This assignment aims to explore and analyze the picture books I skogen by Eva Lindström, Furan by Lisen Adbåge, Om dagen tar slut by Lisa Hyder and Naturen by Emma AdBåge, through an ecocritical study of subjekt formations. The studying of children's literatre, in relatoin to both the anthropocene and environmenantal discourse, gives an insight into the way man and nature are narrated and how subject positions are challenged. When analyzing such subjects this essay uses The Nature in Culture Matrix, created by the research group Nature in Children's Literature and Culture. The main concepts presented throughout this text include anthropocentrism, ecocentrism, celebrated nature and problematasing nature. This thesis examines how modern picture books protest against the former independent, free and courageous child that was encouraged to put themselves before others. Such a chliche is evident when characters defy a common pattern of action and how anthropomorphizations of nature can highlight the ecocritical way of thinking. It is further evident that pictre books, through intrigue, problematize the human subject and draw parallels to everything that is living. To conclude, the results show that the child as a subject either is challenged or replaced by nature.

Bakgrund: Vårdmiljöer sägs kunna bidra till att lindra såväl lidande som möjliggöra välbefinnande för patienter vid livets slut, och det privata hemmet kan möjliggöra livskvalitet och är föredragen vårdplats för döende och död i samhället. Arbetet som sjuksköterska i hemmet vid livets slut involverar att möta patienter och familjemedlemmar i deras egen miljö, vilket beskrivs som utmanande men också som positiva erfarenheter beroende på klinisk organisation och sjuksköterskans ansvarsområde. Ytterligare erfarenhetsbaserad omvårdnadsforskning om denna vårdmiljö är eftersträvansvärd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors, som arbetar i specialiserad palliativ hemsjukvård, erfarenheter av det privata hemmet som vårdmiljö vid livets slut. Metod: Den här studien har kvalitativ design, guidad av forskningsapproachen tolkande beskrivning. Deltagarproducerade fotografier användes som utgångspunkt vid tio individuella intervjuer med sjuksköterskor inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Resultat: Datanalysen resulterade i fyra teman; Komma till ett unikt privat hem förberedd på att anpassa interaktioner och handlingar beroende på miljön; Stödja patienter och familjemedlemmar att balansera egenvård, oberoende och säkerhet; Guida patienter och familjemedlemmar inför och igenom förändringar i hemmiljön för att stödja vård vid livets slut; Använda bilfärden mellan hemmen till reflektion, återhämtning och förberedelse. Diskussion och slutsats: Resultatet i denna svenskspråkiga uppsats diskuterades utifrån Liaschenkos teorier; som framhåller att omvårdnadsansvaret i hemmet innebär att bevara och skydda patientens möjlighet till autonomi och självbestämmande i deras naturligt subjektiva miljö, som påverkas av sjukdom och sjukvård. Resultatet genomsyras av sjuksköterskornas strävan att uppnå detta, något som beskrivs kräva specifik kompetens, men också innebär en rad utmaningar och ibland risker för det egna välbefinnandet. Då resultatet samtidigt antyder hemmet som plats med dubbla syften, dels som en privat plats vid livet slut och en arbetsplats. Omvårdnadsarbetet involverar en rad anpassningar i interaktion med vårdmiljön och personerna som bor där, och ett tillitsfullt samarbete mellan sjuksköterska, patient och/eller familjemedlem beskrivs möjliggöra en optimal och delad vårdmiljö vid livets slut. / Background: Care environments are shown to be a contributing factor for alleviate suffering and enhance wellbeing for dying patients, and private homes is found to benefit life quality and is a preferred place death and dying in society. Working in home care at end-of life involves meeting patients and family members in their own environment, entailing challenges and feasibilities depending on clinical organization and nursing role. Further experiential nursing research about this care environment at end-of-life is desirable. Aim: Exploring palliative care nurse’s experiences of the private home as an end-of-life-care environment. Method: The design of this study was qualitative, guided by the interpretive description approach. We used participant-produced photographs with follow-up interviews with ten nurses working in specialised palliative home care. Findings: Four themes were constructed; Entering the unique private home prepared to adjust interactions and actions depending on the environment, Supporting patients and family members to balance between self-care, independency and security, Guiding patients and family members towards and through environmental changes to support end of life care at home and Using the time driving between homes to reflect, recover and prepare. Discussion and conclusions: The findings in this Swedish written essay was discussed by using Liaschenkos theories; displaying that the nursing role in this care settings involves keeping and protecting the patients autonomy and self-determination in their own natural subjective home, which is affected by disease and health care. This findings clearly demonstrate the nurses strive for this, requiring specific competence, but also impair several challenges and sometimes risks for their own wellbeing. Thus, the private home is suggested being a space with dual purposes; an exclusive place for death and dying and a working environment. This involves a variety of adjustments in interactions with the environment and the persons living there, facilitated by a confident cooperation between the nurse, patient and/or family members for an optimal and shared care environment in end-of-life. / Plats och rum för vård i livets slutskede

I denna studie undersöks hur tre rikstäckande svenska dagstidningar med varierande ideologisk grund gestaltat ett urval av politiska händelser på Kuba under Fidel Castros kommunistiska styre 1962–1994. De politiska händelserna på Kuba som granskats är Kubakrisen 1962, Olof Palmes Statsbesök 1975 samt Specialperioden 1990–1994. Frågeställningarnas fokus har dels legat på hur gestaltningarna av Kubas politik bibehållits eller förändrats under den undersökta perioden, och dels hur tidningarna förhållit sig till sin politiska grundideologi över tid. Avslut- ningsvis har detta resultat ställts mot Francis Fukuyamas tes om ”Historiens slut”. Gransk- ningen av materialet har skett med ett gestaltningsteoretiskt ramverk där en kvalitativ aspekt granskat gestaltningens perspektiv och urval, samt en kvantitativ aspekt som fokuserat på jour- nalistikens värdeomdömen mot Kubas politik. Resultat visar att det fanns betydande skillnader mellan tidningarnas gestaltningar och värdeomdömen under 1960- och 1970-talet. Under Spe- cialperioden på 1990-talet förenades dock samtliga tidningar i en samstämmig kritik mot Fidel Castros kommunistiska styre på Kuba. Detta tycks dels vara ett resultat av tidningarna i allt högre grad blivit nyhetsstyrda snarare än idéstyrda. Ideologiska nyanser skiljer tidningarnas gestaltningar åt, dessa perspektiv överskuggas dock på 1990-talet av att tidningarna samlas i en typ av liberaldemokratisk mittfåra som enhälligt fördömer kommunismen på Kuba. / This study examines how three nationwide newspapers in Sweden framed a sample of political events on Cuba during Fidel Castro's communist rule during the period 1962–1994. The news- papers are all linked to different political ideologies. The political events examined were the Cuban missile crisis 1962, Olof Palme's state visit 1975 and the Special Period 1990–1994. The purpose of the study was on one hand to examine if the framing of Cuba’s politics was main- tained or changed during this period, and on the other hand how the newspapers adhered to their political ideology over time. In conclusion these results are discussed in relation to Francis Fukuyamas thesis “The End of History?”. The study uses a frame analysis as a theoretical framework which has a qualitative aspect that examines the salient perspectives and selections, and a quantitative aspect which focus on value judgments towards Cuba's political leadership. The study shows that there were significant differences between the newspaper framing and value judgements during the 1960s and 1970s. During the 1990s there were a substantial shift, as the newspapers now united in a unanimous condemnation of the communist rule on Cuba. This seems to be a result of the newspapers becoming more news-driven rather than idea-driven. Although some ideological nuances persisted during the 1990s, overall the ideologies expressed by the newspapers seem to converge in the support of political and economic liberalism. Based on the results of this study, the major ideological battle of the 20th century was replaced by minor ideological disputes in the 1990s.

Background: Demands to be cared for and die at home are increasing nowadays. The holistic approach of palliative care is to emphasize on alleviating physical and psychological distresses and psychosocial support to patients and their families. The nurses have a significant role in promoting palliative care as guidelines of The National Board of Health and Welfare and The World Health Organization (WHO). Aim: To describe nurses' experiences and perceptions in providing palliative care to adult patients at home. Method: A general literature review of ten scientific articles were retrieved from CINAHL and MEDLINE. The collected data were analysed systematically before processing into the result. Results: Three themes and seven subthemes are identified. Three themes describe: supporting patients and their families, improving work efficiency and organizational factors. Seven subthemes present nurses’ experiences in handling psychosocial and emotional issues, strengthen empowerment, building relationships, interprofessional collaboration, self-development, workload and lack of time, and organization support. Conclusion: The results indicate the importance of increasing knowledge and skills in providing the holistic palliative home care for patients and their families. Organizations' supports and effective interprofessional collaboration are fundamental attributions in promoting adequate palliative care. / Bakgrund: Allt fler väljer att vårdas och dö hemma vilket medför ett ökande palliativt vårdbehov i hemmet. Holistiskt förhållningsätt av palliativ sjukvård fokuserar på att lindra fysiskt, psykiskt symtom och existentiellt stöd till patienter och deras familjer. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja palliativ omvårdnaden utifrån vägledningen av Socialstyrelsens och Världshälsoorganisationen (WHO). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av palliativ vård av vuxna patienter i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversiktstudie genomfördes på tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE. Insamlad data analyserades systematiskt innan de bearbetades för resultaten. Resultat: Tre huvudteman och sju underteman har identifierats. De tre huvudteman beskriver upplevelser av: stöd till patienter och deras familjer, förbättring av arbetseffektiviteten och organisationsfaktorer. De sju underteman beskriver hur sjuksköterskor hanterar psykosociala och emotionella frågor, förstärkande av empowerment, hur man bygger upp en vårdrelation, interprofessionellt samarbete, självutveckling, arbetsbelastning och tidsbrist samt organisationsstöd. Slutsats: Resultaten pekar på angelägenheten i att förbättra vårdpersonalens kunskap och färdigheter i att sörja för holistiskt palliativ hemsjukvård av patienter och deras familjer. Organisationsstöd och goda interprofessionella samarbeten är en förutsättning för att förbättra kvaliteten i den palliativa sjukvården.

Vård av svårt sjuka döende människor innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. En vårdform som beaktar detta är hospice. Tidigare forskning visar att socionomers arbetsfält är vitt och brett och saknar jurisdiktion, socionomyrket saknar legitimation vilket medför att jurisdiktionen behöver skapas på annat sätt. Den svåra avgränsningen kring socionomers arbetsfält väcker i hospiceverksamhetens kontext, frågor kring hur en socionoms roll i detta nu är, anses vara och kan vara. Ingen tidigare svensk forskning nämner kuratorers eller socionomers roll inom hospiceverksamhet trots att forskningen belyser att palliativ vård helst ska utföras i team med bland annat socialarbetare och kuratorer. Denna studies syfte är att undersöka socionomrollens relevans inom svensk hospiceverksamhet genom att intervjua verksamhetschefer på svenska hospice. De frågor som ställs är: hur beskriver verksamhetschefer för svensk hospiceverksamhet sitt arbete med sociala och existentiella frågor samt hur kan socionomer bidra till vården på hospice enligt verksamhetschefer för svensk hospiceverksamhet? För att besvara dessa frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med verksamhetschefer för fem olika hospice i Sverige. Den teoretiska grunden är teori om fridfullt slut på livet för dödssjuka patienter samt teorier om makt. Resultatet visade att verksamhetschefer genom helhetssyn, relationer, samtal och praktiska aspekter arbetar med sociala och existentiella problem på hospice. Temana kompetens och utveckling, tid och närvaro, samtal och stöd visade hur och vad socionomer kan bidra med i verksamheten.

Background: In 1997 it became legal for patients with a terminal illness to receive assistance to end their lives in Oregon, USA. The same legislative change came into force in the Netherlands in 2002. These changes have not occurred in Sweden, however a debate is ongoing in terms of the option to legalise active and physician assisted suicide and the ethical and moral aspects of this issue. Aim: The aim is to identify factors leading to patients with a diagnosis of cancer or ALS requesting assistance to end their lives. Method: A literature review and analysis was carried out, in combination with an overview of 11 ethically audited scientific articles. Results: The conclusion was divided into four main themes; depression and burden without a sub theme, pain with sub themes suffering and fatigue, existential values with sub theme hope and hopelessness and finally quality of life with the sub theme strength. Discussion: There is an evident interest in the discussion about legalising assisted suicide in Sweden, amongst patients as well as medical professionals. The patient's desire may be overridden as the subject is tabooed, thereby reducing patient autonomy and the patient´s right to self-determination. Patients' attitude towards death assistance has been discussed on the basis of theories of Helga Kuhse, Katie Eriksson and ICN's ethical code. / Bakgrund: År 1997 blev det lagligt för en patient med obotlig sjukdom att få hjälp att avsluta sitt liv i delstaten Oregon i USA. I Nederländerna blev detta ett lagligt alternativ 2002. I Sverige är detta inte lagligt men det pågår en debatt om legaliseringen av aktiv och läkarassisterad dödshjälp ur ett etiskt och moraliskt perspektiv.      Syfte: Syftet är att identifiera faktorer till varför patienter med cancer eller ALS ber om dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en analys och en sammanställning av 11 etiskt granskade vetenskapliga artiklar.    Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman där tre teman hade underteman. Det första huvudtemat depression och börda hade inget undertema. Det andra huvudtemat smärta har följande underteman: lidande och fatigue. Det tredje huvudtemat existentiella värderingar har undertemat: hopp och hopplöshet och slutligen det fjärde huvudtemat livskvalitet har styrka som undertema.        Diskussion: Ett intresse angående en legalisering av dödshjälp finns i Sverige hos både patienter och vårdpersonal. Patientens önskan kan bli åsidosatt då ämnet är tabubelagt och genom detta kan patientens autonomi och rätten till hens självbestämmande sänkas. Patienternas inställning till dödshjälp har diskuterats utifrån teorier av Helga Kuhse, Katie Eriksson och ICN´s etiska kod.

I denna uppsats undersöker vi hur kapitalistisk realism, så som formulerat av Mark Fisher, uttrycks i två samtida romaner: The Road (2006) av Cormac McCarthy och Another Now (2021) av Gianis Varoufakis. Vi undersöker även romanernas relation till hopp och använder Ernst Blochs idéer i ämnet. I McCarthys skildring av människan, samhället och tiden, bekräftas kapitalistisk realism genom glorifiering av bland annat irrationalitet, brutal individualism och det "eviga nuet". Hoppet i romanen är av religiös natur. I Another Now, å andra sidan, ifrågasätts kapitalistisk realism, och alternativa synsätt och sociala arrangemang föreslås. Hoppet sammanfaller här med Blochs idé om det begripliga hoppet. / In this paper we examine how capitalist realism, as formulated by Mark Fisher, is expressed in two contemporary novels: The Road (2006) by Cormac McCarthy and Another Now (2021) by Yanis Varoufakis. We also examine how the novels relate to hope, and use Ernst Blochs ideas on the subject. In McCarthy's depiction of humanity, society, and time, capitalist realism is validated through, among other things, the glorification of irrationality, brutal individualism, and the "eternal present". Hope in the novel is of a religious character. In Another Now, however, the same ideology is questioned, and alternative views as well as concrete post-capitalist social arrangements are proposed. Here, hope aligns with Bloch's idea of comprehended hope.