Bakgrund: I Sverige lever cirka 180 000–350 000 personer med hjärtsvikt. Hjärtsvikt i NYHA klass III och IV innebär att sjukdomen inte längre går att behandla utan att vårdandet istället övergår till symtom lindrande vård och i senare skede till palliativ vård. Förväntad livstid är begränsad till ett år i den senare delen av hjärtsvikt. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt i ett palliativt skede. Metod: Litteraturbaserad metod med grund i analys av kvalitativ forskning för att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Datamaterialet baseras på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framträdde tre teman; Kroppen sviker, nära relationer, ovisshet om framtiden med sex underteman. Konklusion: För att bidra till en god vård i livets slut bör vården utgå från patientens livsvärld, där behov och önskningar beaktas. Sjuksköterskan ska stödja till en trygg och säker vård genom att låta patient och anhöriga delta. / Background: In Sweden, approximately 180,000–350,000 people live with heart failure. Heart failure in NYHA class III and IV means that the disease can no longer be treated, and the patient will be treated with palliative care. Life expectancy is limited to one year in the later part of heart failure. Aim: To describe patients' experiences of living with heart failure in a palliative stage. Method: Literature based study, based on 13 qualitative scientific articles. Results: Patients experienced physical and mental limitations in the palliative care phase. The nurse played a significant role in the experience of safe care. Social relationships were perceived as a support in everyday life and care. The future was uncertain, some were waiting for death and others felt hope for the future. Conclusion: In order to contribute to good care at the end of life, the care should be based on the patient's world of life, where needs and wishes are included. The nurse must support the patient by allowing the patient and relatives to participate

Bakgrund: I Sverige dör cirka 90 000 personer varje år varav 70 000–75 000 anses behöva palliativ omvårdnad i någon form. Den annalkande döden kan för familjen och sjuksköterskan vara känslomässigt påfrestande. Samtidigt förväntas sjuksköterskan utgöra en betydande del av det professionella stödet för de övriga inblandade i vårdrelationen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i livets slut. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med induktiv ansats. Kvalitativ och kvantitativ design valdes och 14 vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Känslomässiga utmaningar i att balansera närhet och distans i relation till patient och närstående förekom och det krävdes mod av sjuksköterskan för att möta patienter i livets slutskede. Sjuksköterskor ansågs inte bli givna yrkesmässig respekt i rollen som patientens talesman. Kommunikationsfärdigheter vid vård i livets slut var bristfälliga. Existentiell kommunikation upplevdes vara krävande och energidränerande. Diskussion: Svårigheter i att balansera närhet och distans kan bero på att sjuksköterskan kommer i kontakt med sin egen sårbarhet. Att känna kan vara givande, men samtidigt mödosamt, och därför kan en professionell attityd innebära att ha förmågan att distansera sig. Trots att vårdteamet var ett viktigt stöd i omvårdnaden kunde vårdteamet även utgöra hinder, särskilt när läkaren inte lyssnade till sjuksköterskan. Slutsats: Familjefokuserad omvårdnad kan tillämpas för att skapa förutsättningar för god kommunikation med patient och närstående. Det finns ett behov av kunskap gällande kommunikation och i att utgöra stöd för patient och närstående. Även organisatoriskt stöd i form av tid för reflektion för att bättre kunna hantera känslomässiga utmaningar rekommenderas. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Bakgrund: Vård i livets slut är ett område som många sjuksköterskor kommer i kontakt med. Den palliativa vården syftar till att låta patienten leva ett fullvärdigt liv fram tills att denne dör utan att förlänga lidandet. Runt en döende patient finns ofta flera närstående, närstående som kanske aldrig upplevt döden eller döendet förut. Inom palliativ vård har de närstående en viktig roll och det är vårdgivarnas uppgift att se till att närstående inkluderas och stöttas. Den moderna sjukhusvården bedrivs idag med allt större krav på ekonomisering och effektivisering vilket ökar arbetsbördan på sjukhusets avdelningar, där kurativ vård är normen. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård av vuxna på sjukhus. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteraturstudie där totalt 11 artiklar granskades, artiklarna hittades i databaserna Pubmed och Cinahl. En tematisk analys av artiklarnas ledde fram till studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att områden som kommunikation och information var av stor vikt och hur icke adekvat kommunikation kunde leda till lidande. Miljön där vården bedrevs ansågs viktig med önskemål om en lugn miljö som bevarade patientens integritet. Närstående efterfrågade flertalet praktiska önskemål så som övernattningsmöjligheter, mat och gratis parkering. Det var även viktig att närstående och de döende blev bemötta med respekt, empati och känslighet från sjukvårdpersonalen. Slutsats: Denna litteraturstudie visar på flertal områden där förbättringsmöjligheter finns. Genom att förbättra den palliativa vården finns möjlighet att minska lidande för både närstående och patient. Vård i livet slutskede är ett område som kräver tid, kontinuitet och goda arbetsförhållanden för personalen, något som inte alltid kan garanteras i den moderna vården. / Background: End of life care is a field that many nurses will come in contact with. The aim of palliative care is to let the patient live a life with sufficient quality until the moment of death and without prolonging suffering. In the vicinity of a dying patient there is almost always a number of relatives, relatives who might never have experienced death or the process of dying. In the palliative care process relatives have an important role and it is the responsibility of health care staff to include and support them. Modern hospitals are today subject to demands of increased economization and streamlining which increases workload on hospital wards, where curing illnesses still is the norm.  Aim: The aim of this study was to describe the experiences of relatives on the palliative care of adult patients in hospital. Method: The present study is a descriptive literature review in which a total of 11 articles have been examined. The articles were found in the databases PubMed and Cinahl. A thematic analysis of the articles led to the development of the result. Result: The result showed that topics concerning communication and information were of great importance and how inadequate communication could lead to suffering. The environment in which care was given was also considered important and it was requested that the environment should be calm and provide privacy. Relatives had multiple requests regarding practicalities such as being able to spend the night, food and free parking. It was also important that the relatives and patients were treated with respect, empathy and sensitivity from health care staff. Conclusion: This literature review showed a number of areas were there were potential for improvement. Improving end of life care is a chance to reduce suffering for both relatives and patients. End of life care is a field which requires time, continuity and good working conditions for staff, which is somethings that can’t be guaranteed in the modern hospital.

BakgrundI sjuksköterskans roll ingår det att vårda personer i livets slut. Den palliativa vården bygger på att främja livskvalité och lindra lidande. Sjuksköterskan ställs inför utmaningar när palliativ vård utförs i hemmet och sjuksköterskan måste behärska flera ansvarsområden för att vården ska bibehålla en hög kvalitet och personen i livets slut ska få en god död.SyfteSyftet är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda personer i livets slutskede i hemmet.MetodEn litteraturöversikt som baseras på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL och var publicerade mellan 2010 och 2020. Artiklarnas data analyserades utifrån Friberg (2017) tre steg.ResultatDe erfarenheter som sjuksköterskorna upplevde utformades efter tre huvudteman med tillhörande subkategorier: Kommunikation: Faktorer som påverkar vårdrelationen, Samtala om döden. Teamarbete: Stöd och Bristande samarbete. Hemmet som vårdmiljö: Förutsättningar för vård i hemmet och Sjuksköterskans yrkesroll.SlutsatsSjuksköterskornas gemensamma upplevelse var att god kommunikation, ett gott teamarbete, välbyggd organisation och utbildning var faktorer som påverkade möjligheten för en god palliativ vård. Kommunikation var en förutsättning för att samarbetet mellan professioner, närstående och den döende personen ska fungera samt för att en tillfredställande vårdrelation skulle utvecklas. Samarbete mellan vårdpersonal ansågs avgörande när det gällde sjuksköterskornas upplevelse av att utföra palliativ vård i hemmet. Utbildning var något som sjuksköterskorna efterfrågade för att öka sin kunskap och för att uppnå en känsla av trygghet när de vårdade personer vid livets slut. / BackgroundThe role of the nurse includes caring for persons at the end of life. Palliative care is based on promoting health and relieving suffering. The nurse have several challenges in caring for patients at the end of life and the role is crucial in the meeting with the person, relatives and in collaboration with professions.AimTo describe the experiences nurses have when caring people at the end of life at home.MethodA literature review based on 16 qualitative articles. The articles were searched in databases CINAHL and PubMed and published between 2010-2020. Analysis of the articles’ data was based on Friberg (2017) three steps.ResultsThe registered nurses experiences was summarized into three main themes with subcategories: Communication: Factors affecting care relationships, Talking about death. Teamwork: Support and Lack of collaboration. Home as care environment: opportunities for home care and professional role of the nurse.ConclusionThe registered nurses' experience was that good communication, teamwork, a well-built organization and education were factors that influenced the possibility of a god palliative care. Communication was a prerequisite for the collaboration between professions, relatives and people in the end of life and for a satisfactory care relationship to develop. Collaboration between care staff was considered crucial for the nurses' experience of caring for people at the end of life. Education was something the nurses demanded to develop and achieve security when caring for people at the end of life.

Bakgrund: En stor del av patienterna som avlider på intensivvårdsavdelningar gör detta efter att ett beslut tagits att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling. Närstående kan påverkas på olika sätt när vården går från kurativ till palliativ, bland annat kan upplevelser av bristande kommunikation från personalen leda till psykiska symtom i efterförloppet. Intensivvårdssjuksköterskor har beskrivit osäkerhet gällande processen vid övergång till palliativ vård och önskat mer kunskap för att förbättra stöd till närstående. Syfte: Att undersöka närståendes upplevelser av transitionen när patientens vård övergår från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats. 15 artiklar baserade på intervjuer som beskriver upplevelser av att vara närstående till en patient där vården övergått från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes. Resultat: Studiernas innehåll kunde sammanfattas i fem huvudteman: ”Att möta döden”, ”Behov av information”, ”Upplevelser av bemötande”, ”Beslutsprocessen” och ”Dödsvakan”. Slutsats: Närstående har behov av tydlig, frekvent och ärlig information för att underlätta transitionsprocessen, men under chockfasen kan de ha svårt att hantera informationen. Genuin, empatisk omvårdnad och stöd, att få vara involverad i beslutsprocessen utan att ha ensamt ansvar samt att få vara närvarande och delaktig under dödsvakan anses mycket betydelsefullt. Ökad kunskap om närståendes behov under transitionen från kurativ till palliativ vård kan underlätta för sjuksköterskors stödjande arbete. / Background: A large proportion of the patients who die at intensive care units do so after a decision has been made to withhold or withdraw life-sustaining treatment. The next of kin can be affected in various ways when care goes from curative to palliative, among other things, experiences of lack of communication from the staff can lead to psychological symptoms in the aftermath. Intensive care nurses have described uncertainty regarding the process of transition to palliative care and wanted more knowledge to improve support for next of kin. Aim: To investigate the next of kins' experiences of the transition when the patient's care is shifted from curative to palliative in an intensive care unit. Method: Qualitative literature review with a systematic approach. 15 articles based on interviews describing experiences of being close to a patient where care has shifted from curative to palliative in an intensive care unit were analyzed according to Evans' (2002) descriptive synthesis. Results: The content of the studies could be summarized in five main themes: “Meeting death”, “Need for information”, “Experiences of treatment”, “The decision-making process” and “The vigil of death”. Conclusion: Next of kin need clear, frequent and honest information to facilitate the transition process, but during the shock phase they may have difficulty handling the information. Genuine, empathetic care and support, being involved in the decision-making process without having sole responsibility and being able to be present and involved during the vigil is considered very important. Increased knowledge of the needs of next of kin during the transition from curative to palliative care can facilitate nurses' supportive work.

Bakgrund: Syftet med palliativ vård i livets slut är att lindra symtom och främja livskvalitet. Flera studier har visat brist på kunskap, färdighet och erfarenhet hos sjuksköterskor inom vård i livets slut. Därför ville författarna sammanställa patienters upplevelser av livets slutskede, för att ge en överblick i vad sjuksköterskan kan göra för att främja dessa patienters livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancersjukdom som vårdas palliativt upplever livskvalitet ilivets slut. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar inkluderades, samtliga artiklar söktes på databasen Medline via PubMed. Därefter gjordes en tematisk analys. Resultat: Två teman identifierades med tillhörande subteman: (1) Faktorer som har en negativ inverkan på livskvaliteten och (2) Faktorersom har en positiv inverkan på livskvaliteten. Livskvaliteten påverkades av fysiska symtom och psykologiska besvär. Tidig tillämpning av palliativ vård hade en positiv inverkan på livskvaliteten och religion och tro ansågs värdefullt. Slutsats: Denna studie upplyser hur olika omkringliggande faktorer såsom fysiska, psykologiska och andliga kan påverka individens livskvalitet under det palliativa vårdskedet. Eftersom sjuksköterskor har en viktig roll i den palliativa vården bör de vara medvetna om de olika faktorerna för att kunna hantera dem själva eller med hjälp av andra yrkeskategorier inom vården för att kunna hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet. / Background: The purpose of palliative care in the end of life is to relieve symptoms and promote quality of life. However, several studies have shown a lack of knowledge, skills, and experience among nurses in end-of-life care. Therefore, the authors wanted to compile patients with cancer experiences of the end of life, to give an overview of what the nurse can do to promote these patients’ quality of life. Purpose: The purpose of this literature review was to describe the experience of quality of life in patients with cancer undergoing palliative care. Method: This is a descriptive literature review of eleven scientific articles, all data were searched in the Medline database via PubMed. A thematic analysis was made. Result: Two themes were identified with associated subthemes: (1) Factors that have a negative impact on the quality of life, and (2) Factorsthat have a positive impact on the quality of life. The quality of life was affected by both physical and psychological symptoms. An early integration of palliative care had a positive impact on the quality of life, and religion and faith were considered valuable. Conclusion: This study illuminates how different surrounding factors such as physical, psychological, and spiritual factors can affect an individual's quality of life during the palliative care phase. As nurses have an important role in palliative care, they should be aware of the various factors to be able to handle them by themselves or with the help of other professional categories to help the patient achieve the best possible quality of life.

Demenssjukdom är en av de folksjukdomar som inte kan botas och drabbar årligen 20–24 000 personer i Sverige. Vårdpersonal som arbetar med personer med demenssjukdom måste tolka beteenden och andra icke verbala signaler för god symtomlindring och i sin tur gott välbefinnande. Palliativ vård är ett förhållningssätt där det syftar till att förbättra livskvalitetenför patienter och deras närstående med livshotande sjukdom, genom förebyggande och lindralidande, genom tidig identifiering, bedömning och behandling av smärta och andra symtom som fysiska, psykosociala, och existentiella problem. Syftet med arbetet är att belysa vårdpersonalens upplevelser av palliativ vård till personer meddemenssjukdom i livets slut.Metoden för studien är en litteraturöversikt med integrerad analys utfördes med induktiv ansats. Sökningar gjordes i tre databaser och resulterade i 15 artiklar som bedömdes relevantaför Litteraturöversiktens syfte.Resultatet som framkom efter granskning av de artiklar som inkluderas kategoriseras efterpositiva upplevelser, negativa upplevelser och framtida förbättringsförslag för att påverkapersonalens upplevelser till den palliativa vården med personer med demenssjukdom i livetsslut. Vårdpersonalen upplever svårigheter i när den palliativa vården ska introduceras ochbrister i kunskap. Ett fungerande teamsamarbete och god kommunikation i teamet och tillnärstående upplevs som positivt för livskvaliteten hos patienten. Slutsatsen som dras är att behov av riktlinjer efterfrågas för att upprätthålla ett struktureratarbets sätt, utbildning i palliativ vård för personer med demenssjukdom för att förbättra livskvaliteten. Det finns behov för vidare forskning inom området för att få en mer tydlig bild om när i sjukdomsskedet den palliativa vården ska appliceras. / Dementia is one of the common diseases that cannot be cured and affects 20–24,000 people in Sweden every year. Healthcare professionals working with persons with dementia must interpret the behaviors and other nonverbal signals for good symptom relief and, in turn, goodwell-being. Palliative care is an approach where it aims to improve the quality of life ofpatients and their relatives with life-threatening illness, through prevention and alleviation of suffering, through early identification, assessment and treatment of pain and other symptoms such as physical, psychosocial, and existential problems. The purpose of this work is to elucidate the experiences of the palliative care of caregivers to people with dementia at theend of life. The method for the study was a literature review with integrated analysis conducted withinductive approach. Searches were made in databases to and resulted in 15 articles that were considered relevant for the purpose of the overview. The results that emerged after reviewing the 15 articles included are categorized by positive experiences, negative experiences and future improvement suggestions to influence the staff'sexperiences of palliative care with persons with dementia at the end of life. Caregivers experience difficulties in introducing palliative care, lack of knowledge. Functioning teamcollaboration and good communication in the team and close relatives are perceived aspositive for the quality of life of the patient.The conclusion drawn is that there is a difference in the experiences of the healthcare staff, there is a need for guidelines to maintain a structured way of working and further education in palliative care for persons with dementia in order to improve the quality of life. There is aneed for further research in the area to get a clearer picture of when palliative care is to beapplied during the disorder stage.

SAMMANFATTNING Bakgrund : Palliativ vård är lindrande vård och ges till personer som har obotlig sjukdom eller av att annat skäl förväntas ha kort överlevnad. Vid vård i livets slut är personer med demenssjukdom särskilt sårbara. Demenssjukdomar påverkar den kognitiva förmågan vilket gör att personer har svårt tolka sina egna behov och att förmedla önskemål och preferenser när sjukdomen progredierar. Sjukdomsförloppet skiljer sig från andra sjukdomar och tidigare forskning visar att personer med demenssjukdom kan vid jämförelser få sämre vård i livets slut. Syfte: Syftet var att belysa möjligheter för en person med demenssjukdom att förmedla sina behov och önskemål i livets slut till närstående och vårdpersonal och därmed göras delaktig i sin egen vård. Metod: Integrativ litteraturöversikt av 16 stycken originalartiklar publicerade mellan 2014-01-01 och 2019-03-01. Sökningar gjordes i CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Resultat: Resultatet indelades i tre teman; Verbalt och skriftligt förmedlade behov, Förmedla behov på annat sätt än verbalt samt Lära känna och ha kännedom om personen. Intresset att i förhand planera och dokumentera sina önskemål om vården i livets slut var hos personer med demenssjukdom svagt. Förväntningar på närstående och personal om att redan ha en uppfattning om preferenser samt medicinska kunskaper av palliativ vård fanns hos personer med demenssjukdom. Förmågan att förmedla sina behov fanns på ett annat sätt än det verbala, de förmedlade med sitt kroppsspråk, med sitt beteende, med sin röst genom klagande eller gnyende. Personal och närstående behövde ha kunskap, kompetens och kännedom om personen för att kunna tolka och förstå den enskildes behov. Den omgivande miljön påverkade kommunikationen. En lugn miljö främjade kommunikationen medan en orolig och stökig miljö förvärrade oro och försvårade tolkning av förmedlade behov. Slutsats: Personer med demenssjukdom visar sig ha förmåga att förmedla sina behov i livets slut på flera olika sätt och för att öka möjligheten är det av stor vikt att ha god kontinuitet i personalen samt att inte byta vårdmiljö. När personal som har kunskap om personens individuella rutiner och preferenser arbetar ökar personens möjligheter att förmedla sina behov. Det räcker inte att ha god kunskap i demensvård och palliativ vård för att vårda en person med demenssjukdom i livets slut. / ABSTRACT Background: Palliative care is comfort care provided for persons who have incurable illness or due to other reasons are expected to have short survival. In end-of-life care, persons with dementia are particularly vulnerable. Dementia affect the person´s cognitive ability. This entails that persons may have difficulties in interpreting their own needs and conveying wishes and preferences when the disease progresses. The course of the disease differs from other diseases, and previous research shows that people with dementia in comparison to persons have poor end of life care. Aim: To highlight opportunities for a person with dementia to convey their needs and desires to family and health care staff in end of life care thus be involved in their own care. Method: Literature review with method of analysis Integrative review of 16 original articles published between 2014-01-01 and 2019-03-01. Searches were made in CINAHL Complete, PsycINFO and PubMed. Result: The result was divided into three themes, Verbal and written conveyed needs, Communicate needs differently than verbally and Getting to know and gaining knowledge of the person. Interest in pre-planning and documenting their wishes for care in the end of life was weak in persons with dementia. Persons with dementia held expectations that family and staff were aware of their preferences as well as having medical knowledge of palliative care. The person with dementia developed abilities to convey their needs non-verbally, needs were conveyed through; body language, behavior and with their voice, for example by complaining or staring. Staff and family needed to have knowledge, competence and personal knowledge of the person with dementia in order to be able to interpret and understand the individual's needs. The surrounding environment influenced communication. A calm environment promoted communication, while a troubled and disorganised environment exacerbated concerns and complicated interpretation of conveyed needs. Conclusion: Persons with dementia convey their needs in end of life in several different ways. In order to enhance the possibility for persons with dementia to express their needs, it is of great importance continuity of staff is of great importance anda familiar care environment. When staff have knowledge of the person's individual routines and preferences, the person's opportunities to convey their needs increase. It is not enough to have good knowledge of dementia and palliative care to provide end of life care for a person with dementia in the end of life.

Bakgrund: För att både sjuke närstående och anhöriga ska få en god och säker vård krävs det att sjuksköterskan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv där sjuke närstående tillsammans med deras anhöriga läggs i fokus. Det är inte alltid att anhöriga känner sig att de blir hörda under tiden de har en närstående som befinner sig i livets slutskede. Det är inte bara viktigt för sjuke närstående att kunna ha en roll inom delaktigheten när det kommer till vård vid livets slutskede, utan anhöriga har en viktig roll i detta men blir oftast bortglömda. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva anhörigas upplevelser och erfarenheter i samband med vård i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Detta arbete utformas som en strukturerad litteraturöversikt sammanlagt inkluderades 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 2013–2023. Dessa artiklar identifierades via databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I resultat framkommer fyra kategorier som är: Beslutfattande, Kommunikation, och Stöd till anhöriga. Slutsats: Att vara anhöriga och ha en sjuk närstående kan vara påfrestande speciellt närde inte vet vad deras roll är. I en sådan situation är det viktigt att både vårdpersonalen och den sjukes anhöriga kan kommunicera för att skapa en trygg slutenvårds miljö, känna sig stödda och på det vis bli mer delaktiga i patientens vård. / Background: For both the patient and relatives to receive good and safe care, it is required that the nurse works from a holistic perspective where the patient together with their family members is put in focus. It is not always that family members feel that they are being heard while they have a relative who is at the end of life. It is not only important for the patient to be able to have a role in participation when it comes to care at the end of life, but relatives have an important role in this but are often forgotten. Aim: Relatives interprets and experience in connection with end-of-life care in inpatient care. Method: This work is designed as a structured literature review that focuses on relatives' point of view of their role when it comes to end-of-life care. A total of 12 scientific articles published between 2013–2023 were included. These articles were identified via the databases PubMed and CINAHL. Results: The results show three categories which are: Decision-making, Communication, and Support to family members. Conclusions: Being relatives and having a sick family member can be stressful especially when they don't know what their role is. In such a situation, it is important that both the healthcare staff and the patient's relatives can communicate in order to create a safe care environment, feel supported and thus become more involved in the patient's care.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten och lindra lidandet för patienten som har livshotande skador eller obotliga sjukdomar. Palliativ vård är uppdelad i två stadier: det tidiga och det sena stadiet. Palliativa insatser som syftar till att förlänga livet är vanliga i det tidiga palliativa vårdskedet. Patienten som får avancerad palliativ vård närmar sig slutet av sitt liv, vilket kan mätas i minuter, timmar, dagar, veckor eller månader.  Sjuksköterskor har ett ansvar att vårda och stödja patienten i palliativ vård så att de kan uppnå välbefinnande, livskvalitet och värdighet. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt användes, där nio kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman identifierades: betydelsen av relationen, betydelsen av kommunikation, betydelsen av delaktighet och betydelsen av kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor spelar en avgörande roll i vården av patienten som närmar sig slutet av sitt liv. Inom den palliativa vården är god relation, gott bemötande, respekt och effektiv kommunikation avgörande för att uppnå en förhöjd livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. Det är också nödvändigt att sjuksköterskor är utbildade och kunniga om palliativ vård. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskor i arbetet och i att övervinna hinder.