Kunskap om den palliativa vården behövs för att kunna tillfredsställa den döende patientens behov. I sjuksköterskans yrkesroll ingår att främja patientens hälsa och se till att patienten upplever bästa möjliga välbefinnande vid livets slut. Den palliativa vården innebär bland annat att sjuksköterskan utmanas i vårdandet av patienters döendeprocesser. Syftet är att beskriva vad som påverkar sjuksköterskan i sitt vårdande av patienter vid livets slut. Axelssons analysmetod bearbetar både likheter och skillnader i resultatet av studier. Eftersom denna studie endast tar upp likheter och inte skillnader i studiernas resultat benämns analysmetoden som används i studien som en modifierad typ av Axelssons analysmetod. Resultatet bygger på nio vårdvetenskapliga kvalitativa studier. I resultatet redovisas fem teman: otrygghet och osäkerhet i vårdande, svårigheter att kommunicera med patienten, sjuksköterskans känslor i vårdsituation, möten med patienters kamp i sitt lidande och känslor i samband med patientens död. Det framgår i resultatet att sjuksköterskans tidigare erfarenhet av att vårda patienter vid livets slut påverkar hur sjuksköterskan hanterar relationen med patienten och dennes död samt hur sjuksköterskan vårdar patienten. I resultatet framgår också sjuksköterskans behov av ökad kunskap om hur kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ska ske, men också hur sjuksköterskan hanterar sina känslor vid vård av patienter vid livets slut. Även vikten av att samtala om livet och död lyfts fram i resultatet. I diskussionen lyfts det fram hur tidigare erfarenheter av att vårda patienter vid livets slut kan påverka sjuksköterskan i sitt arbete att tillgodose god vård för patienten som befinner sig vid livets slut. God kunskap om den palliativa vården kan hjälpa sjuksköterskan att tillgodose patientens olika behov, samt underlättar sjuksköterskans hantering av olika vårdsituationer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

2015 avled cirka 16 000 personer på äldreboende, många hade anhöriga hos sig den sista tiden i livet. Tidigare forskning har inte kunnat påvisa bästa sättet att ge anhöriga stöd.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slut på äldreboende.Resultatet grundades på 13 vetenskapliga originalartiklar av kvalitativ- och mixad design, från länder med hög kvalitet på palliativ vård. Dessa analyserades induktivt och presenterades i tre huvudkategorier: Förståelse för vad som händer i livets slut, att vilja vara delaktig och klara av att hantera situationen. Anhöriga vill få information, ha regelbundna samtal, delta i omvårdnad och beslutsfattande, har ett behov av kontroll och dela på ansvaret samt önskar bli sedda.När anhöriga inte fick information och delta i vården blev situationen inte hanterbar. Detta ledde till svårigheter att släppa kontrollen vilket skapade missnöje. Sjuksköterskor behöver mer kunskap för att kommunicera och informera, så anhöriga känner sig delaktiga i vården i livets slutskede och får en hög känsla av sammanhang. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut.  Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal. De beskrev även att de ibland blir ledsna och grubblar efter att en patient avlidit. Sjuksköterskorna beskrev även en glädje trots sorg i sitt jobb, detta kunde vara om de såg att en patient mådde bra trots sin sjukdom. Erfarenhet ger trygghet ansåg också sjuksköterskorna. Både jobbigt och befriande när döden inträdde var något som sjuksköteskorna beskrev. Nära och fin men påfrestande relation var hur sjuksköterskorna beskrev relationen till patient och anhöriga.  Slutsats: Anhöriga hade en stor del i vårdandet av patienter i livets slut, och detta påverkade hur sjuksköterskor tänkte och kände kring detta. I mötet med patienter och deras familjer kunde trygghet som kommer med erfarenhet, underlätta. / Aim: To describe the new graduated registered general nurses' experiences of caring for patients in the end of life. Method: The author conducted a qualitative interview with descriptive design. The study group was selected by convenience sample and consisted of seven general nurses who had worked maximum two years as a nurse. The collected material was analyzed from a qualitative content analysis. Results: The analysis revealed seven categories. The nurses that were interviewed described a job satisfaction that could partly be because they were developed in the work they do, but it could also be because they got appreciation from patients and relatives. Despite the job satisfaction that the nurses described, they could also get a sense of inadequacy, which could be a consequence of lack of time and personnel. They also explained that they sometimes become sad and would think a lot after a patient died. The nurses also described a joy in their job, this could be if they saw that the patients were feeling well despite their illness. With experience the nurses felt more confidence in their job. The nurses also explained that they thought it was both difficult and liberating when death occurred. Near and nice but stressful relationship is how the nurses described the relationship with the patient and relatives.  Conclusion: Relatives have a big part in caring for patients in end of life, and this affects the way nurses think and feel about the situation. In meeting with patients and their families, feeling safe in the situation because of earlier experience, can make it easier.

<p><strong>BACKGROUND</strong>: Several people die every year. The numbers of deceased in Sweden were 91449 in 2008. This often brings bereavement for the relatives and in hospital with end-of-life care it can be important for the health professionals to support and also take care of the relatives. <strong>AIM</strong>: The aim of this study is to illuminate relatives’ experiences of the caring situation with end-of life-care when a close relative is dying <strong>METHOD</strong>: Literature review. A number of thirteen scientific articles were analyzed. These were previous research of both qualitative and quantitative methods. <strong>RESULT</strong>: The result shows that many relatives are in need of a good treatment from health professionals, where the treatment includes components like providing support, providing information, creating a good relationship and having a good communication. A trust in health professionals was important for the relatives because it brought knowledge that good care was provided to the patient. It also indicates that participation was important in end-of-life care. There was a safety in having someone at the relative´s side who could offer aid. A quiet and calm environment was positive. <strong>DISCUSSION</strong>: The nurse´s experience and knowledge about bereavement is an important part of the care providing to the relatives.</p> / <p><strong>BAKGRUND</strong>: Varje år dör många människor och i Sverige dog 91 449 människor år 2008. Detta medför sorg för många närstående och medför även att vårdpersonalen har en stor del i att ge stöd och ta hand om de närstående samtidigt som de tar hand om vårdtagaren. <strong>SYFTE</strong>: Syftet är att belysa närståendes upplevelser av omvårdnadssituationen kring vården vid livets slut av en nära anhörig. <strong>METOD</strong>: Litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Dessa var tidigare forskning av både kvalitativa och kvantitativa studier. <strong>RESULTAT</strong>: Resultatet visar att många närstående är i behov av ett gott bemötande från vårdpersonal, där det med bemötande ingår komponenter som att ge stöd, att ge information, att skapa en god relation och att ha en god kommunikation. Ett förtroende för vårdpersonalen var viktigt för att närstående skulle veta att en god omvårdnad gavs till vårdtagaren. Det visar även på att delaktighet var betydelsefullt i vården vid livets slut. Det var en trygghet att ha någon vid sin sida som kunde erbjuda stöd. En lugn och behaglig miljö med hemtrevlig inredning var positivt. <strong>DISKUSSION</strong>: Sjuksköterskans erfarenhet och kunskap om sorg har en betydelse i hur närstående tas om hand.</p>

BACKGROUND: Several people die every year. The numbers of deceased in Sweden were 91449 in 2008. This often brings bereavement for the relatives and in hospital with end-of-life care it can be important for the health professionals to support and also take care of the relatives. AIM: The aim of this study is to illuminate relatives’ experiences of the caring situation with end-of life-care when a close relative is dying METHOD: Literature review. A number of thirteen scientific articles were analyzed. These were previous research of both qualitative and quantitative methods. RESULT: The result shows that many relatives are in need of a good treatment from health professionals, where the treatment includes components like providing support, providing information, creating a good relationship and having a good communication. A trust in health professionals was important for the relatives because it brought knowledge that good care was provided to the patient. It also indicates that participation was important in end-of-life care. There was a safety in having someone at the relative´s side who could offer aid. A quiet and calm environment was positive. DISCUSSION: The nurse´s experience and knowledge about bereavement is an important part of the care providing to the relatives. / BAKGRUND: Varje år dör många människor och i Sverige dog 91 449 människor år 2008. Detta medför sorg för många närstående och medför även att vårdpersonalen har en stor del i att ge stöd och ta hand om de närstående samtidigt som de tar hand om vårdtagaren. SYFTE: Syftet är att belysa närståendes upplevelser av omvårdnadssituationen kring vården vid livets slut av en nära anhörig. METOD: Litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Dessa var tidigare forskning av både kvalitativa och kvantitativa studier. RESULTAT: Resultatet visar att många närstående är i behov av ett gott bemötande från vårdpersonal, där det med bemötande ingår komponenter som att ge stöd, att ge information, att skapa en god relation och att ha en god kommunikation. Ett förtroende för vårdpersonalen var viktigt för att närstående skulle veta att en god omvårdnad gavs till vårdtagaren. Det visar även på att delaktighet var betydelsefullt i vården vid livets slut. Det var en trygghet att ha någon vid sin sida som kunde erbjuda stöd. En lugn och behaglig miljö med hemtrevlig inredning var positivt. DISKUSSION: Sjuksköterskans erfarenhet och kunskap om sorg har en betydelse i hur närstående tas om hand.

Bakgrund:Att som patient befinna sig i livets slut är en subjektiv upplevelse, dock finns det generella drag. Det är därför relevant för sjuksköterskor att få kunskap om upplevelser i livets slut. Detta för att vägleda och ge stöd under patientens sista tid. Anhöriga kan uppleva rädsla då de vistas med sin familjemedlem, då de var oroliga över att deras familjemedlem skulle avlida i deras närvaro. Problem: Aktuell forskning visar på brister i vården gällande livets slut. Det fanns en bristande delaktighet i samtalet kring patientens tillstånd. Syfte: Var att beskriva patienters upplevelser i livets slut. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där 11 vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i två teman vilka var lindrat lidande och lidande. Inom dessa teman skapades fem subteman: lindrat lidande genom tro, lindrat lidande genom acceptans, lindrat lidande genom sociala relationer, lidande genom att förlora sitt jag, lidande genom att inte vara färdig med livet, lidande genom oro för framtiden och lidande genom att uppleva smärta. Slutsats: Patienter upplevde både ett lidande och lindrat lidande i livets slut. Variationer av upplevelserna kunde bero på åldersgrupper och etniskt ursprung.

Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 människor i Sverige och 60 % av dem beräknas behöva palliativ vård. De flesta lider av undernäring i form av anorexi och kakexi eller biverkningar av strålning och kemoterapi som är en gemensam orsak till aptitförlust eller aptitlöshet vilket orsakas av olika symtom. Dessa problem kan orsaka ett lidande. Genom personcentrerad vård och kompetenta sjuksköterskor med specialistutbildning kan patientens livskvalitet höjas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur palliativa patienter upplever sin aptitförlust. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Resultat: Studien visade att patienter med aptitförlust har en stor önskan om att bli hörda och att sjuksköterskan ska finnas där för att lyssna på dem. Upplevelser som önskan att överleva, skuldkänslor, förlust av kontroll på olika nivåer och relationer som är konfliktladdade påverkade patienters aptit negativt. Upplevelser och aptit har ett stort inflytande på livskvaliteten. Slutsats: Att arbeta efter personcentrerad vård kopplad till KASAM kan vara en lösning för att kunna öka patientens livskvalitet i samband med ökat matintag. Webbaserad utbildning som DUNÄT kan vara en stor hjälp till att öka förståelse för nutritionens vikt. Kollegial utbildning kan vara till hjälp för att öka medvetenhet om möjliga problem. En noggrann omvårdnadsanamnes gör det möjligt att rätt åtgärd kan inledas. Medvetenheten om att patienten är en unik person med unika upplevelser kan göra stor skillnad för alla inblandade.

Kommunerna har skyldighet att ge stöd till anhöriga som vårdar en närstående. Men då samhällets resurser minskar får de anhöriga ta ett allt större ansvar. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en närstående i livets slut med stöd av hemsjukvården. Datainsamlingen utfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av kvalitativ metod med induktiv ansats. Deltagare i studien var sju anhöriga från tre kommuner. Analysen av materialet mynnade ut i fem kategorier; vikten av tillgänglighet, betydelsen av kontinuitet, att underlätta i vardagen, betydelsen av bemötande och se den anhöriges behov. Kategorierna visar på de grundläggande behov som anhöriga upplever behöver vara uppfyllda för att stödet från hemsjukvården ska vara tillräckligt. Resultatet visar att anhöriga till stor del är tacksamma för det stöd de får men att det finns en del brister. Att vårda en närstående i hemmet i livets slut är ett komplext åtagande som innebär ett stort ansvar. Det privata hemmet förvandlas till ett vårdrum där det är viktigt att samspelet mellan anhörig, vårdpersonal och den döende fungerar. Resultatet visar att information, engagemang och delaktighet är centrala för upplevelsen av ett gott stöd. Brister i stödet kan leda till en känsla av utanförskap och otrygghet. Genom att ta del av anhörigas upplevelser kan distriktssköterskans stöd till anhöriga utvecklas och förbättras. Att ge stöd till anhöriga som vårdar i livets slut är en del av hemsjukvårdens ansvar och det behövs bättre och tydligare rutiner för att det ska fungera i praktiken.

Bakgrund: Inom de flesta vårdverksamheter som sjuksköterskor arbetar vårdas svårt sjuka patienter som har kommit till en punkt där vården bör övervägas att övergå till vård i livets slutskede [VILS]. Att informera och kommunicera inriktning och mål för vården med patienten och de närstående är en viktig omvårdnadsåtgärd. Ansvaret att informera patienten är läkarens men ofta är sjuksköterskan den som tidigt ser behovet och initierar beslutsfattandeprocessen om övergång till VILS. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans roll i relation till beslutsfattandeprocessen vid VILS Metod: En litteraturöversikt som baserades på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna har en betydande roll i beslutsfattandeprocessen till VILS för patienten, närstående och i samarbetet med övriga vårdteamet och att fungera som advokat för patienten och föra fram information mellan patient, närstående och övriga vårdteamet. Resultatet delas in i fyra kategorier: Att använda kunskap och erfarenhet, att koordinera VILS, att stödja patientens intressen och att kommunicera om VILS. Diskussion: Sjuksköterskan visar sig sällan vara med i samtalet om övergång till VILS trots att rollen är betydande, det beror på vem som finns med i samtalet, hur patienten tar emot informationen samt på hur arbetsrelationen till läkaren ser ut, om sjuksköterskans medverkan är möjlig. Slutsats: Sjuksköterskor har en betydande roll i beslutsfattandet vid övergång till VILS. Sjuksköterskans samarbete med läkaren avgörs av den kultur som finns i verksamheten. Om samarbetet i vårdlaget är gott påverkas möjligheten att tidigt informera patienten om de olika vårdalternativen i VILS och tidigt övergå till lindrande vård i livets slut. Vidare forskning behövs för att belysa patienters perspektiv för att utveckla en mer individuell och specifik vård till varje enskild patient. / <p>Godkännande datum: 2017-05-11</p>

Det blir allt vanligare att närstående vårdar patient vid livets slut i hemmet, vilket förändrar de närståendes livsvärld. Den förändrade livssituationen för de närstående kan leda till ett livslidande då den berör hela deras existens. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka närståendes behov av stöd vid vård av patient i livets slut i hemmet. Metoden som ligger till grund för studien är en beskrivande kvalitativ litteraturöversikt ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Materialet till litteraturöversikten utgörs av tolv vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultatet bygger på fyra huvudkategorier: Hemmets karaktär förändras när vården flyttar in; Delaktighet och kommunikation, grunden till en vårdande relation; Stöd i form av ökad kunskap ger trygghet för närstående; Gemenskap med andra människor i liknande livssituation skapar trygghet.   Litteraturöversiktens resultat visar att närstående som vårdar i hemmet upplever hemmet som en trygghet. I resultatet framkommer att gemenskap med andra i liknande livssituation anses vara stödjande. Sjuksköterskans förmåga att skapa en vårdande relation är betydelsefullt för de närstående eftersom det bidrar till en känsla av delaktighet. Närstående som vårdar i hemmet har en betydande roll i vården av patienten och därför har de således behov av stöd från sjuksköterskan. I praktiken innebär det att sjuksköterskan kan stödja närstående genom att ha ett öppet förhållningssätt och därmed skapa goda vårdande relationer som stärker närstående i sin roll som vårdare. Genom att sjuksköterskan utgår från ett livsvärldsperspektiv där hela människan tas i beaktning känner närstående sig delaktiga och upplever vården som stödjande.