The intention of our study was to examine differences in experiences between elderly women and men from the home–help service. It’s a qualitative study based on interviews and data collection. Five categories are presented in the result of the study. The categories are based on interviews with three elderly women and three elderly men who all have home–help service. In our study focus have been put into gender in aspect of man as normality in society, the contract between gender and aspects of power between genders at home. The result of the study indicate that the contract between gender is strongly socialized among the respondents and constitute a big part of their identity. The study show that women experience of home–help service are significantly different from men. They feel a larger dependence in connection of home – help service, but at the same time they also feel relief to be released from some of the work at home. In connection with home – help service women change their social position as a affect of the help, women go from caregivers to caretakers. Men have always been care takers, possibly now the care giver have changed shape. / Syftet med studien är att undersöka skillnader i äldre kvinnors och mäns upplevelser och erfarenheter i samband med kommunal hemtjänst. Undersökningen är en kvalitativ studie och som datainsamlingsinstrument har intervjuer använts. I resultatet redovisas fem teman som framkom genom intervjuer med sex äldre personer, fördelat på tre kvinnor och tre män, som alla har hemtjänst. Dessa teman har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på teorier om mannen som norm, genuskontraktet och maktaspekter av genus i hemmet. Resultatet visar att genuskontraktets uppdelning av kvinnogöra och mansgöra är starkt socialiserat hos respondenterna och utgör en stor och avgörande del av deras identitet. I studien tycker vi oss se att kvinnors upplevelser och erfarenheter av hemtjänsten är betydligt mer omvälvande än männens. Till skillnad från männen upplever kvinnorna ett större beroende av hemtjänsten i kombination med en lättnad att befrias från vissa hushållssysslor. I och med hjälpen från hemtjänsten förändras kvinnans sociala position från omsorgsgivare till omsorgstagare vilket hon upplever som både en påfrestning och en befrielse. Detta till skillnad från mannens vars sociala position inte förändras som en effekt av hjälpen. Han är fortsatt omsorgstagare – möjligen har omsorgsgivaren bytt skepnad.

<p>Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer. Som teoretisk referensram för arbetet ligger åttonde steget i Eriksons teori om jagutvecklingen liksom Tornstams gerotranscendensteori och Antonovskys salutogena hälsomodell. Resultaten som framkommit i undersökningen visar att berättandet och livsberättelsen upptäcker och skapar självets identitet samt bidrar till upprätthållandet av den egna självbilden. De aktuella kvinnorna har genom att delge sin livsberättelse förstärkt sin kulturella tillhörighet som samhällsmedborgare, vilket i sin tur ökat kvinnornas förutsättningar att bekämpa ev. angrepp på den egna personligheten i form av den ålderism som finns i vårt samhälle.</p> / <p>During the past decades the story aswell as the storytelling has got a more recognized place in scientfifical connections. Narrative research means more simply research about stories and has since the 90:s been described as a mulitidisciplinary research discipline on advance. The purpose with this essay was to, according to three elderly women’s life stories, narrative theory and method, make storytelling and the life stories influence on the identity making and the maintaenance of the own self-account visible.The used method has been of the deductive, qualitative kind with some inspiration from the hermeneutics.The data has been collected by using semi-structured-structured interviews. As a theoretical frame of reference for the essay lies Erikson’s “the eight step“, “ the gerotranscendence theory” by Tornstam, as well as the KASAM theory by Antonovsky. All three has been used to interpret the results from the investigation shows that telling and life story discovers and creates the self-identity and contributes to the maintainance of the own self-image. The women in this case have by admitting their life story empowered their cultural belonging as a citizen of the society. This has order increased their conditions to fight possible attacks on the own personality by the negative view of aging that exist in our society.</p>

<p>Abstract</p><p>The aim in this dissertation is to investigate into the working of the rehabilitation process as to actors involved. A specific focus has been set on the component “Work introduction”. The study shows that the road back to work is a complex matter. Individuals involved have different backgrounds and living situations, which influence this rehabilitation. The empirical basis of the study is built on interviews of four employees and two earlier unemployed persons. The statements of the informants were analyzed through the two concepts: Activation and empowerment. The interviews revealed that the authorities were not entirely content with program “Work introduction”, since the cooperation lacked a coherent view on the common tasks. In some cases the result is that clients fall between the authorities. A main problem of their cooperation nails down to that the authorities apply different definitions. An insight of this study is that 50% get a job and 50% goes back to social insurance office after they had been passing through the program “Work introduction”. This asks for a more differentiated view on clients.</p><p> </p><p> </p><p>Key words: unemployed, sick insurance, rehabilitation, work introduction</p><p> </p>

<p> </p><p>Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade<strong> </strong>droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet. Jag kommer även att innefatta omvärlden i studien. En omvärld som bland annat inkluderar några politiker i kommunen och en röst från en ideell organisation i samhället. Utifrån syftet kommer frågeställningarna i studien att, genom tematiserade semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju, undersöka hur deltagarna upplever samverkan när det handlar om lagar och regelverk, synsätt, kunskapstraditioner samt hur omvärlden upplever och påverkar samverkansprojektet. Det teoretiska angreppssättet i studien är den nyinstitutionella organisationsteorin som ger begreppet samverkan en teoretisk grundram genom att beskriva, ange orsaker och förklaringar till hur vi kan analysera och förstå de olika mekanismer som kan generera problem i samverkansprojekt där ett antal olika aktörer från skilda människovårdande organisationer och omvärlden är inblandade.</p><p>Ett av de övergripande målen för LMAB-projektet är att genom samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten implementera <em>läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid långvarigt opiumrelaterat narkotikamissbruk</em> (LAB) i kommunens reguljära verksamhet. (LMAB är projektnamnet för LAB i Hudiksvall). Sett till detta mål har projektet nått målet genom att LAB samordnats och blivit en del av beroendecenters verksamhet i lokalerna på Käppuddsgatan 4b i Hudiksvall samt att den konkreta läkemedelsbehandlingen sker på psykiatriska avdelningen tio på sjukhuset. Det finns en klar och tydlig projektledning genom en engagerad projektledare och mycket intresserade övriga deltagare. Att det mellan deltagarna finns en rak och öppen kommunikation är också en gynnande förutsättning för fortsatt framgång för projektet.</p><p>Analysen och resultatet visar att det som generellt gäller för de flesta samverkansprojekt även gäller för LMAB-projektet. Även om samverkan fungerar bra finns det problem under ytan och plats för förbättringar. Några hämmande faktorer för samverkan visade sig vara skillnader bland deltagarna i synsätt, olika regelverk, skillnad i ansvar och beslutsmandat jämte olika kunskapstraditioner. Andra hämmande faktorer var att klienterna ansåg att de psykosociala åtgärderna inte fungerar fullt ut och att omvärldens negativa syn på projektet kan påverka samverkan negativt och i förlängningen klienters fortsatta överlevnad.</p>

<p>1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med psykiskt funktionshinder påverkas av en förändrad ekonomisk situation. I uppsatsen får läsaren möta Sara, Per och Paula som samtliga på ett eller annat sätt påverkats eller kommer att påverkas av de nya bestämmelserna. Sara och Paula lever under ett hot om att deras sjuk- respektive aktivitetsersättning kan komma att dras in. Per har redan upplevt konsekvenserna av en indragen aktivitetsersättning. Frågorna vi ställer oss i uppsatsen är om hot om en förändrad ekonomi får följder för individens återhämtningsprocess, hur den förändrade lagen påverkar individens ekonomi samt vilka copingstrategier individen använder sig av för att hantera sin situation.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med individer samt verksamhetsföreträdare inom psykiatrin. I tolkningen av vårt material har vi använt oss av ett copingperspektiv samt begreppen återhämtning och ekonomiska konsekvenser. Vi har använt oss av en hermeneutisk tolkning som innebär att tolka materialets delar och helhet parallellt. Uppsatsens resultat är att personer med psykiskt funktionshinder kan komma att drabbas hårt av en förändrad sjukförsäkring. Då en indragen sjuk- eller aktivitetsersättning innebär att individen måste söka sig ett arbete. Om individen inte kan arbeta men ändå inte bedöms av Försäkringskassan ha tillräckligt nedsatt arbetsförmåga så får individen ansöka om försörjningsstöd från kommunen. De ekonomiska konsekvenser som detta innebär påverkar i sin tur individens återhämtningsprocess.</p>

<p>Syftet med denna studie var att försöka få en inblick i hur det är att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) läggning och att vara kristen. Vi ville på individnivå försöka tolka och förstå genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras på sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus på personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien är heteronormativitet, hbt och stigmatisering. Analysen är baserad på en analysmodell som heter Interpretative phenomenological analysis och bygger på att lyfta fram teman. Totalt lyfter vi fram sju teman som går under namnen; Socialt rum, Personligt rum, Anpassning, Tyst konsensus, Diskriminering, Erkännande och Framtid. I varje tema lyfts intervjupersonernas egna upplevelser fram genom citat som sen knyts an till vald teori och begrepp. Slutsatser man kan dra av analysen är att det är en komplex miljö som dock börjar bli mer inkluderande för hbt personer. Det komplexa ligger i att olika kristna församlingar ser olika på dessa frågor och det finns ingen klar gemensam hållning. Detta ger olika grader på positiva och negativa sidor med en hbt läggning i den kristna kontexten.</p> / <p>The aim with this study was to try getting an insight in how it is to live in the complex context in having it hbt (homo-bi-transsexual) disposition and to be Christian. We wanted on an individual level try to interpret and to understand through a queertheoretical perspective. We have done a qualitative study that we have based on 6st semi-structured interviews. Furthermore, the study's focus lies on persons who have an active life within the Christian context. The concepts that inform the entire study are heteronormativity, hbt and stigma. The analysis is based on an analysis model that is called Interpretative phenomenological analysis, and builds on lifting forward themes. A total of seven themes are lifted and they go by the names; Social rooms, Personal rooms, Adaptation, Quiet consensus, Discrimination, Admission and Future. In each theme, the interview persons' own experiences are lifted forward through quotations and are linked to our selected theory and concepts. Conclusions one can deduct of the analysis, is that it is a complex environment that however begins to become more including for hbt persons. The complex lies in that differently Christian parishes see differently on these questions and there is no clear common attitude. This gives various degrees on positive and negative sides with an hbt disposition in the Christian context.</p>

<p>The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism.</p> / <p>Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>The purpose of this thesis has been to increase the knowledge about the life situation for next of kin who are caring for the elderly and mentally disabled. Also, the impact of “supportive actions” on the quality of life for the next of kin has been assessed. This study tried to answer the following questions:</p><p> How do next of kin perceive their every day life.</p><p> Do supportive actions lead to a better situation in your every day life.</p><p> Do supportive actions raise the quality of life for next of kin</p><p>To answer the questions above a qualitative method was used. Individual interviews were chosen to get a deeper understanding of how the target group was experiencing their life situation. The participants in our study were six women, three were home nursing their husbands and the other three were caring for their parents.</p><p>Through the interviews it was concluded that their life situation was trying and strenuous before the “supportive actions” begun. Stress, anxiety and confinement were common place. In the study it was identified that the “supportive actions” had a positive influence on the life situation and as a consequence the next of kin had a more manageable everyday life after the actions were implemented. The support created the necessary conditions for an increased quality of.</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna c-uppsats var att få en ökad förståelse för anhörigas vardag som ger omsorg/vård till äldre och långtidssjuka samt om de stödinsatser som ges har någon betydelse för deras livskvalité. De frågeställningar som vi utgick ifrån var:</p><p> Hur uppfattar anhöriga sin vardag.</p><p> Leder stödinsatserna till en förbättrad livssituation.</p><p> Förbättrar stödinsatserna livskvaliteten hos anhöriga.</p><p>Vi använde en kvalitativ metod för att besvara syftet och vi valde personliga intervjuer för att få en djupare förståelse hur informanterna upplevde sin livssituation. Deltagarna i vår studie var sex kvinnor, varav tre av dem var anhörigvårdare till sin make och de övriga var omsorgsgivare till sina föräldrar.</p><p>Genom intervjuerna med de anhöriga har vi kommit fram till att i livssituationen innan de fick stödinsatserna, så upplevde anhörigvårdarna och omsorgsgivarna att situationen var påfrestande och ansträngd. Många upplevde att det skapades stress, oro och en bundenhet i vardagen. Vi kunde i vår studie se att stödinsatserna har påverkat livssituation i rätt riktning och att många i dag upplevde att deras vardag har blivit mer hanterbar och att stödet har förbättrad livskvalitén.</p>

No description available.

Abstract The aim in this dissertation is to investigate into the working of the rehabilitation process as to actors involved. A specific focus has been set on the component “Work introduction”. The study shows that the road back to work is a complex matter. Individuals involved have different backgrounds and living situations, which influence this rehabilitation. The empirical basis of the study is built on interviews of four employees and two earlier unemployed persons. The statements of the informants were analyzed through the two concepts: Activation and empowerment. The interviews revealed that the authorities were not entirely content with program “Work introduction”, since the cooperation lacked a coherent view on the common tasks. In some cases the result is that clients fall between the authorities. A main problem of their cooperation nails down to that the authorities apply different definitions. An insight of this study is that 50% get a job and 50% goes back to social insurance office after they had been passing through the program “Work introduction”. This asks for a more differentiated view on clients.     Key words: unemployed, sick insurance, rehabilitation, work introduction