One of the main purposes with the subject of social studies is, according to The Swedish National Agency for Education (Skolverket), to foster future democratically active citizens and one way to achieve this is to use study visits and bring guests to the social studies education. The purpose of this study was therefore to research teachers’ opportunities and challenges to organize and conducting study visits and guest education. The study was based on three research questions which were related to the types of study visits teachers carried out and what kinds of guests they invite to the classroom and the purpose of these visits, factors that can hinder or in other ways affect study visits and guest education and how teachers perceive students’ attitudes and behaviour during study visits and guest education and their knowledge acquisition in social studies. Eight social studies teachers working at lower and upper secondary schools in Sweden were interviewed though semi-structured interviews. The results showed that the teachers organize study visits and guest education with several purposes and that study visits to the local courthouse, the Swedish Riksdag, local businesses and to the local municipal council were common. Common types of guest education included visits from governmental authorities or other organizations, businesses, and politicians. The results also showed that the teachers were largely affected by factors such as time and school funding to organize study visits and guest education but also by factors such as logistics, lack of control and the pandemic. The teachers believe that students can learn a great deal through study visits and guest education as they have the opportunity to see things first hand, but also that students have a varied ability to ask questions during these occasions and may behave in a non-desirable manner. The discussion section includes result comparisons to previous research and suggestions for future research. / Enligt Skolverket är ett av samhällskunskapens stora uppdrag att fostra framtida demokratiskt aktiva medborgare och ett sätt att göra detta på är att använda studiebesök och gästundervisning i samhällskunskapsundervisningen. Därför var studiens syfte att undersöka lärares möjligheter och utmaningar att arrangera och genomföra studiebesök och gästundervisning utifrån tre frågeställningar. Frågeställningarna är kopplade till vilka typer av studiebesök och gästundervisning lärarna genomför och syftet med dessa, hinder och påverkansfaktorer för att arrangera och genomföra studiebesök och gästundervisning och hur lärare uppfattar elevernas attityder, kunskapsökning och upplevelser av studiebesök och gästundervisning. Åtta verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet och högstadiet intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer. Resultatet av de analyserade intervjuerna visade att lärarna genomför studiebesök och gästundervisning med flera syften och att besök till tingsrätten, riksdagen, näringsliv och kommunfullmäktige var vanliga studiebesök. Vanliga gästundervisningar var besök av myndigheter eller andra samhällsaktörer, näringsliv och politiker. Resultatet visade också att lärarna påverkas till stor del av tid och ekonomi för att arrangera och genomföra studiebesök och gästundervisning men också av logistik, brist på kontroll, pandemin och andra påverkansfaktorer. Lärarna berättar att eleverna lär sig mycket genom studiebesök och gästundervisning då de får se saker med egna ögon, men att eleverna också har en varierad förmåga att ställa frågor vid dessa typer av tillfällen och att eleverna kan uppföra sig på ett icke-eftersträvansvärt sätt. I diskussionen diskuteras resultatet kopplat till tidigare forskning och förslag på vidare forskning inom området.

Samhällskunskapsämnet ska bidra till att utveckla elevers kunskaper om demokratiska värden, mänskliga rättigheter samt utveckla förståelse för olika förhållanden och strukturer i samhället. Dessa kunskaper är avgörande för elevers möjlighet att leva och verka i samhället. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver dock ofta stöd i sin inlärning. Samhällskunskapslärare behöver därför ha kunskap om olika undervisningsmetoder i ämnet som ger dessa elever möjlighet till inlärning. Forskning om undervisningsmetoder i samhällskunskap för elever i dessa svårigheter är begränsad. Det är därför av vikt att undersöka samhällskunskapslärares erfarenheter för att bidra till en mer likvärdig undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap om hur mellanstadielärare möjliggör lärande för elever i läs- och skrivsvårigheter inom ämnet samhällskunskap. Denna studie utgår från två frågeställningar som berör vilka undervisningsmetoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra lärande i samhällskunskap hos elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka möjligheter och utmaningar dessa metoder genererar. För att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av undervisningsmetoder kombineras en sociokulturell teoribildning med en kvalitativ analys baserad på semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare från tre olika skolor intervjuades och intervjuerna analyserades med en tematisk analys där fem kategoriseringar lyftes fram. Studiens resultat visar att samhällskunskapslärarna använder olika undervisningsmetoder för elever i läs- och skrivsvårigheter, inklusive gemensam läsning, läsförståelsestrategier och användning av digitala verktyg. För skrivande används både metoder som hjälper elever att visa kunskaper och metoder som främjar lärande, inklusive digitala verktyg och muntlig framställning. Kooperativt lärande är också en metod som påvisas främjar lärande i samhällskunskap för elever i läs- och skrivsvårigheter. Utmaningar med användning av metoderna benämner lärarna är att nå alla elever, skapa ett samarbetsvänligt klimat och hitta differentierat material. Slutligen konstateras att skapandet av lärandemöjligheter för elever i läs- och svårigheter genererar en positiv inlärningsmiljö som gynnar lärandet i samhällskunskap för alla elever. / Civics education aims to contribute to the development of pupils' knowledge of democratic values and human rights, as well as to foster an understanding of various social conditions and structures. These knowledge areas are crucial for pupils' ability to live and function in society. However, pupils with reading and writing difficulties often require additional support in their learning process. Therefore, civics education teachers need to have knowledge of different teaching methods that provide these pupils with opportunities for learning. Research on teaching methods in civics education for pupils with such difficulties is limited. Investigating civics education teachers' experiences is crucial for promoting equitable education. The purpose of this study is to provide knowledge on how primary school teachers facilitate learning for pupils with reading and writing difficulties in civics education. This study addresses two research questions regarding the teaching methods described by teachers to facilitate learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties and the opportunities and challenges these methods generate. To examine civics education teachers' descriptions of teaching methods, a sociocultural theory is combined with a qualitative analysis based on semi-structured interviews. Eight teachers from three different schools were interviewed. The interviews were analyzed using thematic analysis which generated five categories. The findings of the study indicate that civics education teachers utilize various teaching methods for pupils with reading and writing difficulties, including shared reading, reading comprehension strategies and the use of digital tools. For writing, both methods that assist pupils in demonstrating knowledge and methods that promote learning are utilized, including digital tools and oral presentations. Cooperative learning is also identified as a method that is shown to enhance learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties. Challenges identified by teachers in implementing these methods include reaching all pupils, fostering a cooperative climate and finding differentiated materials. Finally, it is concluded that creating learning opportunities for pupils with reading and writing difficulties generates a positive learning environment that benefits the learning in civics education for all pupils.

The study was conducted in Norrbottens County. The purpose with the study was to examine which way social studie teachers interpret and convert economy education. How do social studie teachers teach economy in social science? How for content do teacher choose to focus in economy section in social sciene subject and the choice or emphasis about the content in education: national economy or personal fiance or something else? Which factors lies as basis for teachers to convert economy education in different ways, one choice that could lead to students getting varied education? The theory that is used in the study is factor theoretical perspective and the research approach is deductive. The method that is used in the essay is a qualitative individual interview with a mix of open questions and half standardise questions and the study is a case study. Six teachers was interviewed in upper secondary school. The result of the study the teachers believes that in the economy part of social studies that regulatory documents controls the shape, what they evaluting after and pervade the teaching profession as a entirety. Which made the formulation arena to have a increased influence then transformation arena. That means that the teachers autonomy to interpret have decreased when teachers follows the regulatory documents stricter. / Studien genomfördes i Norrbottens län. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt samhällskunskapslärare tolkar och omvandlar ekonomiundervisningen. Vad undervisar samhällskunskapslärare om i samhällskunskap när det gäller ekonomi? Vilket innehåll väljer lärarna att fokusera på inom ekonomidelen av samhällskunskapsämnet, det vill säga valet av eller betoningen på själva innehållet i undervisningen: samhällsekonomi eller privatekonomi eller någonting annat? Vilka faktorer ligger till grund för att lärarna omsätter ekonomiundervisningen på olika sätt, val som i sin tur kan leda till att eleverna får varierande undervisning? Den teori som används i studien är ramfaktorperspektiv och forskningsansatsen är deduktiv. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativa enskilda intervjuer med en blandning av öppna frågor och halvstandardiserade frågor och studien är en fallstudie. Sex lärare från gymnasiet intervjuades. I resultatet av studien anser lärarna att inom den ekonomiska delen av samhällskunskap så styr styrdokumenten utformningen gällande inriktningen för deras bedömning samt genomsyrar läraryrket i sin helhet. Vilket innebär att formuleringsarenan har fått en större påverkan än transformeringsarenan. Det innebär i sin tur att lärarnas friutrymme för tolkning har minskat när lärarna följer styrdokumenten till punkt och pricka.

The purpose of this study was to increase knowledge about how socio-economic conditions in different groups of students can affect students' perceptions of the subject of social studies. This was done by accounting for, analysing and discussing differences and similarities in perceptions of the subject of social studies between students in vocational and in tertiary preparatory programsin upper secondary school in Sweden. The data for this qualitative study was collected through focus group interviews and was thereafter thematically analysed. The results show that all students, regardless of program, find social studies important both for themselves and for the society as a whole. However, preferences regarding teaching methods vary between programs. Vocational programs tend to prefer shorter individual writing assignments while tertiary preparatory programs like to work both individually and in groups as well as both orally and in writing. There are also differences in how the programs view their use for social studies in the future. The vocational programs consider themself to have the most use for knowledge regarding economy while the tertiary preparatory programs believe they will have most use forwhat they have learned concerning the subject of individuals and identity. These differences can be explained by the student´s different capacities and different access to cultural and language capital as well as the real functions of the school system and cultural reproductionwhich are all due to socio-economic differences that exist between the students in vocationalprograms and the students in tertiary preparatory programs.

This study aimed to visualize how and when teachers in civics can use digital techniques and tools. A discussion concerning digital literacy took place to clarify the concept. Questions that were investigated include:  -          How and when can teachers work with digital tools in teaching? -          How can civics teachers prepare students for digital citizenship?  -          How is digital literacy perceived among students?  -          How is digital literacy perceived among teachers?    Through interviews, data was collected. The results show that civic teachers should prepare students to become responsible citizens who can make reasonable decisions in the future, whether online or in real life. To do so, knowledge is needed about the student's digital literacy. The teachers must constantly update themselves with new technology to vary the workload. Society and the school subject of civics are constantly renewed, and digital tools are becoming more common in Swedish schools. A mixture of analogue and digital tools is in favor of learning outcomes.    Further, there is a mixed vision of the perceived digital literacy amongst the students. The study revealed that female teachers estimated digital literacy among the students to be higher than men's perception. The result can be related to the teachers' digital interests, whereas men declare their digital interests as good, while women declare their digital interests as limited and necessary. Digital tools can be used in every teaching phase and in different ways to create a variation of lesson planning. AI tools are a relatively new area and need more research. / <p>Godkänd 2024-01-19</p>

Traditional teacher-centered methods of lectures and PowerPoint presentations are commonly used when teaching secondary social studies, yet these methods continually prove to be boring for most high school students and neglect to teach critical thinking skills. Student-centered methods are different than teacher-centered methods because these methods incorporate several learning styles, cooperative activities, and even technology in order to engage the student and promote critical thinking skills. Critical thinking is important for students to master because it gives them the skills to move past the obvious and make individual connections with the text. The intent of this thesis was to explore the effectiveness of integrating student-centered methods in high school social studies classrooms as a means of promoting critical thinking skills. All students were given the same pretest and posttests. Students were divided into three groups: one was taught using student-centered methods, one was taught using teacher-centered methods, and one was the control group and was not directly taught by anyone. Based on analyzing students' posttest scores compared to their pre-test scores, student-centered teaching produced a higher average score increase, though all methods had students who scored higher, and students whose scores remained constant. Evidence and student feedback showed that continued future research should be conducted to see if student-centered methods should be used throughout all secondary social studies classrooms to promote critical thinking.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.