Sammanfattning I den här forskningsöversikten studeras befintlig forskning för att ta reda på hur social isolering beskrivs bland barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST), vilka or-saker som beskrivs till fenomenet, samt hur barns och ungdomars egna upplevelser hanteras i forskningen. Litteratursökningar genomfördes för att samla in data, vilken därefter analy-serades utifrån olika vanligt förekommande teman som återkopplas till teorin. Det framkom i empirin att barn och ungdomar med AST oftare är ensamma, är mindre delaktiga och oftare upplever social isolering. Orsaker till fenomenet beskrevs som olika, där majoriteten av datan benämnde barn och ungdomar med ASTs försämrade kommunikationsförmåga som en av dem. Endast några få studier benämnde andra faktorer, som exempelvis samhälleliga. Ett fåtal av studierna benämnde vikten av att lyfta barn och ungdomar med ASTs egna uppfattningar av sin sociala situation, och det går att härleda att det finns ett behov av att lyfta barnen och ungdomarna mer i forskningen.

Bakgrund: I Sverige har cirka 130 000 - 150 000 personer en demenssjukdom. När en person har en demenssjukdom tillkommer en rad kognitiva nedsättningar som gör att personen blir beroende av hjälp. Oftast är det den närstående som personen med en demenssjukdom bor tillsammans med som tar ett stort ansvar i att stödja och hjälpa sin livspartner. Hos den närstående kan detta innebära blandade känslor och det finns evidens för att detta kan leda till både ensamhet och social isolering.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av ensamhet och social isolering när livspartnern har en demenssjukdom Metod: En litteraturstudie utifrån åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Lundman och Hällgren Graneheims (2017) analysmetod.   Resultat: I resultatet presenteras tre kategorier: Förändring i parrelationen, Att bli vårdare åt sin livspartner och Förändring av sociala nätverk som speglar närståendes subjektiva upplevelser av ensamhet och social isolering. Dessa upplevelser innebar en rad blandade känslor.  Slutsats: De närstående upplevde olika former av ensamhet och social isolering på grund av de förändringar och anpassningar som följer med en demenssjukdom. Sjuksköterskor har ett ansvar i den familjefokuserade omvårdnaden att uppmärksamma även närstående som också är en del av teamet.

Bakgrund: Urininkontinens definieras som ofrivilligt läckage av urin och är ett vanligt hälsotillstånd hos både män och kvinnor. De vanligaste riskfaktorerna för urininkontinens hos män är hög ålder, prostatacancer och urinvägsinfektion. Det finns olika typer av urininkontinens hos män och de vanligaste är ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. Urininkontinens upplevs orsaka problem och svårigheter i det dagliga livet.Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av att leva med urininkontinens.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades enligt en integrerad analys.Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisades under fyra kategorier. Rädsla och osäkerhet för förlust av självbestämmande och identitet. Förändringar i det vardagliga livet som minskad sömn och försämrat arbetsliv samt sexliv. Undvikande av sociala aktiviteter ledde till isolering relaterat till illaluktande urinläckage. Hopplöshet på grund av ineffektiv behandling för urininkontinens relaterat till bristande bemötande och stöd från vården.Slutsats: Män som drabbas av urininkontinens upplever negativa känslor, livsförändringar samt undvikande av sociala aktiviteter. Mer forskning om mäns upplevelser vid urininkontinens i den förändrade livssituationen behövs. Det krävs också mer forskning för att belysa vilket stöd som finns för att minska rädsla och underlätta mäns vardag vid urininkontinens.

Depression är ett omfattande lidande och räknas som en folksjukdom. Det är ett tillstånd som får svåra konsekvenser för den enskilde individen. Individen upplever ofta nedstämdhet, ångest och oföretagsamhet. Livet färgas dessutom av den dystra sinnesstämningen och tycks ha liten eller ingen mening alls. Det valda forskningsområdet är ett växande problem i samhället och många gånger upplever den drabbade skuld och skam, som en följd av den tabu som råder. Med en ökad förståelse för individens upplevelser ökar möjligheten för att denna patientgrupp får både ett bättre bemötande och en bättre vård. Syftet med studien är därför att belysa människors upplevelser av att leva med depression. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I självbiografierna framkommer det hos samtliga författare hur depressionen skapar ett omfattande lidande som påverkar förmågan att leva ett fullgott liv. Depressionen skapar känslor av skuld och skam, destruktiva tankar, social isolering och en plågsam oförmåga att hantera vardagslivet. När livet upplevdes som allra mörkast, var det vanligt att ta till diverse metoder för att hantera situationen. Det kunde handla om självmedicinering, överkonsumtion av alkohol eller att skada sig själv. Samtliga författare upplevde dessutom att det fanns en bristande förståelse för deras situation från omgivningen. Det blir tydligt att det finns en stark stigmatisering kring depression som försvårar livet för den drabbade. Den bristande förståelsen kunde skapa en känsla av utanförskap och individen drog sig många gånger undan från omgivningen.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar hela individen, vilket kan föra med sig ensamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av ensamhet vid kronisk sjukdom. Litteraturstudien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv baserat på 19 vetenskapliga artiklar som analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att gemenskapen saboteras på grund av sjukdom, att känna rädsla över att stå helt ensam kvar, att känna längtan efter stödjande vänner, att inte klara av eller vara tvingad till att avstå från aktiviteter och att inte bli tagen på allvar och medvetet dra sig undan. I resultatet framkom det att det fanns en tydlig rädsla över att bli avvisad och diskriminerad av familj och vänner. Det visade sig också att fysiska begränsningar kunde leda till att deltagare både tvingades avstå från sociala relationer samt aktiviteter som tidigare klarats av. Att både vara sjuk och ensam upplevdes som en dubbel börda och det fanns uttalad längtan efter någon att prata med. Oförståelse och misstroende från närstående och sjukvårdspersonal skapade en ökad känsla av ensamhet som blev svår att hantera. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur ensamhet påverkar människan, detta för att kunna förebygga och motverka att ensamhet uppkommer. För människor som lever med kronisk sjukdom och upplever ensamhet kan en omvårdnadsintervention vara att hjälpa till att skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

Research shows that mental ill-health increases in society and the purpose of the study was to investigate what perceived loneliness means and how it affects the health of the individual. This was done by using the theories SOC (Sense of coherence), attachment theory and Cognitive theory in a literary study of 7 articles. The result shows that perceived loneliness increases the risk of ill health, both physical and mental, and that children and women are more vulnerable. Perceived loneliness in early age increases the risk of depression and suicidal thoughts and perceived loneliness in the elderly contributes to a reduced cognitive function and an increased risk of dementia.    Conclusion: perceived loneliness is part of the growing mental ill-health in society and the study highlights the importance of addressing the perceived sense of loneliness as early as possible, to avoid further negative health aspects for the individual.

Bakgrund: Åldrandet medför funktionella och sociala förluster som kan leda till ensamhetoch social isolering.Syfte: Att belysa äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering.Metod: En litteraturöversikt med totalt 20 vetenskapliga artiklar med studier av kvalitativ,kvantitativ och mixad metod. Studiernas resultat analyserades utifrån en induktivinnehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; Att vara äldre och skör, Emotionell påverkan,Betydelsen av relationer samt Att skapa meningsfullhet samt det övergripande temat;Begränsningar och resurser för att hantera livets stressorer. Temat belyser det som övergripandeoch genomgående påverkar äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering.Diskussion: Sjuksköterska bör arbeta utifrån ett salutogent och personcentrerat synsätt föratt kunna stödja och hjälpa de äldre personerna med sin ensamhet och social isolering.Omvårdnaden bör utgå från personens resurser och förmågor samt att stöd och omsorganpassas efter varje individs särskilda behov.Slutsats: Äldre personers upplevelser av ensamhet och social isolering påverkas avbegränsningar och förmågor till att skapa en meningsfull tillvaro. Vårdpersonal har enbetydande roll till att främja äldre personers hälsa genom att identifiera, förhindra ochförebygga ytterligare social isolering och känslor av ensamhet. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Bakgrund:Det är i huvudsak äldre som drabbas av svårläkta bensår som en komplikation till andra bakomliggande sjukdomar. Vanliga behandlingar vid bensår är kompressionsbehandling, sårbehandling samt nutrition och livsstilsförändringar i samråd med sjuksköterska. Tidigare forskning visar att personer med bensår upplever förändringar i sin livssituation ur ett fysiskt, känslomässigt och socialt sammanhang. Den teoretiska referensram som används i studien är McCormack och McCances modell för personcentrerad vård. Syfte:Att belysa personers erfarenhet av att leva med bensår. Metod:Litteraturstudie med induktiv ansats där 9 kvalitativa studier med patientperspektiv ligger till grund för resultatet. Studierna har jämförts och analyserats med tolkning av Kristenssons (2014) integrerade analys. Resultat:Många personer som lever med bensår erfar smärta, ofta med sömnsvårigheter som följd. Ofta leder bensår till sociala begränsningar på grund av nedsatt rörlighet och skamkänslor. Många upplever ett stort stödbehov från sin omgivning. Slutsats:Personer med bensår uttrycker ett stort behov av att bemötas utifrån sina egna erfarenheter och upplevelser. De önskar även mer vägledning och kunskap kring bensåren för att kunna ta del av omvårdnaden. För att främja hälsan hos denna patientgrupp krävs vidare forskning kring stödjande egenvårdsåtgärder för att förbättra deras livssituation.

Denna studie präglades av ett explorativt angreppssätt, eftersom forskningen om ett påtvingat distansarbete fortfarande var knapphändig. Syftet var att undersöka om arbetstillfredsställelsen hade påverkats hos medarbetare som arbetat hemifrån till följd av Covid-19-pandemins restriktioner. Studien var retrospektiv. Deltagarna ombads göra jämförelser mellan sina upplevelser av arbete före och efter pandemins utbrott. 16 distansarbetande individer (nio kvinnor och sju män), från varierande yrkesgrupper, deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer varefter data genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att ett påtvingat distansarbete medförde både positiva och negativa upplevelser. Deltagarna värdesatte olika aspekter av arbetet och påverkades också på olika sätt. Slutsatsen av studien blev att majoriteten av deltagarna önskade att ett traditionellt arbetssätt bör förändras till en kombination av distansarbete och arbete på plats.  Deltagarnas upplevelser har därmed potentiell betydelse för en bättre förståelse av framtidens arbetssätt.

Introduktion/Bakgrund: I världen pågår en pandemi och hittills har över 200 miljoner människor smittats och över 4,5 miljoner människor har avlidit. Hög ålder och underliggande sjukdomar är riskfaktorer för att drabbas av svår sjukdom av coronaviruset. År 2018 rapporterades det att världens befolkning ökar, blir äldre och lever mer ensamma.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa och kritiskt granska hur internationella forskningsresultat beskriver hur de äldres psykiska hälsa har påverkats under covid-19- pandemin.  Metod: Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklar söktes i relevanta databaser som Cinahl, PubMed och PsycInfo. Artiklarna granskades utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmallar.  Resultat: Resultatet består av elva artiklar, varav tre med mixad metod och åtta med kvantitativ metod. Resultatet utgår från fyra kategorier som identifierats: känsla av ensamhet, upplevd oro och ångest, frånvaro av sociala och fysiska aktiviteter samt möjliga skyddsfaktorer.  Slutsats: Sammanfattningsvis upplevde de äldre inte att deras psykiska hälsa påverkades markant under Covid-19 pandemin. Dock visade resultatet en ökad ensamhet, oro och ångest främst hos kvinnorna. Trots detta framkom det att de äldre besitter en högre personlig motståndskraft som tycks vara en möjlig skyddande faktor.