger upphov till många olika upplevelser hos studenter vilket resulterade i tre kategorier: upplevelser av känslomässig karaktär, upplevelser av att skapa kontakt och upplevelser som ledde till utveckling. Konklusion: Många olika känslor uppstår hos studenter när de ger omvårdnad i livets slut och känslorna kan vara svåra att hantera. Hur situationen hanteras kan till stor del påverkas av en mentor men också av reflektion och istället för en negativ upplevelse kan upplevelsen bidra till utveckling och kunskap. / Background: People who are at the end of their lives often have a great need for care. Responsible for nursing is the nurse who can alleviate the suffering of those who go through the phases at the end of life. There is no requirement that teaching about nursing in the end of life needs to be given during nursing educaton, which may mean that nursing students have a lack of knowledge hen they enter working life. Aim: The aim was to shed light on nursing students' experience of end-of-life nursing. Method: The study was contucted as a literature study where 10 scientific articles were reviwed and included in the results. Result: The results show that nursing at the end of life gives rise to many different experiences in students, which resulted in three categories: experiences of an emotional nature, experiences of creating contact and experiences that led to development. Conclusion: Many different emotions arise in students when they provide nursing at the end of life and the emotions can be difficult to manage. How the situation is handled can largely be influenced by a mentor but also by reflection and instead of a negative experience, the experience can contribute to development and knowledge.

Vård i livets slut genomförs på fler platser än specialiserade palliativa vårdavdelningar. Därmed blir det aktuellt för den grundutbildade sjuksköterskan att även palliativt vårda äldre i livets slut i hemsjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård för äldre i hemmet. För att besvara syftet har en allmän litteraturstudie med fokus på kvalitativa artiklar genomförts. Sammanlagt har åtta artiklar analyserats och i resultatet presenteras de i fyra teman: svårigheter med att vårda i hemmet; eget välmående; kompetens och professionellt förhållningssätt och samarbete. Det framkommer att det är känslomässigt påfrestande att vårda patienter i livets slut, att resan mellan patienter kan användas för återhämtning och psykosocialt stöd till patienten anses vara svårt men en viktig del av sjuksköterskans arbete.

Bakgrund: Varje år behöver ungefär 40 miljoner människor palliativ vård och drygt 90.000 i Sverige. Palliativ vård syftar till att erbjuda patienterna bättre livskvalitet i livets slut samt lindra lidandet för patienter som har drabbats av en obotlig sjukdom.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av at ge palliativ vård till patienter i livets slut.Metod: Den valda metoden är en litteraturstudie. Databaserna CINAHL och PubMed användes där 15 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats valdes ut för att utgöra resultatet.Resultat: Litteraturstudiens resultat beskrivs i 4 kategorier: ”Essentiellt med en god kommunikation”, ” Kunskap och kompetens vid vård i livets slut”, ”Samspelet mellan sjuksköterska, patient och anhörig” och ”Viktigt med en god och värdig död”. Resultatet visade att sjuksköterskor har möjlighet att utveckla kompetenser och medverka i en god och värdig död för patienter i livets slutskede.Slutsats: Sjuksköterskor upplever att de kan bidra till en god och värdig död genom att uppfylla patientens fysiska och existentiella behov. De upplever också att de kan stödja både patienterna i livets slut samt deras anhöriga. Att vårda patienter i livets slut beskrivs vara utmanande för sjusköterskor och ställer höga krav på deras professionella kompetenser. Egenskaper som att respektera patienterna, bevara patienternas värdighet och integritet, uppfylla deras behov och önskemål samt att vara lyhörd och tillgänglig för både patienter och anhöriga, beskrivs vara nödvändiga för sjuksköterskor för att kunna bidra till en god död för patienter i livets slut.

No description available.