Bakgrund: När sjukdom inte längre är möjlig att bota övergår den kurativa vården till palliativ vård, som indelas i tidig och sen fas. Palliativ vård vid livets slut handlar om att få avsluta sitt liv med värdighet och utan smärta. Alla som är i behov av palliativ vård får inte det, trots att de behöver den. En brytpunkt krävs för att övergå till den sena palliativa fasen inom den palliativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om faktorer som påverkar palliativ vård. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt som bygger på 14 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2012 och 2021. Resultat: Litteraturöversiktens resultatet visar ett tema och tre kategorier som påverkar palliativ vård. Temat är faktorer på främjar samt hindrar en god palliativ vård och kategorierna är; organisation, kommunikation, och beslutsfattande. Slutsats: Det finns både positiva och negativa faktorer som påverkar palliativ vård. Faktorerna finns på alla nivåer, från patient och närstående till sjuksköterskor och teamet samt på organisationsnivå. Kompetens, kommunikation och samarbete uppfattar sjuksköterskorna behöver utvecklas för att kunna ge en god palliativ vård. Det är många faktorer som ska stämma överrens för att det ska bli en palliativ vård som är förenlig med patienters och närståendes önskemål. / Background: When there is no possibility left to cure illness, curative care is transferred into palliative care, which is divided in an early and a late phase. Palliative care at the end of life is about to be able to die with dignity and without pain. Not everyone in need of palliative care receives it, although they need it. Information about transistion to end-of-life care are demanded to proceed to the late palliative phase. Aim: To describe nurses’ perception about factors that affect palliative care. Method: The thesis is designed as a literature review based on 14 articles with a qualitative approach. The articles are published between 2012 and 2021. Results: The literature review resulted in one theme and three categories affecting palliative care. The theme is factors that facilitate or complicate a good palliative care. The categories are; organization, communication and decision making. Conclusions: There are factors that are both positive and negative that affect palliative care. The factors are present at all levels; patients and relatives, nurses and the multidiciplinary teams and within an organizational level. The nurses perceive that competence, communication and cooperation need to be developed in order to provide good palliative care. There are many factors that have coincided in order to provide a palliative care that is compatible with the wishes of patients and relatives.

Bakgrund: Livets slutskede innebär den sena fasen inom palliativ vård. Tidigare forskning beskriver att patienter och anhöriga upplever tillfredsställelse med vården som ges i livets slutskede. Både patienter och anhöriga beskriver att de uppskattar när sjuksköterskor och vårdpersonal strävar efter att bygga en god relation, där hens behov tillgodoses i livets slutskede. Sjuksköterskan har som ansvar att främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna erfor att i en relation var det betydelsefullt att tillgodose patienters behov och önskemål. Att främja patientens välbefinnande erfors som en viktig del vid vårdandet i livets slut. De erfor också att ha ett samtal innebar att bjuda in och vara närvarande i samtalet med patienten. Sjuksköterskorna erfor också tacksamhet där de var stolta och nöjda över den vård patienter fick. Sjuksköterskorna erfor också känslomässiga begränsningar när brist på kunskap och erfarenheter, tidsbrist samt hög arbetsbelastning förekom vid vårdandet i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning som att vara närvarande och emotionellt involverade i vårdandet vid livets slut. / Background: The end-of-life intends the late phase of palliative care. Previous research describes that patients and their relatives experience satisfaction with the care provided at the end-of-life. Both patients and their relatives describe that they appreciate when nurses and caregivers aim to build a good relationship, where their needs are met at the end-of-life. The nurse is responsible for promoting health, preventing illness and ease suffering. Aim: To describe the nurses experiences of care for patients at the end-of-life on a care ward. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: The results showed that the nurses experienced that in a relationship it was important to meet the patients' needs and wishes. To encourage the patient's well-being is experienced as an important part of the end-of-life care. They also experienced that having a conversation meant to invite and being present in the conversation with the patient. The nurses also experienced gratitude where they were proud and satisfied with the care the patients received. The nurses described that lack of knowledge and experience, lack of time and high workload are experienced as limitations at the end-of-life care. Conclusions: Nurses experienced caring for patients at the end-of-life in a care ward such as being present and emotionally involved in the caring at the end-of-life.

Bakgrund Varje år avlider ungefär 1 procent av Sveriges befolkning vilket motsvarar cirka 90 000 personer. Av dessa avlider cirka 36 procent på särskilt boende. Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos äldre personer som vårdas i livets slut. Att identifiera smärta och lindra smärta blir således centralt och en viktig del av arbetet för den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera smärta och använda omvårdnadsåtgärder för att lindra smärta hos den äldre personen boende på särskilt boende i livets slut. Metod Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data där sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av särskilt boende där personer över 65 vårdas i livets slut inkluderades som informanter. Innehållsanalys gjordes enligt en metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat Studiens resultat presenteras i fyra kategorier; Relation central vid vård i livets slut, Identifiering av smärta är svårt, Omvårdnadsåtgärder lindrar smärta och Ett kvalificerat team främjar omvårdnaden. Samtliga kategorier presenteras med tillhörande underkategorier. Slutsats Studiens resultat visade på att personkännedom möjliggjorde personcentrerad vård och ökade möjligheten att individanpassa omvårdnadsåtgärder och att enklare identifiera äldre personers smärta. Omvårdnadspersonal saknade kunskap om identifiering av smärta och smärtlindring med omvårdnadsåtgärder. Det var sjuksköterskor som hade ansvar att handleda och kompetensförsörja teamet däremot visar resultatet att sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande användning av skattningsinstrument vid identifiering av smärta och inte heller hade fullgoda kunskaper om de fyra dimensionerna av smärta. / Background Each year approximately 1 percent of Sweden’s population dies, which corresponds to approximately 90 000 people. Of these, about 36 percent dies while living in special housing. Pain is a common symptom in older people receiving end-of-life care. Identifying pain and alleviating pain thus becomes central and an important part of the work of the nurse responsible for care. Aim The aim is to describe nurses’ experiences of identifying pain and using nursing interventions for pain relief in older people living in special housing at the end of life. Method The method used is a qualitative interview study with and inductive approach. Semistructured interviews have been used for the collection of data were nurses with at least one year of experience of working in special housing for people older than 65 years of age in end-of-life care were included as informants. Content analysis was done according to a method described by Graneheim and Lundman (2004). Results The result of the study is presented with four categories; Relationship central for end-oflife care, Identifying pain is difficult, Nursing interventions alleviate pain and A qualified team promotes nursing. All categories are presented with associated subcategories. Conclusions The results of the study show that knowledge of the person made person-centered care possible and increased the possibility to individualize nursing interventions and made it easier to identify pain in older people. Nursing staff lacked knowledge about identifying pain and alleviating pain with nursing interventions. It was nurses who had the responsibility to tutor, and competence supply the team however the results show that nurses does not follow guidelines regarding estimation instruments when identifying pain and neither do they have satisfactory knowledge of the four dimensions of pain.

Bakgrund: Befolkningen blir allt äldre och efterfrågan av palliativa vårdplatser ökar. Av de 56 miljoner människor som dör i världen varje år beräknas 60% behöva palliativ vård. I Sverige beräknas 70 000 personer per år behöva palliativ vård den sista tiden i livet. I denna litteraturstudie fokuseras det på den palliativa vården som sker på olika avdelningar inom slutenvården men som inte sker på palliativa vårdavdelningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda personer över 18 år som befann sig i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Litteraturstudien bygger på tolv empiriska kvalitativa studier. Samtliga artiklar som svarade mot syftet och valdes ut till litteraturstudien har granskats och kvalitetsbedömts enligt SBU:s riktlinjer. Resultat: Sjuksköterskan upplever det tufft och utmanande men också ärofyllt att arbeta med palliativ omvårdnad. Kommunikation, kompetens och emotionell påverkan har setts vara viktiga delar som samverkar kring den palliativa vården. Konklusion: Likheter i hur sjuksköterskorna upplevde palliativ vård sågs världen över. Det ansågs tufft, dränerande men också ärofyllt att arbeta i dödens närhet och att få vårda en patient i livets slut. Det sågs att sjuksköterskor önskade mer utbildning inom ämnet samt att handledning och reflektion ansågs vara viktiga bitar för sjuksköterskorna. Det sågs en tydlig vilja från sjuksköterskorna att vårda patienten så gott som möjligt enligt patientens egna önskemål. / Background: The population is getting older and the demand for palliative care places is increasing. Every year 56 million people in the world die, about 60% of them are estimated to need palliative care at the end of life. In Sweden, it is estimated that 70,000 people per year will need palliative care. In this literature study, the focus is on the palliative care that takes place at hospital units except in the palliative care ward.Aim: The purpose of this literature study is to describe the nurse's experiences of caring for people over 18 years who are cared for in hospitals at the end of life. Method: Literature study based on twelve empirical qualitative studies. All articles that corresponded to the purpose and were selected for the literature study have been reviewed and quality assessed according to SBU's guidelines.Result: The nurse finds it tough and challenging but also honorable to work with palliative care. Communication, competence, and emotional impact have been seen as important parts that interact around palliative care.Conclusion: Similarities in how nurses experienced palliative care were seen around the world. It was considered tough, draining but also a big honor to work in the vicinity of death and to be able to care for a patient at the end of life. It was seen that nurses wanted more education in the subject and that supervision and reflection were considered important pieces for the nurses. There was a clear will from the nurses to care for the patient as well as possible according to the patient's own wishes

Bakgrund: Avancerad smärta är något som uppstår vid svår cancersjukdom, vilket leder till en begräsning hos patienterna. I dessa fall är det viktigt som sjuksköterska att noga analysera smärtan och administrera bästa möjliga smärtlindring, då det ska leda till en god död och patienten ska slippa lidande. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svårlindrad cancersmärta vid cancersjukdom och palliativ vård. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserar sig på 9 vetenskapliga artiklar som sökts via pubmed. Data analyserades med tematisk analys. Huvudresultat: Resultatet i denna litteraturstudie beskriver hur sjuksköterskors upplevelser var att inte alltid kunna bota smärta vid cancersjukdom och i palliativ vård. De komponenter som framkom var sjuksköterskans upplevelser av genombrottssmärta där sjuksköterskorna beskrev att det var brist på läkemedel samt att återhållen smärtbehandling var återkommande. Sjuksköterskorna beskrev rädsla över att ge läkemedel samt att utbildning i palliativ vård och smärtlindring var viktigt för att kunna ge en rättvis vård. Sjuksköterskorna upplevde också organisationen som hinder samt att personalbrist och okunskap ger onödigt lidande. Slutsats: Avancerad cancersmärta finns i hela världen, vilket medför ytterligare kunskaper och utbildning för att hjälpa patienter i sitt lidande vid smärta i palliativ vård. Smärta ska inte behandlas olika beroende på var de bor, därav behövs riktlinjer för att utföra en likasinnad vård för alla runt om i världen som lever med cancersjukdom. / Background: Advanced pain is something that occurs in severe cancer, which leads to a limitation in patients. In these cases, it is important as a nurse to carefully analyze the pain and administer the best possible pain relief, as it should lead to a good death and the patient should avoid suffering. Aim: The purpose is to describe nurses' experiences of difficult-to-alleviate cancer pain in cancer disease and palliative care. Method: A descriptive literature study based on 9 scientific articles applied for via PubMed. Data were analyzed with thematic analysis. Main results: The results of this literature study describe how nurses' experiences were not always able to cure pain in cancer and in palliative care. The components that emerged were the nurse's experiences of breakthrough pain, where the nurses described that there was a shortage of medicines, and that restrained pain treatment was recurring. The nurses described fear of giving medicines and that training in palliative care and pain relief was important in order to be able to provide fair care. The nurses also experienced the organization as an obstacle and that staff shortages and ignorance cause unnecessary suffering. Conclusion: Advanced cancer pain is found all over the world, which brings additional knowledge and education to help patients in their suffering of end-of-life pain. Pain should not be treated differently depending on where they live, hence guidelines are needed to perform a similar care for everyone around the world who lives with cancer.

Bakgrund Palliativ vård innefattar att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med en dödlig sjukdom som inte går att bota. Palliativ vård kan delas in i tidig och sen fas. En av de fyra hörnstenarna i palliativ vård handlar om kommunikation och relation, varpå det är viktigt att sjuksköterskor inom denna typ av vård besitter god kommunikativ förmåga. Syfte Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom palliativ vård. Metod Studien har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat I resultatet framkom vikten av att bemöta existentiella frågor vid vård vid livets slutskede. Kommunikationsbarriärer som svårigheter att uttrycka sig verbalt eller kognitiv svikt kan leda till svårigheter att behandla patienter. Slutsats Palliativ vård är komplext och att existentiella frågor är svåra att bemöta. Existentiella symtom, så som existentiell ångest hamnar i andra hand när det gäller att lindra patientens symtom. Resultatet visar att otillräcklig eller bristfällig kommunikation påverkar smärtlindringen framför allt hos patienter med demenssjukdom eller annan kognitiv svikt, vilket kan leda till att dessa patienter får sämre smärtlindring i livets slut. Bristande kunskap om palliativ vård leder till stress vilket påverkar kommunikationen negativt. Resultatet visar också att kommunikation inom palliativ vård bör präglas av empati, vänlighet och medkänsla och bör vara en pågående process hela patientens sjukdomstid. / Background Palliative care is about alleviating suffering and promoting quality of life for patients with an incurable deadly disease. Palliative care can be divided into early and late phase. One of the four cornerstones of palliative care is communication and relationship, therefore it is important that nurses in this type of care have good communication skills. Aim Describe nurses’ experiences of communication in palliative care. Method A structured literature review has been made with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The results revealed the importance of responding to existential questions in end-of-life care. Communication barriers such as difficulty expressing oneself verbally or cognitive impairment can lead to difficulties in treating patients. Conclusions Palliative care is complex and that existential questions are difficult to respond to. Existential symptoms, such as existential anxiety, come second when it comes to alleviating the patient’s symptoms. The results show that insufficient or deficient communication affects pain relief above all in patients with dementia or other cognitive impairment, which can lead to these patients receiving worse pain relief at the end of life. Lack of knowledge about palliative care leads to stress, which affects communication negatively. The results also show that communication in palliative care should be characterized by empathy, kindness and compassion and should be an ongoing process throughout the patient’s illness.

Bakgrund: Vård i livets slut innebär en ofta svår och komplex vårdsituation med många faktorer som skall tas hänsyn till för att främja livskvalitet och en värdig död. I en globaliserad värld med ökad migration och mångkulturalism sker transkulturella möten i vården allt oftare. Detta betyder att vårdpersonal kommer möta människor från andra kulturella bakgrunder med skilda tankar om vad hälsa och sjukdom innebär. Detta ställer särskilda krav på sjuksköterskors kulturkompetens, då det ingår i det professionella ansvaret att tillgodose vård i livets slut som är personcentrerad. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av transkulturella möten vid vård i livets slut. Metod: Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inom ämnet samlades in från databaserna CINAHL Complete och PubMed, för att sedan sammanställas i en litteraturöversikt. Resultat: Fyra huvudteman och fyra subteman identifierades totalt. “Kulturell kunskap och kompetens hos vårdpersonal” innehöll två subteman: “Osäkerhet och bristande kunskap” och “Strategier och förhållningssätt”. “Kulturens betydelse vid vård i livets slut” samt “Vårdpersonals kommunikation med patienter och deras anhöriga” var enskilda huvudteman. Slutligen var det fjärde huvudtemat “Familjen- och anhörigas centrala roll”, som innehöll två subteman: “Samverkan med familj och anhöriga” och “Stöd från familj och anhöriga”. Sammanfattning: Transkulturella möten vid vård i livets slut kan innebära en utmanande vårdsituation för vårdpersonal. Hänsyn till kulturella faktorer är emellertid viktig för att bevara värdigheten för patienter som befinner sig i livets slut. Litteraturöversikten belyser ett behov av utbildning för att stärka vårdpersonals kulturkompetens samt ett behov av förbättrade verktyg som kan stödja kommunikation vid förekomst av språkbarriärer. / Background: Care at the end of life can often mean a difficult and complex care situation with many factors that must be considered to promote quality of life and a dignified death. In a globalized world with increased migration and multiculturalism, transcultural encounters in a care context will occur more often. This means that health personnel will meet people from other cultural backgrounds with different ideas about what health and illness are. This places special demands on nurses' cultural competence, as it is part of the professional responsibility to provide end-of-life care that is person-centred and culturally adapted. Aim: The aim was to describe health personnel’s experiences of transcultural encounters during care at the end of life. Method: Ten qualitative scientific articles in the subject were collected from the databases CINAHL Complete and PubMed, and then compiled in a literature review. Results: Four main themes and four sub-themes were identified. "Cultural knowledge and competence of health personnel" contained two sub-themes: "Uncertainty and lack of knowledge" and "Strategies and approaches". "The importance of culture in care at the end of life" and "Health personnel’s communication with patients and their relatives" were individual main themes. Finally, the fourth main theme was "The central role of family and relatives", which contained two sub-themes: "Cooperation with family and relatives" and "Support from family and relatives". Summary: Transcultural encounters in care at the end of life can be challenging for health personnel. Cultural consideration is however important to preserve dignity of patients at the end of life. This literature review highlights a need for education to strengthen health personnel's cultural competence as well as a need for improved tools for communication in the presence of language barriers.

Syftet med denna studie är att belysa hur närstående till personer som vårdas palliativt upplever stödet de får från sjukvårdspersonal. Frågeställningarna i studien bygger på två centrala frågor. Vilket stöd upplever närstående att de får och hur upplevde närstående detta stöd? Den metod som har använts i detta arbete är litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes som gav svar på frågeställningarna. Resultatet visar att information av olika slag under denna tid var det övervägande behovet av stöd hos närstående. Andra fynd som upptäcktes var känslomässigt stöd, avlastning och undervisning "hjälp till självhjälp". Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I resultatdiskussionen belyses främst betydelsen av information som ges till närstående, hur den ges och när den ges. Som slutsats kan sägas att det är av stor betydelse att lyfta fram vikten av information till närstående under denna svåra tid i deras liv. Det måste satsas på undervisning till vårdpersonal på alla vårdinrättningar och utvecklas en standard eller ett vårdprogram för informationsgivning till närstående. / The aim of this litterature study is to illuminate how significant others experience the support they get from staff. This study emphasized two central questions. What kind of support does significant others experience they get and their experiences of this support? The method used was a litterature review. Ten articles dealing with the questions were used. The result finds out that information of different kind are the outweigh need of support for significant others. Other findings were emotional support, need of assistance end education related to caring "empowerment". The discussion is divided in one part related to the method and one related to the result.In the discussion of the results illuminates the significance of information as it is given to significant others, and also how and when it is given. As a conclusion it is of great importance to show the meaning of information to significant others during this difficult time in there life. We find it necessary to develop a standard or a programme in caring focused on information to significant others.

Bakgrund och problemformulering: Vård i livets slutskede innebär att vården övergår från att vara livsförlängande till att vara lindrande. Vården kan pågå från dagar till månader och det är viktigt att sjuksköterskan anpassar vården utifrån patientens hälso- och livssituation. Sjuksköterskan ska erbjuda patienten en säker och evidensbaserad vård som utgår från patientens aktuella behov och önskemål. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg gransknings- och analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman och fem subteman. Teman som identifierades var att skapa en vårdande relation vid vård i livets slutskede och sjuksköterskas roll vid vård i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskan har kompetens, kunskap och engagemang för att kunna erbjuda patienten en god vård i livets slutskede. Trots att vård i hemmet blir allt vanligare inriktar sig den aktuella grundutbildningen för sjuksköterskor i stor utsträckning från att vårda på sjukhus. / Background and problem formulation: Care in the final stages of life means that the care transitions from being life-extending to being palliative. The care can last from days to months and it is important that the nurse adapts the care based on the patient's health and life situation. The nurse must offer the patient safe and evidence-based care based on the patient's current needs and wishes. Aim: The aim is to illustrate the nurse's experiences of end-of-life care at home. Method: A literature review according to Friberg's review and analysis method. Results: The results are presented in two themes and five sub-themes. Themes that were identified were to create a caring relationship in end-of-life care and the role of nurses in end-of-life care at home. Conclusion: It is required that the nurse has the competence, knowledge and commitment to be able to offer the patient good care in the final stages of life. Despite the fact that home care is becoming more common, the current basic education for nurses largely focuses on nursing in hospitals.

I den här uppsatsen undersöker jag Simon Snow från Carry On trilogin (2015–21) och Morrigan ”Mor” från A Court of Thorns and Roses serien (2015–). Huvudsyftet med studien är att undersöka hur dessa två karaktärers sexualitet och identitet fungerar i sina respektive fantasy serier, hur de gestaltas och om de får chansen att utvecklas. Med queerteoretisk utgångspunkt undersöker jag hur karaktärerna kommer ut och hur de lever sina liv efteråt, likaså hur deras sexualitet får en roll i deras respektive fantasy-värld. I min analys visar jag hur bisexualiteten ignoreras och hur båda karaktärerna har svårt att komma fram till vilken sexualitet som passar dem bäst. Mor har även en långsammare utveckling när det kommer till hennes sexualitet, och finner det svårare att våga komma ut. Simon och Mor är även olika som personer och i min analys visar jag på hur slutet av deras respektive berättelser blir annorlunda; Mor försvinner ur berättelsen nästan direkt efter att hon kommer ut, medan Simon blir mer bekväm i hans sexualitet och relation. / In this paper, I study Simon Snow from the Carry On trilogy (2015–21) and Morrigan, nicknamed Mor, from the book series A Court of Thorns and Roses (2015–). The main aim of this study is to examine how the two characters’ sexuality and identity work in their respective book series, how they are described and if they are allowed to develop. Using queer theory, I examine how the two characters come out and how they live their lives afterwards, as well as how sexuality work in a fantasy novel. As a result, I have discovered that the label of bisexuality is frowned upon, and that both characters have a hard time figuring themselves out in terms of what sexuality and identity they relate to the most. Mor also had a slower development when it comes to her sexuality and a bigger struggle with coming out to her friends in comparison to Simon. Mor and Simon have very different journeys with their sexuality and are at very different stages in their acceptance at the end of their respective stories. In Mor’s case, she left the story as soon as she came out to one person, whilst Simon became more confident in his sexuality and relationship.