No description available.

No description available.

This degree project purpose was through a text analyze to see what democracy views the senior year students in a Swedish high school showed in an essay assignment in social studies. The theoretical starting point was Agneta Bronäs (2000) democratic modells: democracy as a decision method, liberty democracy and collective democracy. Throughout these modells the result was analyzed and categorized after the students democracy views. The questions that the studie emanated from was : Which democracy view is prominent in the students essays? Does the students democracy views correspond with the result in previous research of  textbooks and teaching? What can social issues in social studies tell us about their democracy views? The result showed that most of the students, contrarily the previous research, had either a liberty democratic- or a collective democratic view. This result could be explained seeing the Swedish school seems to be giving the students an education because the Swedish society is a solid phenomenon. I relied on a collective participants throughout my elections and a solidarity when it comes to resource allocation. The result that was unexpected was the high number of students that showed a liberty democracy value in their essays, in these essays the liberty democracy was mostly shown through their view on individualism towards the society. The result could be used to evaluate the social studies curriculum - and in this degree project it is shown that the senior students in Swedish high school have obtained a critical and individual view on democracy and society.

No description available.

No description available.

Det finns få studier som har undersökt gymnasielevers muntliga deltagande i ämnet samhällskunskap. Den här uppsatsens syfte är således att undersöka gymnasieelevers upplevelse av att svara på samhällskunskapslärares frågor. I tidigare forskning har främst observationer och elevintervjuer använts som metod för att undersöka gymnasielevers muntliga deltagande. Den här undersökningen kommer istället att genomföras med hjälp av enkäter med både flervalsfrågor och fritextfrågor. De 80 deltagande eleverna fick svara på totalt sju frågor om deras muntliga deltagande i ämnet samhällskunskap. Resultatet visade tydliga skillnader mellan könen, generellt anser sig pojkar vara mer muntligt aktiva i jämförelse med hur flickorna upplever sitt muntliga deltagande. Det finns också skillnader mellan könen när det gäller bakomliggande faktorer till varför man inte svarar på lärarens frågor. Flickornas vanligaste anledning till att de inte svarar på lärarens frågor är obehaget kring att prata inför grupp. Pojkarna uppger att ork och motivation är den vanligaste anledningen till uteblivna svar. Resultaten visar också att fler faktorer än kön spelar roll, såsom betyg och trygghet i gruppen. Slutsatsen är därför att kön och dess könsmönster är en avgörande faktor till elevers muntliga deltagande, men det finns fler orsaker till att elever väljer att vara tysta på samhällslektionerna. / There are few studies exploring high school students’ oral participation in the classroom. This essay aims to cover these gaps by exploring why high school students do not answer their teacher’s questions in class. In previous studies, observations and student interviews have mainly been used as method to explore high school students’ oral participation in the classroom. Thus, this essay will instead be based on surveys including both multiple choice questions and free text questions. The 80 students who participated in the survey were asked to answer seven questions in total regarding their oral participation during lectures of society knowledge. The result showed significant differences between the sexes, in general do boys perceive themselves as more orally active in the classroom compared to how girls perceive themselves. Further, there are differences between the sex regarding the reasons to why the students are not answering the teacher’s questions. The most common reason for why girls do not answer the teacher’s questions is a perceived discomfort when talking in front of a group. The most common reason why boys are not answering the teacher’s questions is due to lack of commitment and motivation. The result also shows more factors than just the sex affects the oral participation, for example the grades and the perceived level of trust within the group. Finally, the conclusion is made that sex and gender stereotypes is a crucial factor to the quantity of students’ oral participation in classroom, however there are more reasons as well to why students stay silent.

The purpose of this study is to reach a deeper understanding of what constitutes the critical approach, this by exploring the variations of teachers’ perceptions of the critical approach, specifically teachers of Social Studies at Swedish Upper Secondary School. The critical approach is expressed in Curriculum for the Upper Secondary School (2011) under the section Aim of the subject for Social Studies. The importance of a critical approach is seen in the light of the development of digitalization and the extent of the flow of information. Teachers have a vital role in how the curriculum is interpreted; interpretations which in turn are significant for how it is put into practice in their teaching. Accordingly, I argue that this requires surveys were teachers’ perceptions of the curriculum are distinguished. The research questions in this study are: I) how do teachers in Social Studies at Swedish Upper Secondary School perceive the critical approach? II) What didactic methods are used in teaching to develop students’ critical approach? This study applies a phenomenographic method and theory, which is based on examining different perceptions of phenomena, in this case the critical approach. To distinguish the different perceptions of the phenomena in question, four teachers in Social Studies have been interviewed. The aim of a phenomenographic study is to establish description categories that capture the inherent core of different perceptions of phenomena and the variations between them. The study results in three description categories: I) a critical approach as a result of scientific assessment and credibility examination, II) a critical approach as a recurring process of reflection regarding individual and context and III) a critical approach as expressed through active participation and meaningful social life. The result reveals that there are different ways of perceiving a critical approach in Social Studies at Swedish Upper Secondary Schools, which affects how it is taught in the classroom.

Syftet med studien är att undersöka hur identitet framträder i läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan. För att svara på syftet har följande frågeställningar besvarats: (1) Vilka aspekter av identitet framträder i läroböckerna? (2) Vilka likheter och skillnader framträder i läroböckernas sätt att presentera identitet? Studien har en normkritisk utgångspunkt och använder en metodkombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det inte råder en enighet om vilka kategoriseringar av identitet som ska behandlas. Däremot behandlas inte funktionsförmåga i någon av läroböckerna. Kategoriseringarna behandlas var och en för sig utan ett genomgående intersektionellt perspektiv. Det finns skillnader i hur läroböckerna definierar normer. Resultatet visar även att läroböckerna har en tendens av att presentera identitetsaspekter i form av dikotomier. / The aim of the study is to examine how identity is presented in social studies’ textbooks for upper secondary school. To reach the aim of the study the following questions have been answered (1) What aspects of identity are presented in the textbooks? (2) What similarities and differences appear in the textbooks’ approach of presenting identity? The theoretical framework of this study is norm criticism, and the method is a combination of qualitative and quantitative content analysis. The result shows that there is no unanimity on which categories of identity that should be addressed. However, neither of the textbooks address functional abilities. The categories are addressed detachedly without a consistent intersectional perspective. There are differences in how the textbooks define norms. The result also indicates that there is a tendency among the textbooks to present aspects of identity as dichotomies.

This study highlights the structures and networks thatexist among financial analysts on the Swedish financial market. The study isbased on nine semi-structured interviews with buy- and sell-side analysts, anindependent analyst and an Investor Relations Manager. The theoretical framework of the study is based on acombination of the research fields Behavioral Finance and Social Studies ofFinance. These two research fields have proven to be a good basis for thequalitative approach used in the analysis. The study is divided into four thematic areas: Fundamentals / Psychology, Independence and consensus, Ranking and Social network. The results show that there are a large number offactors, structures and interpersonal relationships that affect how analystsmake their decisions and conduct their analysis. Among other things, theinterdependence between analysts and their counterparts prohibits the movetowards a more clear system for compensation. These structures can also have animpact on analysts' rationality from an individual perspective and a network perspective. Furthermore, we have found that technological developments willpose major challenges for the sell side's ability to generate revenues in the future. / Denna studie belyser de strukturer och nätverk som förekommer bland aktieanalytiker på den svenska finansmarknaden. Studien baseras på nio semi-strukturerade intervjuer av aktieanalytiker på köp- och säljsidan, en fristående analytiker samt en IR-ansvarig. Den teoretiska referensramen som studien baserar sig på är en kombination av forskningsfälten Behavioral Finance och Social Studies of Finance. Dessa två forskningsfält har visat sig utgöra en bra grund för den kvalitativa ansats som använts i analysen. Studien är uppdelad i fyra tematiska områden: Fundamenta/Psykologi, Självständighet under konsensus, Ranking och Nätverk. Resultaten visar att det finns ett stort antal faktorer, strukturer och interpersonella relationer som påverkar hur analytiker fattar sina beslut och genomför sina analyser. Bland annat innebär de ömsesidiga beroendena mellan analytikerna och deras motparter att en utveckling mot ett mer tydligt ersättningssystem förhindras. Dessa strukturer kan även ha en påverkan på analytikernas rationalitet ur ett individ- och nätverksperspektiv. Vidare har vi funnit att den tekniska utvecklingen kommer innebära stora utmaningar för säljsidans förmåga att generera intäkter i framtiden.

The study examines the various tools and resources that are used by social studies teachers when teaching about the EU on an upper-secondary school level. The paper is based on the sociocultural theory on learning and tries to determine what abilities are developed in each material. In total, qualitative content analysis were done on 26 teaching materials. Four social studies teachers, working at four different schools have shared their teaching material with the study. The shared teaching material makes up the data for this study. The result of the study is compared with the result of previous research that has also been linked with the subject. All teaching material shared with the study about the EU have been in digital format, centered around a classroom and lesson plan where the computer plays a leading role. The teaching material used is mainly produced by the teachers themselves, with about a quarter of the teaching material obtained from external sources. The study finds that PowerPoint is the most frequently used resource, which is often used to introduce the student to the subject and mainly aims to develop the student’s conceptual ability. In teaching about the EU, there has been a large focus on developing the student’s conceptual-, analytical- and communicative ability. The result of the study shows that the development of these three abilities often take place in connection with each other and are to a certain extent dependent on each other. Conceptual ability is the most frequently developed and trialed ability in the teaching material shared with the study. The study finds that role-playing is a popular tool among most of the participating teachers of this study. The result show that almost all abilities are developed with the help of role-playing exercises, while at the same time it increased the possibility for communication between the students and for collective learning, which is in line with the sociocultural theory on learning. Like role-playing exercises, most of the analyzed teaching materials are rooted in or inspired by reality, which the sociocultural theory on learning highlights as an important aspect. The development of the procedural ability and metacognitive ability is found to a lesser extent in the teaching material, which indicates the possibility for teachers to let students seek information on their own and work more with feedback. / I studien undersöks de olika redskap och resurser som samhällskunskapslärare använder sig för att undervisa om EU på gymnasienivå. Uppsatsen bygger på den sociokulturella teorin för lärande och undersöker vilka förmågor som utvecklas i respektive redskap och resurs. Totalt gjordes kvalitativa innehållsanalyser på 26 undervisningsmaterial. Vi som skriver uppsatsen har fått ta del av undervisningsmaterialet från fyra olika samhällskunskapslärare, yrkesverksamma på fyra olika skolor. Materialet som uppsatsen har fått ta del av är direkt hämtad från lärarnas egen undervisning och kursupplägg för diverse kurser inom samhällskunskap. Resultatet av studien jämfördes med resultatet från tidigare forskning som kopplas till ämnet. Allt undervisningsmaterial som tilldelats om EU utgår ifrån digitala resurser, med ett lektionsupplägg där datorn har spelat en central roll. Undervisningsmaterialet som används är främst framtaget av lärarna själva, med ungefär en fjärdedel som hämtas från externa källor. Studien finner att PowerPoint är den mest frekvent använda resursen, som ofta används vid introduktionsfasen av arbetsområdet för att utveckla begreppsförmågan. Undervisningen om EU har ett stort fokus på att begrepps-, analys- och den kommunikativa förmågan utvecklas och prövas. Resultatet för studien visar att utvecklandet av de tre förmågorna ofta sker i samband med varandra och är till en viss utsträckning beroende av varandra. Begreppsförmågan är den vanligaste förmågan att utveckla eller pröva genom undervisningsmaterialet. Studien finner att rollspel är ett populärt redskap hos de flesta av lärarna som deltagit i studien. Resultatet visar att nästan alla förmågorna utvecklas med hjälp av rollspelen samtidigt som det ökar möjligheten för kommunikation mellan eleverna och kollektivt lärande, i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande. Likt rollspelen, är flertalet av de analyserade undervisningsmaterialen förankrade i eller inspirerade av verkligheten, vilket den sociokulturella teorin om lärande lyfter som en viktig aspekt. Utvecklandet av procedurförmågan och den metakognitiva förmågan återfinns i mindre utsträckning i undervisningsmaterialet, vilket visar möjlighet till förbättring för lärare att låta eleverna söka information på egen hand och arbeta mer med återkoppling.