Expensive and complex automated systems for greenhouses are frequently utilized in the horticulture industry. In parallel, smart systems for home automation has recently seen a rapid increase in popularity. This project aims to combine the climate optimization capabilities of industrial systems with the convenience of home automation systems. More specifically, this project is focused on the design and implementation of electrical and mechanical requirements of a smart greenhouse system. This involved the selection of hardware components, such as sensors, actuators and controllers. It also involved the interconnection between these components and the development of measurement and control systems to autonomously manage the greenhouse. The system is based on a WiFi-connected microcontroller. Parameters monitored include; temperature, humidity and wind-speed. Irrigation is controlled by a solenoid valve and can be scheduled to desired intervals. Ventilation and temperature optimization is done by controlling the roof-hatch with a linear actuator and control of a heater. The results demonstrate a accurate and reliable system with low power consumption. The resulting prototype can be installed in new and existing greenhouses. Functionalities can be remotely controlled and monitored by the convenience of an android application. The total cost of the components used was around 4 500 SEK. Further development could be done to enable seamless scalability with additional components and functionalities. Climate optimization by incorporation of weather forecast as a parameter could be implemented to further reduce energy consumption. / Dyra och komplexa automatiserade växthussystem är vanligt förekommande inom industrin för hortikultur. Parallellt har populariteten för "Smart Home" system för hemautomatisering radikalt ökat. Målet med detta projekt är att kombinera klimatoptimiseringsmöjligheterna hos industriella system med lättanvändligheten hos system för hemautomatisering. Detta projekt fokuserar specifikt på designen och implementationen av de elektriska och mekaniska krav som ställs på ett "smart greenhouse system". Detta innefattar; val av komponenter såsom sensorer, aktuatorer samt styrenhet men även sammankopplingen mellan dessa komponenter och utvecklingen av mjukvara till reglersystemet, som i sin tur syftar till automatiseringen i växthuset. Systemet är baserat på en WiFi-uppkopplad mikrokontroller. Parametrar som monitoreras är; temperatur, luftfuktighet och vindhastighet. Bevattning kontrolleras av en magnetventil och kan schemaläggas för bevattning i önskade intervall. Ventilering och temperaturoptimisering sker genom kontroll av taklucka med hjälp av ett linjärt ställdon samt kontroll av ett värmeelement. Resultatet demonstrerar ett pålitligt och punktligt system med låg energiförbrukning. Prototypen som utvecklats kan installeras i både nya och befintliga växthus. Funktionaliteterna kan smidigt fjärrkontrolleras och monitoreras från en android applikation. Den totala kostnaden för de komponenter som använts var runt 4500 kr. Vidareutveckling vad gäller skalbarhet för att sömlöst lägga till komponenter och funktionaliteter bör övervägas. För ytterligare minskad energiförbrukning med hjälp av klimatoptimering kan väderprognos adderas som en parameter.

På Hannovermässan, världens ledande mässa inom industriell teknologi, i Tyskland år 2011 myntades begreppet Industrie 4.0 som beskriver den fjärde industriella revolutionen. Denna handlar om att integrera affärsprocesser med ingenjörsprocesser och på så sätt göra produktionen mer effektiv, miljövänlig och flexibel. Sedan 2011 har man även börjat tala om smarta fabriker och införande av smart teknik inom tillverkningsindustrin. Många hävdar att smart teknik och Industrie 4.0, tillsammans med vår tids krav på kundanpassade produkter, kommer att revolutionera den tillverkande industrin och förväntningarna är stora på vad smartteknik kan komma att bidra med. Denna studie syftar till att undersöka hur produktionen i tillverkande företag påverkas med hjälp av införande av smart teknik. Studien kommer att identifiera och analysera de främst påverkade faktorerna vid införande av smart teknik från år 2011 och framåt. De faktorer som identifierats och studeras närmare är; flexibilitet, kostnader, ledtider, miljöpåverkan, produktkvalitet och tillförlitlighet. I arbetet att hitta de faktorer som främst påverkar produktionen i tillverkande företag vid införande av smart teknik har främst två metoder använts. En inledande litteraturstudie gjordes för att identifiera de vanligast förekommande faktorerna. Valda faktorer verifierades därefter med hjälp av intervjuer och studiebesök hos två tillverkande företag som implementerat smart teknik, Scania CV AB och Volvo Car Corporation. Under vald tidsperiod har dessa företag tillsammans med KTH genomfört projektet FFI Line informationsystem architecture (LISA), där LISA är en variant av en smart fabrik. En slutsats som dragits i denna studie är att de faktorer som främst påverkas med hjälp av smart teknik inom tillverkningsindustrin är några av de som identifierades vid undersökningens start; flexibilitet, kostnader, miljöpåverkan och tillförlitlighet. Exempel på hur dessa påverkas presenteras vidare; om en informationsarkitektur (såsom LISA) implementeras blir det lättare att genomföra förändringar i maskinparken, det gör processkedjan mer dynamisk vilket ger en ökad flexibilitet för företagen. Med hjälp av uppkopplade enheter kan företagen snabbare informeras om fel i produktionen och på så sätt minska mängden kassationer vilket innebär kostnadsbesparingar. Genom att hastighetsanpassa motorer samt att optimera robotars rörelser, exempelvis genom att i större utsträckning använda mjuka rörelser, kan energi sparas och därmed ge en minskad miljöpåverkan. Dock blir företagen vid införande av smart teknik beroende av uppkoppling och det blir då viktigt att säkerställa att tillförlitliga system används om problem uppstår. Andra faktorer som påverkas är ledtider och produktkvalitet, som dock snarare påverkas som konsekvenser av att ovan nämnda faktorer påverkas. Ytterligare en slutsats är att Industrie 4.0 inom svensk tillverkningsindustri betraktas som en evolution snarare än en revolution och att den smarta tekniken är något som implementerats gradvis. / The term Industrie 4.0 was first coined in Germany 2011, at the Hannover Messe, the world’s leading Trade Fair for Industrial Technology. It is a term describing the fourth Industrial Revolution. This revolution concerns making production more efficient, environmentally friendly and flexible, by integrating business processes with engineering processes. Since 2011, smart factories and implementation of smart technology in manufacturing has also been a major talking point. Many claim that smart technology and Industrie 4.0, together with the increasing demands for customization, will revolutionize the manufacturing industry and the expectations for what smart technology will contribute with are great. The purpose of the study is to investigate what factors of the production in manufacturing companies are affected by the introduction of smart technology, from year 2011 onwards. The factors identified and investigated are; flexibility, costs, lead times, environmental impact, product quality and reliability. The study was conducted in two stages. First, a literature study to identify and investigate the factors, and second, visits, interviews and verification of the factors with two manufacturing companies who have both implemented smart technology; Scania CV AB and Volvo Car Corporation. During the selected time period, these companies have, together with KTH, participated in the FFI Line information system architecture project (LISA) project where LISA is a type of smart factory; an information architecture. A conclusion to be drawn is that the factors mostly affected by smart technology within the manufacturing industry are some of those identified in this study; flexibility, costs, environmental impact and reliability. Examples of impact are; if an information architecture (for example LISA) is implemented, it becomes easier to implement changes in the factory. This makes the process chain more dynamic, which gives the company greater flexibility. With the help of connected units, companies are faster informed about errors in the production, which makes it possible to decrease the amount of scrap. This leads to cost savings. Also, by using speed-controlled engines and by optimizing the movements of robots, energy can be saved, which leads to less environmental impact and also cost savings. Though, by implementing smart technology, companies also make themselves dependent on wireless connectivity. Therefore, it becomes important to make sure reliable systems are used. Other factors affected by the implementation of smart technology are lead times and product quality, but they are rather affected as consequences of the affection of the other factors, mentioned above. Another conclusion to be drawn is that Industrie 4.0, within Swedish manufacturing, is considered to be an evolution rather than a revolution and smart technology is something that is implemented gradually.

The concept of smart cities points out the future cities, which will incorporate IoT and digitalization for facilitating the communication among people, their devices, government services, and various facilities that can provide enough services for the enormous population in the future cities. To achieve the goal of having the ideal smart cities, it is necessary to go digital and plan for having virtual imagination for every component in the cities, including the construction facilities. BIM method as a means of having a virtual vision of each element of the construction project glows in mind as one sort of assistance to reach this target. This thesis investigates the impact of BIM on the quality of communication in the future smart cities based on the literature review of the three smartest cities including Singapore, London, and Manchester.:Table of Contents List of Figures IV List of Tables V List of Abbreviations VI 1 Introduction 1 1.1 Problem Statement 1 1.2 Aim of the Study 3 1.3 Research Question 4 1.4 Methodology 4 1.5 Structure of Work 5 2 Research Methodology 6 2.1 Introduction 6 2.2 Overview of Common Research Methods 6 2.2.1 Inductive Method 6 2.2.2 Deductive Method 7 2.2.3 Inductive vs. Deductive Method 8 2.2.4 Quantitative Research 8 2.2.5 Qualitative Research 9 2.2.6 Tools for Data Collection 10 2.3 Research Scheme of This Thesis 16 3 Literature Review and Historical Background 19 3.1 Introduction to BIM 19 3.2 BIM Definition 20 3.2.1 National Institute of Building Sciences (NIBS) 20 3.2.2 Autodesk 22 3.2.3 Associated General Contractors of America (AGC) 22 3.3 BIM Levels 24 3.4 Application of BIM 25 3.4.1 Advantages of BIM 27 3.4.2 Disadvantages of BIM 29 3.5 History of employing BIM in construction projects 30 3.5.1 Before the year 2000 30 3.5.2 After the year 2000 31 3.6 Communication in construction projects 32 3.6.1 Communication, Combination of Factors 32 3.6.2 Communication Disorders in Construction Projects 33 3.7 BIM and Project Management 35 3.7.1 BIM vs. PMBOK 36 3.8 Smart Cities 36 3.8.1 Communication in smart city projects 37 3.8.2 Project Management in Smart Cities 39 3.9 Literature Review or Relevant previous studies 40 4 Case- Study 44 4.1 Singapore 44 4.1.1 BIM Use in Singapore 45 4.1.2 ITS Projects in Singapore 49 4.1.3 Intelligent Productivity and Safety System (IPASS) 50 4.1.4 Addressing Communication Challenges by BIM in the projects in Singapore 50 4.2 London, United Kingdom (UK) 52 4.2.1 Smart Projects in London (UK) 53 4.2.2 BIM Use in UK 55 4.2.3 Addressing Communication Challenges by BIM in the projects in UK 56 5 Conclusion 61 5.1 Summary of results 61 5.1.1 Findings of the Questions 62 5.2 Further Research Recommendation 63 Bibliography VIII

Smart environments, particularly smart homes have become an increasingly popular topic for research and real world implementations. Despite the popularity of this topic, there is a lack of tools to enable inhabitants of smart environments to perceive which kind of data smart devices generate and to make inhabitants aware of who is accessing their personal information and the purpose for accessing this information. These issues have caused privacy concerns among inhabitants of smart environments – who would like to ensure their personal information is only utilized for their benefits, rather than being used for malicious purposes. Therefore, smart home environments motivate the need for privacy awareness tools to help inhabitants to better understand the privacy implications when their personal information is misused. To address this problem, this thesis suggests guidelines for the design of privacy awareness tools. A literature review evaluated instruments to conduct research about privacy concerns. The Internet Users’ Information Privacy Concerns (IUIPC) framework from Malhotra, Kim, and Agarwal was selected for the empirical part of this thesis project because it is one of the most reliable models developed to measure privacy concerns at the individual level. Quantitative data was gathered through a survey based on this framework. Data collected from 30 experts in the field of study was analyzed using linear regression analysis techniques and principal component analysis. These survey results lead to a set of guidelines that could guide designers and service providers as to what aspects of privacy concerns they should consider and what they should concentrate on when designing privacy awareness tools for ubiquitous computing systems, such as a smart home. / Intelligenta omgivningar och framförallt smarta hem har kommit att bli ett popular forskning samt impementationsområde. Trots ämnets popularitet är det en brist på verktyg som låter personer i dessa intelligenta omgivningar att förstå vilken typ av data som genereras av de smarta apparaterna, att de förstår vem som får tillgång till deras privatinformation och syftet till att informationen används. Dessa problem leder till påverkar användarintegriteten för personerna i de intelligenta omgivningarna. Personerna vill försäkra sig om att deras privatinformation används till deras fördel och inte missbrukas. Det finns ett behov av integretetsverktyg som kan hjälpa personerna att få en bättre förståelse över hur deras integritet påverkas när deras privatinformation missbrukas. Den här rapporten syftar till att behandla detta problem genom att ta fram riktlinjer baserade på användarnas oro kring deras integritet. En litteraturstudie genomfördes för att utvärderade metoder för att genomföra forskning på användarintegritet. Ramverket Internet Users’ Information Privacy Concerns (IUIPC) från Malhotra, Kim, och Agarwal valdes eftersom det var den en av de mest pålitliga modellen för att mäta den individuella oron kring integriteten hos användarna. Kvantitativ data samlades in genom ett formulär baserat på IUIPC ramverket. Datan samlades in under den empiriska fasen utav 30 experter inom forskningsområdet. Linjär regression och principalkomponentanalys användes för att analysera datan från undersökningen. Resultatet från undersökningen diskuterades med målet att tillhandahålla riktlinjer till utvecklare och tjänsteleverantörer, om vilka integritets aspecter vilket bör övervägas samt focusera på vid utveckling av integretetsverktyg för ubika datasystem.

Industri 4.0, den fjärde industriella revolutionen, kommer att förändra industriell tillverkning. Ofta diskuteras fördelar och stora företag som är en drivande kraft i industrin; men i denna rapport undersöks utmaningarna som små och medelstora företag ställs mot vid införandet av smart teknik. Dessa företag representerar över 90% av svensk industri och är extremt viktiga för ekonomin vilket är anledningen till varför dessa valdes att undersöka. Rapporten består av ett teoriavsnitt och en empirisk studie. Teorin har tillhandahållits från ett flertal tekniska publikationer och sammanfattningar av tekniska konvent. Empirin är baserad på två intervjuer genomförts och en artikel. En intervju med en civilingenjör och chef vid ett mindre tillverkande företag som producerar belysning. Den andra med en expert inom området för införandet av smart teknik inom SMF, engagerad i olika projekt för detta ändamål och arbetserfarenhet inom ABB Robotics. Artikeln är en stor empirisk studie med flertal chefer inom tillverkningsindustrin. Resultatet är att för Industri 4.0 krävs det att resurser i form av kompetens, ekonomi och maskiner finns. Att produktionsprocessen är standardiserad, det ska finnas tjänster som hjälper företag att införa och utveckla smart teknik och att det finns en hög IT-säkerhet. I dagsläget är det en extrem brist på kunskap och kompetens hos SMF gällande smart teknik och industri 4.0. Intresset för det är vagt om ens existerande. Produktionsprocesserna är intestandardiserade. Slutsatsen är att utmaningarna är bristen på kompetens, processerna inte är standardiserade, och att det är svårt att kunna integrera den teknik som finns med de maskiner som finns. Dessa problem är svåra att undvika men lätta att ta sig förbi. Hjälp med kompetens  finns ochautomatiserade robotar för en produktionsprocess som inte är standardiserade är på marknaden. Det viktigaste är att företagen i största möjliga mån har en vilja att utvecklas. / Industry 4.0, the fourth industrial revolution, will change industrial production as we know it. Too often are the pros along with big companies who are a driving force of this revolution discussed; however, in this report the challenges small and medium sized enterprises face when implementing smart technology will be scrutinized. These companies represent over 90% of the Swedish industry and are extremely important for the economy, which is why this was chosen to be examined. The report is based on one theory chapter and one empirical study. The theory has been obtained from several technical publishes and summaries of technical conventions. The empirical study is based on two interviews and one article. One interview with a boss in a smaller industrial company, that focuses on lightning, who has a Master’s of Science in Engineering. The other interview was conducted with an expert in the area for implementing smart technology in SME, engaged in different projects for this purpose and work experience within ABB Robotics. The article is a large empirical study with multiple managers within manufacturing companies. The result is that for Industry 4.0 it is necessary that resources in the shape of competence, economy and machinery exists. That the manufacturing process in standardised, there must be services that helps companies to implement and develop smart technology, and that  there is high IT-security in place. Today there is an extreme lack in knowledge and competence at SME concerning smart technology and Industry 4.0. The interest in the subject is weak if even existing. The manufacturing processes are not standardised. The conclusion is that the challenges are the lack of competence, the processes are not standardised, and that it's hard to integrate he technology with the existing machines. These problems are hard to avoid but easy to overcome. Assistance with competence are available and automated robots are on the market. The most important aspect is that the companies have, in the greatest extent possible, a will to evolve.

В данной работе представлено описание плана по разработке информационной системы «Умный офис» на основе технологий Интернета вещей. Данная система представляет возможности для проактивного управления интеллектуальным зданием. Первая глава работы содержит литературный обзор и анализ источников по предметной области Интернета вещей. Описаны технологии, которые необходимы для работы с Интернет вещами. Во второй главе описан бизнес-проект по реализации системы «Умный офис», который включает в себя описание предметной области, устав проекта, описание жененного цикла развития системы, календарное планирование работ, риски проекта и экономическое обоснование реализации проекта. В третьей главе представлен практический результат работы: требования к системе, архитектура системы и техническое задание. / This paper presents a description of the plan for the development of the "Smart Office" information system based on IoT technologies. This system presents the possibilities for proactive management of an intelligent building. The first chapter of the work contains a literature review and analysis of sources on the subject area of the Internet of Things. The technologies that are necessary for working with the Internet of things are described. The second chapter describes a business project for the implementation of the Smart Office system, which includes a description of the subject area, project charter, description of the system development cycle, work scheduling, project risks and economic justification for project implementation. The third chapter presents the practical result of the work: system requirements, system architecture and terms of reference.

The concept of smart cities, which may have seemed distant and unachievable not very long ago, is becoming reality today. Behind the concept of a smart city lies a vast intelligence, namely the Internet of Things. As the population in urban areas grows, the development of smart parking solutions are becoming more relevant and crucial than ever. One of the biggest concerns regarding todays’ way of parking is congestion. Drivers’ are cruising around in search of a parking space which is both time consuming and causes big congestion. In this thesis project, a comparative analysis was conducted between two parking operators in Sweden, EasyPark and LinPark. A qualitative study in the forms of interviews and a literature study was conducted to further investigate and analyse technologies and methods used in smart parking today. The problems that this thesis focuses on are congestion due to poor parking management as well as the smartphone dependency regarding the management of a parking space. Highlighted in this report are key technologies used to track the parking occupancy status, the impact connected vehicles might have on the smart parking industry, as well as how smart parking solutions could help to decrease congestion. The results of this thesis project showed that there are several solutions that could significantly decrease traffic congestion. By aiding the drivers to a parking space, or allowing the driver to pre-book a parking space, the efficiency with regards to time and congestion could be improved. Furthermore, the establishment of electrical and connected vehicles seem to have a crucial impact on the smart parking industry. Parking applications need to adjust their services to be compatible with both types of vehicles. Even though there seem to be many new technologies available and developed, they may not be able to be implemented in the near future. That is why it is important for parking applications to provide a sufficient service with the technology available today. With regards to this, a feature addition was suggested where users are able to filter their search for certain parking spaces, such as filtering by the cheapest or closest parking space. Lastly, a feature for connected vehicles was suggested where the car is able to detect and track which parking operators are operating certain parking spaces. / Begreppet smarta städer, som må ha verkat ouppnåeligt för inte så länge sedan, blir verklighet idag. Bakom begreppet “smart cities” ligger en stor intelligens, nämligen “Internet of Things”, sakernas internet. När befolkningen i städer växer, blir utvecklingen av smarta parkeringslösningar mer relevant och avgörande än någonsin. Ett av de största bekymret för dagens parkeringssätt är trafikstockningar. Förarna åker runt på jakt efter en parkeringsplats vilket både är tidskrävande och bidrar till ytterligare trafikstockningar. I detta examensarbete genomfördes en komparativ analys mellan två parkeringsoperatörer i Sverige, EasyPark och LinPark. En kvalitativ studie i form av intervjuer och en litteraturstudie genomfördes för att ytterligare undersöka och analysera tekniker och metoder som används inom smart parkering idag. De viktigaste problemen som denna avhandling fokuserar på är trängsel på grund av ineffektiva parkeringsåtgärder samt smartphoneberoendet gällande hanteringen av en parkeringsplats. I denna rapport framhålls viktiga teknologier som används för att spåra status för parkeringsplatser, den påverkan anslutna fordon kan ha på smart parking industrin, samt hur smarta parkeringslösningar kan bidra till att minska trängseln. Resultaten av detta examensarbete visade att det finns flera lösningar som kan minska trafikstockningar avsevärt. Genom att guida förare till en parkeringsplats, eller genom att låta föraren förhandsboka en parkeringsplats, kan effektiviteten när det gäller tid och trängsel förbättras. Dessutom verkar etablering av elektriska och anslutna fordon ha en avgörande inverkan på smart parking industrin. Parkeringsapplikationer måste anpassa sina tjänster så att de är kompatibla med alla olika typer av fordon. Även om det verkar finnas många nya teknologier tillgängliga och utvecklade, är de inte implementerbara inom en snar framtid. Det är därför det är viktigt för parkeringsapplikationer att tillhandahålla en tillräckligt effektiv tjänst med den teknik som finns tillgänglig idag. Ett funktionstillägg föreslogs, där användare kan filtrera sin sökning efter vissa typer av parkeringsplatser, till exempel filtrering efter den billigaste eller närmaste parkeringsplatsen. Slutligen föreslogs en funktion för anslutna fordon där bilen kan upptäcka och spåra vilka parkeringsoperatörer som driver vissa parkeringsplatser.

No description available.

No description available.

ВКР (магистерская диссертация) состоит из введения, трех глав, заключения, библиографического списка, включающего 92 наименования, 10 приложений. Работа включает 11 таблиц и 6 рисунков. Общий объем ВКР (магистерской диссертации) – 96 страниц. Цель исследования – опираясь на теоретические и практические основы науки об экономическом аудите, проанализировать современные методы анализа проектов умных городов. Опираясь на опыт отечественных и зарубежных исследователей разработать авторских алгоритм аудита проектов умных городов. Научная новизна исследования состоит в разработке авторского алгоритма аудита проектов умных городов по эффективному управлению реализации проектов умных городов. Практическая значимость исследования заключается в применении авторского алгоритма в развитии проектов умных городов и получение объективных данных по проектам умного города. Эффективность рекомендаций – предложенные автором рекомендации по эффективному управлению реализацией проектов умных городов, помогут реально оценивать перспективы проекта и получить колоссальную экономию за счет сокращения издержек на реализацию. Рекомендации помогут выявлять эффективность реализации и факт нецелевого использования финансовых и материальных ресурсов. / The master's thesis (master's thesis) consists of an introduction, three chapters, a conclusion, a bibliography including 92 titles, 10 appendices. The work includes 11 tables and 6 figures. The total volume of the master's thesis (master's thesis) is 96 pages. The purpose of the study is to analyze modern methods of analyzing smart city projects based on the theoretical and practical foundations of the science of economic auditing. Based on the experience of domestic and foreign researchers, develop a proprietary algorithm for auditing smart city projects. The scientific novelty of the research lies in the development of the author's algorithm for auditing smart city projects for the effective management of the implementation of smart city projects. The practical significance of the study lies in the application of the author’s algorithm in the development of smart city projects and obtaining objective data on smart city projects. The effectiveness of recommendations - the recommendations proposed by the author for the effective management of the implementation of smart city projects will help to realistically assess the prospects of the project and obtain enormous savings by reducing implementation costs. The recommendations will help identify the effectiveness of implementation and the fact of inappropriate use of financial and material resources.