Inledning Det är bevisat att hög-intensiv intervallträning två gånger i veckan i sex till åtta veckor kan förbättra aerob kapacitet. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om sex veckors hög-intensiv intervallträning en gång i veckan i kombination med snabbhetsträning kan ge ökad prestationsförbättring hos kvinnliga fotbollsspelare. Metod Tjugoåtta damlagsspelare från samma fotbollslag deltog i studien varav elva fullföljde hela studien. Studien genomfördes en gång i veckan i sex veckor och innehöll hög-intensiv intervallträning i hinderbana inomhus med snabbhetsträning. Före- och eftertester utfördes i form av ett Yo-Yo intermittent återhämtningstest nivå 1 (YYIRTL1) samt ett 6 x 30 meter upprepat sprinttest. Resultat YYIRTL1 visade en signifikant förbättring från 633 ± 232 till 738 ± 247 (p = 0,01) i ökad distanslängd. 6 x 30 meter upprepat sprinttest visade ingen signifikant skillnad av den snabbaste sprinten (p > 0,05) men i total upprepad sprinttid visade resultatet på en signifikant förbättring från 31.83 ± 1.50 till 31.06 ± 0.99 (p = 0,02). Konklusion Sex veckors hög-intensiv träning kan ge ökad prestationsförbättring i uthållighet samt minskad total upprepad sprinttid.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka frekvensstegen som träningsmetod för fotbollsspelare i avsikt att öka snabbhet i vändningar och agility då dessa förmågor är mycket viktiga för en spelare under en fotbollsmatch. Frågeställningar: Ökar träning med frekvensstege spelarnas agility? Förbättrar träning med frekvensstege spelarnas förmåga att ändra riktning i hög hastighet? Metod För att besvara frågeställningarna valdes en experimentell, kvantitativ studie med Test-Retest som insamlingsmetod. I studien deltog både en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Försöksgruppen var ett damfotbollslag, ålder 18.8±1.9  år och de var 12 deltagare. Kontrollgruppen var ett damfotbollslag, ålder 17.8±0.8 och var 6 deltagare. Undersökningen pågick under 7 veckor och vid totalt 12 tillfällen. Spelarna undersöktes två gånger i T-drill, Pro Shuttle och Z-drill. Vecka 1 var förtesterna (Test). Vecka 2-6 pågick träningen med frekvensstegar, två tillfällen per vecka och 30 minuter per tillfälle (totalt 9 tillfällen och 4,5 timmars träning). Vecka 7 utfördes det andra testtillfället (Retest). Resultat Ingen skillnad fanns mellan grupperna gällande varken agility eller vändnignar i hög hastighet. Gällande agility så förbättrades båda grupperna i Pro Shuttle (-0,234 ±0,194 sek) samt försämrades i Z-drill (0,518±0,393 sek), p<0,000. Båda grupperna förbättrades även i T-drill (-0,49±0,448 sek), p<0.000.  En analys med ANOVA RM visar att grupperna inte skiljdes åt gällande förändring i agility eller vädningar (p<0,451-0,972). Slutsats Studien pekar på att frekvensstegen leder inte till några signifikanta ökningar i agility men tyder också på att de inte hämmar utvecklingen. Därmed kan stegarna vara en del av ett träningsprogram för fotbollsspelare för att eventuellt förbättra andra områden av prestation. / Aim The aim is to evaluate agility ladders as a method for soccer players to increase change of direction-skill and agility, as these skills are very important for a player during a game. Specific aims: Will agility ladder training increase the players’ agility? Will training with agility ladders improve the players’ ability to change direction at high speed? Method An experimental and quantitative study model was chosen, collecting results through Test-Retest measurements. A trial group and a control group took part in the study. The trial group consisted of a women’s soccer team, age 18.8±1.9, with 12 participants. The control group consisted of a women’s soccer team, age 17.8±0.8, with 6 participants. The study lasted 7 weeks and on 12 occasions. The players were tested twice in the T-drill, Pro Shuttle and Z-drill.  In week 1 the first tests were conducted. Through the following five weeks the training took place, thirty minutes - two times a week (a total of 9 workouts and 4,5 hours of training). The final tests were conducted during the seventh week. Results   No difference was found between the groups in the T-drill (change of direction), Z-drill or Pro Shuttle (agility). Both groups improved in the T-drill (-0.49 ± 0.448 sec) and the Pro Shuttle (-0.234 ± 0.194 sec) and deteriorated in the Z-drill (0.518 ± 0.393 sec), p <0.000. Analysis of the results, using ANOVA RM, shows that the groups do not differ regarding change in agility (p<0,451-0,972).   Conclusions   The study indicates that the agility ladders do not produce significant increases in agility, but also suggest that they do not hamper development. This allows agility ladders to be part of a training program for soccer players to possibly improve other areas of performance.

No description available.

No description available.

Fotboll är en intermittent sport med både offensiva och defensiva aktioner som kräver ett flertal höghastighetsrörelser (sprint, vändningar) som respons till yttre stimuli vilket betonar betydelsen av att träna och testa agility (kvickhet). Syfte med denna studie var att a) konstruera ett nytt fotbollspecifikt reaktivt agility-test, b) utvärdera reliabiliteten och validiteten av de nya testerna och c) undersöka eventuellt samband mellan fysiska egenskaper (snabbhet, effektutveckling/explosivitet, styrka) och snabbhetstest med riktningsförändringar (CODS) och förmåga till reaktiv agility (RA). Tjugo unga manliga fotbollsspelare (ålder: 17,0 ± 0,9 år; kroppslängd: 1,81 ± 0,03 m; kroppsvikt: 70,0 ± 7,4 kg; kroppsfett 11,3 ± 2,0 %) delades upp i två grupper (10 spelare per grupp) baserat på ålder och fotbollsprestation (U17 &amp; U19). Reliabilitetsdata visade hög tillförlitlighet för de båda CODS och RA-testerna (ICC-koefficienter 0,92 och 0,70-0,88). Within-subject variabiliteten hade en variationsvidd emellan 3,6–5,8 %. Ett moderat samband mellan CODS och RA-protokollen indikerar på en låg samhörighet. Regressionsanalyserna visade att de testade fysiska kvaliteterna inte kunde användas för att förutsäga resultaten i CODS och/eller de andra RA-testerna. Oberoende t-test visade att den högre rankade gruppen var bättre i både CODS och två andra RA-tester. Sammanfattningsvis, påvisade de nykonstruerande testerna god reliabilitet och validitet för test av unga fotbollsspelare. I tillägg, visade sig CODS och RA vara två oberoende kvaliteter och bör tränas och testat separat. / <p>Godkännande datum: 2017-11-07</p>

No description available.

Introduktion: Flertalet grundläggande fysiska färdigheter har beskrivits för att en individ ska prestera vid idrott. Svenska innebandyförbundet beskriver en individs fysiska träningstatus genom fem fysiska grundfärdigheter: styrka, snabbhet, uthållighet, rörlighet och koordination. Ett vanligt krav i många idrotter är att ändra riktning och brukar vara en faktor som tränas i rehabiliteringen efter skada. Samband mellan förmåga att ändra riktning och fysiska färdigheter kan ge tränare och fysioterapeuter öka insikt om vilka fysiska färdiheter som påverkar prestationen. Syfte: Undersöka fysiska färdigheters samband med förmåga att ändra riktning hos manliga elitinnebandyspelare. Metod: 37 manliga elitinnebandyspelare, från två lag i Svenska Superligan, deltog i en tvärsnittstudie. Testpersonerna tillfrågades om ålder, aktuella skador, innebandyerfarenhet och testades i längd, vikt, förmåga att ändra riktning, snabbhet, explosivitet, styrka i nedre extremitet, bålstyrka, dynamisk balans, rörlighet i nedre extremitet, och aerob uthållighet uppdelat på två testtillfällen. Univariat regressionsanalys utfördes för att studera samband och vilka test som mest förklarade en snabb tid på riktningsförändringstestet. Multipel regressionsanalys användes för att analysera till vilken grad de fysiska prestationstesten kunde förklara variansen på riktningsförändringstestet. Resultat: Body mass index (BMI) , 5-, 10- och 20 meter sprint, counter movement jump och beeptestet visade signifikanta samband med riktningsförändringstestet. Den slutgiltiga regressionsmodellen inkluderade vaiablerna BMI och 10 meter sprint och förklarade tillsammans variansen på riktningsförändringstestet med R2 = 0.44. Slutsats: Fysioterapeuter och tränare som har som mål att öka prestation i riktningsförändringar hos sina klienter bör fokusera på att rehabiliteringen och träningen innehåller explosiv träning och att klienten inte går upp i vikt. Lite forskning finns på manliga elitinnebandyspelare och vi uppmuntrar till vidare forskning på denna population.

Prestation i fotboll beror på många olika fysiska faktorer som exempelvis styrka, uthållighet och snabbhet. Snabbheten kan delas upp i många olika faktorer exempelvis sprinter rakt fram och agility. Det finns även något som kallas reaktiv agility vilket betyder att man reagerar på ett visuellt stimuli och därefter reagerar med ett beslut. En förmåga som verkar bli mer central i fotbollen. Syftet med denna studie var att utvärdera ett kort träningsprograms påverkan på de olika snabbhetsfaktorerna, raka sprint, agility och reaktiv agility samt beräkna korrelationer mellan de olika variablerna. Metod: Före- och eftertester gjordes på 19 ungdomar från svenska U17 allsvenskan. Testpersonerna delades därefter upp i en interventionsgrupp(IG)(N=9) och en kontrollgrupp(KG)(N=10). Testerna som utfördes var Reactive agility test(RAT), Agility 5-0-5 och 10- 20- 30 meter sprint. IG fick efter testerna utföra ett träningspass i veckan under fem veckor bestående av två parövningar med fokus på reaktionssnabbhet, sprint och agility. Resultat: Inga statistisk signifikanta skillnader fanns mellan grupperna efter träningsperioden. Konklusion: Resultaten pekade mot att interventionsprogrammet inte hade någon påverkan. Däremot går det att ifrågasätta resultatet då eftertesterna utfördes på ett mindre bra sätt. / Performance in soccer can be defined in various different factors, like strength, endurance and quickness. Quickness can be divined in different sub factors for example straight sprints and agility. There is also something called reactive agility, which means that you react to a visual stimulus and therefore react and take a decision. The purpose: of this study was to investigate the effects of a short training programme that focus on the different quickness factors, straight sprints, agility and reactive agility. Method: Pre- and post-tests were made on 19 adolescents from the Swedish U17 Allsvenskan. The subjects were later divided into an intervention group (IG) and a control group (CG). The performed tests were: reactive agility test (RAT), agility 5-0-5 and 10- 20- 30 m sprint. After the tests the IG performed a five week long training programme containing two different duo exercises with focus on reaction ability, agility and sprint. Result: No statistical significant difference was detected between the groups after the training period in any of the tested variables. Conclusion: The results suggest that the intervention programme had no effect. It can, however, be challenged due to methodological issues that occurred during testing.

Att ljudlägga spel kan vara ett arbete som lätt tas för givet till förmån för den grafiska presentationen. En aspekt av ljudläggarens arbete är synkronisering, ljudets tidsmässiga positionering i förhållande till det visuella. I detta arbete undersöks huruvida synkroniseringen av ett datorspel påverkar spelares reaktionstid. Arbetet söker också svar på vad spelarna själva anser om synkroniserade kontra mindre synkroniserade ljudeffekter i ett datorspel. För att undersöka detta så har respondenter fått spela ett spel i vilket deras reaktionstid mätts och bildat mätbar data. Informanter har också intervjuats kring samma spelscenario om hur de upplevt de olika synkroniseringsskillnaderna.

Bakgrund: Fotboll är väldens största sport med cirka 240 miljoner utövare i över 200 länder. För en fotbollsspelare är spänst ocksåav största vikt för att kunna hävda sig påplanen. Enligt tidigare studier finns det ett samband mellan att ha individerna med en god spänst även var snabba och hade en bra acceleration. Studier gjorda på elitspelare visar att försvarare och anfallare har bättre spänst än mittfältare. Denna studie har tidigare kartlagt syreupptagningsförmågan (Vo2 max) hos ett herrlag i division 5 lag och vill därför undersöka sambandet mellan spänst och acceleration/snabbhet hos samma studiepopulation. Det är av intresse att undersöka förhållandet mellan spänst och acceleration/snabbhet samt att undersöka skillnader mellan positioner på ett herrlag som spelar i division 5 i Sverige eftersom mycket av den tidigare forskningen visar resultat från professionella eller ungdomar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns samband mellan spänst och snabbhet/acceleration samt om det skiljer sig mellan defensiva och offensiva positioner?Metod: Med hjälp av ett Counter Movement Jump (CMJ) test och 30 meter sprint test undersökte sambandet mellan spänst och acceleration/snabbhet på20 manliga fotbollsspelare i division 5.Resultat: Resultatet av studien visar på en signifikant korrelation mellan spänst och snabbhet, att offensiva besitter en bättre spänst/snabbhet.Diskussion: Resultaten är i linje med tidigare forskning som visar samband mellan spänst och acceleration/snabbhet. Dock visar resultatet från denna studie ingen signifikant skillnad mellan spänst och acceleration vilket kan bero på att studien använde sig av tidtagarur istället för fotoceller som är ett mer tillförlitligt instrument. Studien fann signifikanta skillnader i spänst och snabbhet mellan de defensiva och offensiva positionerna där de offensiva hade bäst resultat. För framtida forskning vore det intressant med en större kartläggning över alla divisioner för att kunna finna generaliserbara resultat och även göra tester på liknande idrotter.